loadingFrån den 1 juli 2026 ska Kriminalvården vara redo att ta emot brottsdömda mellan 15 och 17 år. Arkivbild. Foto: Pontus Lundahl/TT
Från den 1 juli 2026 ska Kriminalvården vara redo att ta emot brottsdömda mellan 15 och 17 år. Arkivbild. Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes

Fängelser förbereds för kriminella barn

Beatrice Nordensson/TT

Uppemot 250 barn och unga kan snart flytta in på några av Sveriges högsäkerhetsanstalter. Kriminalvården förbereder sig för att kunna ta emot unga som mördat eller begått andra grova brott och hålla dem inlåsta utan att deras rättigheter som barn kränks.

Den 1 juli 2026, om drygt ett och ett halvt år, ska de första unga brottslingarna mellan 15 och 17 år kunna tas emot och avtjäna fängelsestraff hos Kriminalvården. Enligt uppdraget som regeringen gav till myndigheten hösten 2023 ska fängelse ersätta de avdelningar på särskilda ungdomshem som Statens institutionsstyrelse (Sis) ansvarar för i dag.

För den redan överbelagda Kriminalvården är det bråttom att dels skaka fram de fysiska platser som behövs för barn och unga och dessutom anpassa verksamheten till det faktum att de fortfarande är barn och som sådana har rättigheter som är inskrivna i svensk lag.

Allvarliga brott

Håkan Zandén, som är den inom Kriminalvården som är ansvarig för förberedelserna, säger att myndigheten i och för sig är van att jobba med barnfrågor – men från en annan synvinkel.

– Jag tycker också att vi är bra på att göra barnrättsprövningar och vi är duktiga på att tänka barn till våra klienter. Men nu måste vi också bli bra på att hantera barn som förövare, barn som har begått väldigt allvarliga brott och samtidigt är rättighetsbärare som barn.

Till den tänkta starten för barn- och ungdomsavdelningar sommaren 2026 kommer det inte hinnas bygga några nya anstalter. Platserna för de unga kommer i stället att finnas på speciella avdelningar på befintliga anstalter för vuxna brottslingar. Kriminalvården räknar inledningsvis med att barn- och ungdomsavdelningar kommer att finnas på minst två anstalter för pojkar i de högsta säkerhetsklasserna och en anstalt för flickor.

Små avdelningar

– Kortsiktigt försöker vi hitta befintliga anstalter runt om i Sverige i säkerhetsklass 1 och 2, eftersom det är så allvarlig brottslighet vi pratar om. Vi planerar för att det ska vara små avdelningar med hög personaltäthet – annars så blir det stökigt helt enkelt, säger Håkan Zandén.

De ungas vardag i fängelset kommer att skilja sig från de vuxnas. Framför allt handlar det om skolgången där en del av de intagna kommer att vara så unga att de omfattas av skolplikten.

– Vi kommer att erbjuda behandlingar både utifrån kriminalitet och missbruk. Tanken är ju att verkligen satsa på att bryta ett kriminellt beteende här så att vi inte får tillbaka de här unga som vuxna, säger Zandén.

Barnkonventionen

FN:s konvention om barnets rättigheter antogs 1989. Den 1 januari 2020 infördes barnkonventionen i svensk lag.

Barnkonventionen innehåller 54 artiklar, varav fyra är grundläggande principer som alltid ska beaktas vid frågor som rör barn:

1. Alla barn har samma rättigheter och lika värde.

2. Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.

3. Alla barn har rätt till liv och utveckling.

4. Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.

Andra rättigheter i barnkonventionen är:

Som barn räknas varje människa under 18 år

Barn har rätt till ett privatliv

Barn har rätt att få tillgång till information via till exempel internet, radio och tv.

Barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara obligatorisk, kostnadsfri och tillgänglig för alla.

Barn har rätt till lek, vila och fritid.

Barn som anklagas för brott, eller har blivit dömt för en straffbar handling, har rätt att behandlas rättvist och respektfullt, få juridiskt stöd samt återanpassas i samhället.

