loadingIngen har åtalats för morden och med tiden har utredningen kallnat. Nu görs åter ett omtag i utredningen. Foto: Anna-Lena Lindqvist/TT
Ingen har åtalats för morden och med tiden har utredningen kallnat. Nu görs åter ett omtag i utredningen. Foto: Anna-Lena Lindqvist/TT
Inrikes

Dna-spår ger hopp att lösa dubbelmord från 2005

Marc Skogelin/TT

Varför slogs mannen och hans särbo ihjäl på gården utanför Härnösand och vem höll i mordvapnet? Snart 20 år senare söker polisen ännu svar om dubbelmordet i Brattås. Ett dna-spår från en förmodad gärningsman kan bli det som till sist löser det mystiska fallet, hoppas polisen.

Det är en dotter till mannen som hittar paret torsdagen den 2 juni 2005. Hon har blivit orolig och åkt ut till den avlägsna gården i Brattås, för att se att allt är okej. Där, inne i ladugården, finner hon pappans särbo död. Timmar senare hittas även mannen, hans kropp ligger gömd under en klädhög i samma byggnad.

Paret som var i 70-årsåldern har dödats med kraftigt våld mot huvudet, kan polisen konstatera. Mordvapnet, troligen en yxa, är borta.

Dna-släktforskning

Metoden att hitta brottslingar med hjälp av släktforskning kommer från USA, och blev känd då den användes för att spåra upp den så kallade Golden state-mördaren Joseph James DeAngelo 2018.

I korthet går metoden ut på att en dna-profil från en brottsplats läggs in i en släktforskningsdatabas, där andra släktforskare har lagt in sitt dna. Profilen jämförs sedan med de andra i databasen (bara personer som har godkänt jämförelser ingår). Om profilen från brottsplatsen matchar andra dna-profiler blir det möjligt att via släktforskning hitta den som en gång lämnat spåren.

I Sverige provade polisen metoden i ett pilotprojekt i utredningen om dubbelmordet i Linköping 2004, och lyckades då hitta gärningsmannen med hjälp av släktforskaren Peter Sjölund.

Integritetsskyddsmyndigheten bedömde senare att metoden stred mot lagen. Saken blev en fråga för en statlig utredning som föreslagit att lagen ändras 2025, för att metoden ska kunna användas.

(TT)

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingIngen har åtalats för morden och med tiden har utredningen kallnat. Nu görs åter ett omtag i utredningen. Foto: Anna-Lena Lindqvist/TT
Ingen har åtalats för morden och med tiden har utredningen kallnat. Nu görs åter ett omtag i utredningen. Foto: Anna-Lena Lindqvist/TT
Inrikes

Dna-spår ger hopp att lösa dubbelmord från 2005

Marc Skogelin/TT

Varför slogs mannen och hans särbo ihjäl på gården utanför Härnösand och vem höll i mordvapnet? Snart 20 år senare söker polisen ännu svar om dubbelmordet i Brattås. Ett dna-spår från en förmodad gärningsman kan bli det som till sist löser det mystiska fallet, hoppas polisen.

Det är en dotter till mannen som hittar paret torsdagen den 2 juni 2005. Hon har blivit orolig och åkt ut till den avlägsna gården i Brattås, för att se att allt är okej. Där, inne i ladugården, finner hon pappans särbo död. Timmar senare hittas även mannen, hans kropp ligger gömd under en klädhög i samma byggnad.

Paret som var i 70-årsåldern har dödats med kraftigt våld mot huvudet, kan polisen konstatera. Mordvapnet, troligen en yxa, är borta.

Dna-släktforskning

Metoden att hitta brottslingar med hjälp av släktforskning kommer från USA, och blev känd då den användes för att spåra upp den så kallade Golden state-mördaren Joseph James DeAngelo 2018.

I korthet går metoden ut på att en dna-profil från en brottsplats läggs in i en släktforskningsdatabas, där andra släktforskare har lagt in sitt dna. Profilen jämförs sedan med de andra i databasen (bara personer som har godkänt jämförelser ingår). Om profilen från brottsplatsen matchar andra dna-profiler blir det möjligt att via släktforskning hitta den som en gång lämnat spåren.

I Sverige provade polisen metoden i ett pilotprojekt i utredningen om dubbelmordet i Linköping 2004, och lyckades då hitta gärningsmannen med hjälp av släktforskaren Peter Sjölund.

Integritetsskyddsmyndigheten bedömde senare att metoden stred mot lagen. Saken blev en fråga för en statlig utredning som föreslagit att lagen ändras 2025, för att metoden ska kunna användas.

(TT)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024