Regeringspartiet beskriver det som ett val mellan krig och fred. Oppositionen menar att valet står mellan demokratiska väst och auktoritära Ryssland. Mycket står på spel när Georgien nu går till val. Resultatet kan avgöra om EU-dörren åter öppnas – eller stängs helt.
Få val kan få så direkta konsekvenser som dagens georgiska. I praktiken avgörs nu det kaukasiska landets färdväg för åratal framöver.
– Det georgiska folket har ett tydligt val: en fri, blomstrande europeisk framtid, eller en auktoritär regering i Putinstil som planerar att utrota oppositionen, låsa in alla de kan och tvinga ut andra från landet, fullkomligt cementera makten och stöta bort väst, sade oppositionsledaren Tina Bokutjava till Politico i augusti.
Georgien fick kandidatstatus till EU i slutet av 2023. Sedan dess har regeringspartiet Georgisk dröm, som haft makten sedan 2012, skjutit processen i sank med en rad kontroversiella lagändringar.
"Globalt krigsparti"
Bedömare har dragit parallell efter parallell till Ryssland, inte minst i och med den omstridda så kallade agentlagen som trädde i kraft i juni. Tbilisi är på god väg att bli en rysk proxy, varnas det.
Regeringen har också klubbat en lag som kraftigt inskränker hbtq-personers rättigheter och utlovat ett grundlagsstadgat förbud mot västvänliga politiska krafter, däribland det främsta oppositionspartiet Enade nationella rörelsen (UNM).
– Det här valet måste bli Nürnbergrättegångarna för UNM, sade regeringspartiets grundare Bidzina Ivanisjvili nyligen.
Den 68-årige miljardären Ivanisjvili avgick som premiärminister 2012, men bedöms ha fortsatt styra landet bakom kulisserna. Sedan dess har Georgisk dröm tagit över så gott som samtliga oberoende institutioner i landet, enligt Transparency International.
Andra front mot Ryssland
Enligt Ivanisjvili vill hans parti rädda landet från oppositionen, som han hävdar försöker öppna en andra front mot Ryssland, syftande på Ukrainakriget. Företrädare för Georgisk dröm talar ofta om ett "globalt krigsparti" som försöker dra in Georgien i kriget, vilket antas syfta på EU och Nato.
Tidigare i oktober manade EU-parlamentet till sanktioner mot Ivanisjvili, som de anklagar för att undergräva Georgiens demokrati och styra landet mot Ryssland.
Oppositionens utmaning har hittills varit dess splittring, men inför valet har en rad allianser skakat hand på att forma en tillfällig koalitionsregering för att sätta stopp för Georgisk dröm.
Enligt mätningar från USA-baserade Edison Research har de potential att tillsammans samla stöd nog att ta makten – om de lyckas framstå som tillräckligt enade.