Källa: Unicef

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingFrån den 1 juli 2026 ska Kriminalvården vara redo att ta emot brottsdömda mellan 15 och 17 år. Arkivbild. Foto: Pontus Lundahl/TT
Från den 1 juli 2026 ska Kriminalvården vara redo att ta emot brottsdömda mellan 15 och 17 år. Arkivbild. Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes

Fängelser förbereds för kriminella barn

Beatrice Nordensson/TT

Uppemot 250 barn och unga kan snart flytta in på några av Sveriges högsäkerhetsanstalter. Kriminalvården förbereder sig för att kunna ta emot unga som mördat eller begått andra grova brott och hålla dem inlåsta utan att deras rättigheter som barn kränks.

Den 1 juli 2026, om drygt ett och ett halvt år, ska de första unga brottslingarna mellan 15 och 17 år kunna tas emot och avtjäna fängelsestraff hos Kriminalvården. Enligt uppdraget som regeringen gav till myndigheten hösten 2023 ska fängelse ersätta de avdelningar på särskilda ungdomshem som Statens institutionsstyrelse (Sis) ansvarar för i dag.

För den redan överbelagda Kriminalvården är det bråttom att dels skaka fram de fysiska platser som behövs för barn och unga och dessutom anpassa verksamheten till det faktum att de fortfarande är barn och som sådana har rättigheter som är inskrivna i svensk lag.

Allvarliga brott

Håkan Zandén, som är den inom Kriminalvården som är ansvarig för förberedelserna, säger att myndigheten i och för sig är van att jobba med barnfrågor – men från en annan synvinkel.

– Jag tycker också att vi är bra på att göra barnrättsprövningar och vi är duktiga på att tänka barn till våra klienter. Men nu måste vi också bli bra på att hantera barn som förövare, barn som har begått väldigt allvarliga brott och samtidigt är rättighetsbärare som barn.

Till den tänkta starten för barn- och ungdomsavdelningar sommaren 2026 kommer det inte hinnas bygga några nya anstalter. Platserna för de unga kommer i stället att finnas på speciella avdelningar på befintliga anstalter för vuxna brottslingar. Kriminalvården räknar inledningsvis med att barn- och ungdomsavdelningar kommer att finnas på minst två anstalter för pojkar i de högsta säkerhetsklasserna och en anstalt för flickor.

Små avdelningar

– Kortsiktigt försöker vi hitta befintliga anstalter runt om i Sverige i säkerhetsklass 1 och 2, eftersom det är så allvarlig brottslighet vi pratar om. Vi planerar för att det ska vara små avdelningar med hög personaltäthet – annars så blir det stökigt helt enkelt, säger Håkan Zandén.

De ungas vardag i fängelset kommer att skilja sig från de vuxnas. Framför allt handlar det om skolgången där en del av de intagna kommer att vara så unga att de omfattas av skolplikten.

– Vi kommer att erbjuda behandlingar både utifrån kriminalitet och missbruk. Tanken är ju att verkligen satsa på att bryta ett kriminellt beteende här så att vi inte får tillbaka de här unga som vuxna, säger Zandén.

Barnkonventionen

FN:s konvention om barnets rättigheter antogs 1989. Den 1 januari 2020 infördes barnkonventionen i svensk lag.

Barnkonventionen innehåller 54 artiklar, varav fyra är grundläggande principer som alltid ska beaktas vid frågor som rör barn:

1. Alla barn har samma rättigheter och lika värde.

2. Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.

3. Alla barn har rätt till liv och utveckling.

4. Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.

Andra rättigheter i barnkonventionen är:

Som barn räknas varje människa under 18 år

Barn har rätt till ett privatliv

Barn har rätt att få tillgång till information via till exempel internet, radio och tv.

Barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara obligatorisk, kostnadsfri och tillgänglig för alla.

Barn har rätt till lek, vila och fritid.

Barn som anklagas för brott, eller har blivit dömt för en straffbar handling, har rätt att behandlas rättvist och respektfullt, få juridiskt stöd samt återanpassas i samhället.

Källa: Unicef

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024