”The petro-dollar agreement” mellan USA och Saudiarabien är anledningen till att dollarn fått ställning som världsvaluta. Men nu bryter Saudiarbaien avtalet på grund av missnöje med Joe Biden, vilket innebär att hotet mot dollarns ställning är enormt stort. Konsekvenserna kommer att bli stora både för USA och västvärlden, skriver Stefan Tiemark.
Ända sedan USA övergav guldmyntfoten i början av 1970-talet har ”The petro-dollar agreement” mellan USA och Saudiarabien fungerat som en bas för den amerikanska ekonomin. Detta avtal stipulerar att Saudiarabien förbinder sig att sälja sin olja i dollar mot att USA skyddar kungadömet militärt. Saudiarabiens starka ställning inom Opec har gjort att de flesta andra Opec-länder följt deras exempel och också prissatt sin olja i dollar. Eftersom olja är den viktigaste handelsvaran i världen har avtalet lett till att även de flesta andra varor prissätts i dollar när transaktioner genomförs världen över. Det är alltså detta avtal som har sett till att den amerikanska dollarn fått ställningen som världsvaluta.
Avtalet slöts i juni 1974 och i sommar är det exakt 50 år sedan. The petro-dollar agreement är ett av de viktigaste avtalen i modern tid, ändå pratas det förvånansvärt sällan om det. I avtalet har det funnits en klausul som möjliggör en förlängning efter 50 år, men i början av juni stod det klart att Saudiarabien inte kommer att förlänga avtalet. Detta rapporterades av Nasdaq den 11 juni men i övriga media har det varit förvånansvärt tyst.
Relationen mellan USA och Saudiarabien har försvagats sedan Joe Biden tillträdde som president.
Betydelsen av att The petro-dollar agreement upphört kan inte överskattas. Det öppnar för att Saudiarabien börjar sälja olja i andra valutor än dollar. Fler länder kommer med all säkerhet att följa efter. Vad detta kommer att innebära för dollarns ställning i världen är för tidigt att säga men hotet mot dollarns ställning som världsvaluta har aldrig varit så här stort.
Hur kommer det sig då att Saudiarabien väljer att bryta detta centrala avtal? Relationen mellan USA och Saudiarabien har försvagats sedan Joe Biden tillträdde som president i början av 2021. Ett av Bidens första beslut var att inte längre se kronprins Mohammad Bin Salman (MBS) som Saudiarabiens rättmätiga ledare, utan i stället enbart kommunicera med hans pappa, den då 85-årige kung Salman. Detta var en otrolig förolämpning av MBS som de facto är den som styr kungadömet.
Bidens plan när han tillträdde var att återuppta förhandlingarna med shia-styrda Iran om ett kärnenergiavtal, något som hade lagts på is under hans företrädare Donald Trump. Det sunni-styrda Saudiarabien har varit Irans främsta motståndare i Mellanöstern och kalkylen var förmodligen att det skulle bli enklare att återuppta förhandlingarna med Iran om ett kärnenergiavtal om USA distanserade sig från Saudiarabien. Då något nytt kärnenergiavtal med Iran inte nåtts får denna strategi sägas ha misslyckats. Det enda Bidenadministrationen lyckades med var att skapa en djup klyfta gentemot Saudiarabien som inte ens tackade ja till inbjudan att delta på G7-mötet i Italien som hölls i mitten av juni.
Det förbryllar hur Bidenadministrationen kan ha gjort en så grov felkalkylering. De måste ha känt till att The petro-dollar agreement var upp för förnyelse under mandatperioden, och då detta är en av de viktigaste hörnstenarna i USA:s ekonomi borde administrationen redan när den tillträdde tagit fram en plan för hur de skulle få Saudiarabien att förlänga avtalet. Kanske var Bidenadministrationen så bekväm med att gamla allianser skulle hålla att den inte såg risken med att Saudiarabien skulle avstå från att förlänga avtalet.
Vad som föregått denna misskalkylering kan vi endast spekulera kring, det enda vi vet med säkerhet är att detta kommer få mycket stora konsekvenser för USA och förmodligen även resten av västvärlden under de kommande åren.
Stefan Tiemark
VD/CEO
Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.
