loadingEn högkänslig bearbetar intryck djupare men har också större behov av återhämtning. Foto: Johan Landquist Luxemburg
En högkänslig bearbetar intryck djupare men har också större behov av återhämtning. Foto: Johan Landquist Luxemburg
Livsstil

Högkänslighet: både fördelar och utmaningar

Anton Nilsson

Var femte person i världen är så kallat högkänslig. En högkänslig person tar in sinnesintryck djupare och har ofta en mer utvecklad empati. Men personlighetsdraget har också sina utmaningar.

Om man bearbetar information på djupet, upplever sina känslor starkare än andra och har lätt för att sätta sig in i andras behov, så kan man vara en högkänslig person. För att uppmärksamma den internationella HSP-dagen (HSP, som står för highly sensitive person, högkänslig person), anordnade Sveriges förening om högkänslighet den femte september ett livesänt seminarium på temat.

Konferensen innehöll såväl praktiska övningar för bättre mående som information om högkänslighet och tips på hur man kan må bättre som högkänslig. Lotta Sjöberg, coach och samtalsterapeut med inriktning mot tanke- och känslohantering för högkänsliga, berättar att högkänslighet är ett medfött personlighetsdrag.

Högkänslighet

Är ett medfött personlighetsdrag som finns hos 15–20 procent av världens befolkning. Högkänsligheten beräknas vara lika utbredd hos båda könen och kan även ses hos djur.

Begreppet högkänslig myntades av den amerikanska forskaren och psykoterapeuten Elaine N. Aron på 1990-talet. Den vetenskapliga benämningen på högkänslighet är sensorisk bearbetningskänslighet.

Innebär att nervsystemet är känsligare än hos genomsnittspersonen och att hjärnan fungerar lite annorlunda. Högkänsliga är extra mottagliga för både emotionella och fysiska intryck. Hjärnan bearbetar information på ett djupare plan och har en högre aktivitet i de delar som tar in intryck och bearbetar känslor. En högkänslig person behöver på grund av detta mer tid för att bearbeta intryck och blir lättare överstimulerad.

Är ett personlighetsdrag, och man kan därför inte diagnostiseras som högkänslig. Det har däremot utvecklats frågeformulär genom vilka man kan utröna om man har personlighetsdraget eller inte.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingEn högkänslig bearbetar intryck djupare men har också större behov av återhämtning. Foto: Johan Landquist Luxemburg
En högkänslig bearbetar intryck djupare men har också större behov av återhämtning. Foto: Johan Landquist Luxemburg
Livsstil

Högkänslighet: både fördelar och utmaningar

Anton Nilsson

Var femte person i världen är så kallat högkänslig. En högkänslig person tar in sinnesintryck djupare och har ofta en mer utvecklad empati. Men personlighetsdraget har också sina utmaningar.

Om man bearbetar information på djupet, upplever sina känslor starkare än andra och har lätt för att sätta sig in i andras behov, så kan man vara en högkänslig person. För att uppmärksamma den internationella HSP-dagen (HSP, som står för highly sensitive person, högkänslig person), anordnade Sveriges förening om högkänslighet den femte september ett livesänt seminarium på temat.

Konferensen innehöll såväl praktiska övningar för bättre mående som information om högkänslighet och tips på hur man kan må bättre som högkänslig. Lotta Sjöberg, coach och samtalsterapeut med inriktning mot tanke- och känslohantering för högkänsliga, berättar att högkänslighet är ett medfött personlighetsdrag.

Högkänslighet

Är ett medfött personlighetsdrag som finns hos 15–20 procent av världens befolkning. Högkänsligheten beräknas vara lika utbredd hos båda könen och kan även ses hos djur.

Begreppet högkänslig myntades av den amerikanska forskaren och psykoterapeuten Elaine N. Aron på 1990-talet. Den vetenskapliga benämningen på högkänslighet är sensorisk bearbetningskänslighet.

Innebär att nervsystemet är känsligare än hos genomsnittspersonen och att hjärnan fungerar lite annorlunda. Högkänsliga är extra mottagliga för både emotionella och fysiska intryck. Hjärnan bearbetar information på ett djupare plan och har en högre aktivitet i de delar som tar in intryck och bearbetar känslor. En högkänslig person behöver på grund av detta mer tid för att bearbeta intryck och blir lättare överstimulerad.

Är ett personlighetsdrag, och man kan därför inte diagnostiseras som högkänslig. Det har däremot utvecklats frågeformulär genom vilka man kan utröna om man har personlighetsdraget eller inte.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024