loadingEn undersökning från Ungdomsbarometern visar att var fjärde student avstår från att söka en viss utbildning på grund av svårigheten att få bostad där. Foto: Anders Wiklund/ TT
En undersökning från Ungdomsbarometern visar att var fjärde student avstår från att söka en viss utbildning på grund av svårigheten att få bostad där. Foto: Anders Wiklund/ TT
Inrikes

Bostadsbrist får en av fyra att rata utbildning

Markus Botsjö/TT

Tusentals studenter får nu sitt antagningsbesked för höstens studier. Men redan före ansökan så väljer var fjärde student bort en utbildning på grund av svårigheten att hitta bostad på orten.

– Problemet är utbrett över hela landet, inte bara i storstäderna och i Uppsala och Lund, säger Rasmus Lindstedt, ordförande för SFS.

Det råder brist på studentbostäder i Sverige och samtidigt minskar utsikterna i prognosen för hur många som kommer att byggas under kommande år.

Totalt planerar 14 kommuner för knappt 2 600 studentbostäder sammanlagt under 2024 och 2025, enligt en undersökning från Boverket. Bara ett år tidigare förväntades att 5 300 nya studentbostäder skulle börja byggas under 2023 och 2024 i landet.

– Bostadsbristen är ett hinder för den valfrihet som vi tycker ska vara självklar för studenter, säger Rasmus Lindstedt, ordförande för Sveriges förenade studentkårer, SFS.

Kostnaderna för att bygga bostäder har skjutit i höjden. Att då bygga billiga hyresrätter för studenter ger lägre vinstmarginaler för byggföretagen.

Vill se regeringsåtgärder

I en debattartikel i Aftonbladet efterlyser Rasmus Lindstedt och Hyresgästföreningens vice ordförande Ola Palmgren åtgärder från regeringen.

– Vi vill se att man säkerställer ett investeringsstöd till de bolag som bygger billiga studentbostäder, säger Rasmus Lindstedt.

Utöver ett återinfört investeringsstöd vill man reformera bostadsbidraget så att det prövas på månadsbasis i stället för på ens årsinkomst.

– Bostadsbidraget är underutnyttjat av studenter, dels för att man riskerar att bli återbetalningsskyldig dels för att systemet är för trubbigt, säger Rasmus Lindstedt.

Varje år gör SFS en egen bostadsrapport där man delar upp flera studentstäder i tre kategorier: grön, gul och röd, beroende på hur snabbt studenter erbjuds ett tryggt boende. 2023 fick 10 av 34 städer röd markering vilket innebär att det tar längre än en termin att få boende.

Linköping klarar testet

Bland de gröna städerna, där studenter erbjuds boende inom en månad, finns Linköping, en av Sveriges största studentstäder.

– Jag tror det finns flera anledningar men det har funnits en ambition i flera år att vara en attraktiv studieort och bygga bort bostadskön. Både för studentbostäder och vanliga bostäder, säger Ulf Gustafsson, tillförordnad chef på det kommunala bolaget Studentbostäder i Linköping.

Som i flera andra städer reserverar man en stor andel korridorsrum till nyantagna studenter.

– Byggpriserna har ökat dramatiskt men vi tycker ändå att vi får ihop kalkylerna när vi bygger nytt och har klarat oss utan vakanser för det mesta, säger Gustafsson.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEn undersökning från Ungdomsbarometern visar att var fjärde student avstår från att söka en viss utbildning på grund av svårigheten att få bostad där. Foto: Anders Wiklund/ TT
En undersökning från Ungdomsbarometern visar att var fjärde student avstår från att söka en viss utbildning på grund av svårigheten att få bostad där. Foto: Anders Wiklund/ TT
Inrikes

Bostadsbrist får en av fyra att rata utbildning

Markus Botsjö/TT

Tusentals studenter får nu sitt antagningsbesked för höstens studier. Men redan före ansökan så väljer var fjärde student bort en utbildning på grund av svårigheten att hitta bostad på orten.

– Problemet är utbrett över hela landet, inte bara i storstäderna och i Uppsala och Lund, säger Rasmus Lindstedt, ordförande för SFS.

Det råder brist på studentbostäder i Sverige och samtidigt minskar utsikterna i prognosen för hur många som kommer att byggas under kommande år.

Totalt planerar 14 kommuner för knappt 2 600 studentbostäder sammanlagt under 2024 och 2025, enligt en undersökning från Boverket. Bara ett år tidigare förväntades att 5 300 nya studentbostäder skulle börja byggas under 2023 och 2024 i landet.

– Bostadsbristen är ett hinder för den valfrihet som vi tycker ska vara självklar för studenter, säger Rasmus Lindstedt, ordförande för Sveriges förenade studentkårer, SFS.

Kostnaderna för att bygga bostäder har skjutit i höjden. Att då bygga billiga hyresrätter för studenter ger lägre vinstmarginaler för byggföretagen.

Vill se regeringsåtgärder

I en debattartikel i Aftonbladet efterlyser Rasmus Lindstedt och Hyresgästföreningens vice ordförande Ola Palmgren åtgärder från regeringen.

– Vi vill se att man säkerställer ett investeringsstöd till de bolag som bygger billiga studentbostäder, säger Rasmus Lindstedt.

Utöver ett återinfört investeringsstöd vill man reformera bostadsbidraget så att det prövas på månadsbasis i stället för på ens årsinkomst.

– Bostadsbidraget är underutnyttjat av studenter, dels för att man riskerar att bli återbetalningsskyldig dels för att systemet är för trubbigt, säger Rasmus Lindstedt.

Varje år gör SFS en egen bostadsrapport där man delar upp flera studentstäder i tre kategorier: grön, gul och röd, beroende på hur snabbt studenter erbjuds ett tryggt boende. 2023 fick 10 av 34 städer röd markering vilket innebär att det tar längre än en termin att få boende.

Linköping klarar testet

Bland de gröna städerna, där studenter erbjuds boende inom en månad, finns Linköping, en av Sveriges största studentstäder.

– Jag tror det finns flera anledningar men det har funnits en ambition i flera år att vara en attraktiv studieort och bygga bort bostadskön. Både för studentbostäder och vanliga bostäder, säger Ulf Gustafsson, tillförordnad chef på det kommunala bolaget Studentbostäder i Linköping.

Som i flera andra städer reserverar man en stor andel korridorsrum till nyantagna studenter.

– Byggpriserna har ökat dramatiskt men vi tycker ändå att vi får ihop kalkylerna när vi bygger nytt och har klarat oss utan vakanser för det mesta, säger Gustafsson.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024