USA:s tillträdande president Donald Trump var avgörande när ett avtal nåddes mellan Israel och terrorstämplade Hamas, anser statsvetaren Anders Persson.
– Men det är en skakig uppgörelse, fylld av kodspråk.
Mellanösternexperten Anders Persson på Linnéuniversitet kallar det för "Trumpfaktorn" och konstaterar att den har haft stor betydelse både för att ett avtal slutits och för tidpunkten.
– Det visar vilken prioritet – och prestige – som Trump har satsat på det här personligen.
Persson reflekterar över Trumps tidigare utspel om att "ett helvete bryter lös" om ett avtal inte skulle vara klart när han blir president på måndag.
– Exakt vad Trump har hotat med vet vi inte. Det finns också en rädsla inom Israels regering att hamna på fel sida hos Trump. Sedan finns även mer cyniska analyser på att Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har väntat med en uppgörelse för att börja på god fot med Trump, fortsätter Persson.
Aktivt sändebud
Den blivande presidentens sändebud Steve Witkoff har varit mycket aktiv i medlingsförsöken i Doha. Persson kan inte minnas att både en sittande och blivande amerikansk presidents representanter ingått i en liknande förhandlingar.
Witkoffs möte med Netanyahu har också beskrivits som "ansträngt" med diplomatspråk.
Samtidigt liknar stora delar av onsdagens uppgörelse det förslag om vapenvila som USA:s nuvarande president Joe Biden lade fram i somras, enligt Persson.
Stora frågetecken
De skrivningar i uppgörelsen som är kända tyder på stora frågetecken. Dessutom ska flera avgörande tvistefrågor tas upp i en kommande, andra förhandlingsrunda.
– Förutsättningarna för att lyckas denna gång är svåra att beräkna, men de historiska erfarenheterna är inte goda. Först av allt är det ett otydligt språk, åtminstone i de utkast som jag läst. I utkasten står inget om Hamas framtida roll i Gaza, eller om Israel kan ge sig på Hamas ledare i framtiden, säger Persson.
På diplomatiskt förhandlingsspråk kallas svepande formuleringar och kodspråk för "konstruktiv tvetydighet".
– Det finns ett kodspråk som visar att man inte kommit överens. Vissa begrepp får mig att reagera, som "hållbart lugn" som ersättning för beteckningar som "slut på kriget" eller "vapenvila". Det är svaghetstecken som visar att man inte kommit överens, säger Anders Persson.
