I år är det 300 år sedan Louis-Jean-François Lagrenée, en av det franska rokokomåleriets största, föddes. Han blev tidigt ett världsnamn, en av rokokoepokens fixstjärnor, och hans konst har sedan dess bevarat sin förmåga att trollbinda och förföra. 

Rokokon hade sin glansperiod under andra halvan av 1700-talet. Termen rokoko uppkom dock först på 1800-talet, för att ge namn åt föregående stilperiod. Själva ordet rokoko kommer från det franska ordet rocaille, som betyder oregelbunden klippformation, vilket är en både träffande och poetisk beskrivning av rokokon som konststil. Rokokon tog vid där senbarocken slutade, och är formmässigt mer asymmetrisk och förhåller sig betydligt friare till de antika idealen än sin föregångare. 

Många av rokokons mästare kom från Frankrike. En av de största var Louis-Jean-François Lagrenée. Han föddes den 30 december 1724 i Paris och visade tidigt begåvning för teckning och målning. I familjen fanns fler som var konstnärligt begåvade. Lagrenées yngre bror Jean-Jacques Lagrenée inledde också en konstnärlig karriär och blev även han en framstående historiemålare.