loadingEtt sextiotal kommuner har vidtagit åtgärder mot skolsegregation. I Örebro stängde man till exempel Vivallaskolans högstadium 2017, och eleverna flyttades med buss till skolor i andra stadsdelar. Foto: Maria Hellström
Ett sextiotal kommuner har vidtagit åtgärder mot skolsegregation. I Örebro stängde man till exempel Vivallaskolans högstadium 2017, och eleverna flyttades med buss till skolor i andra stadsdelar. Foto: Maria Hellström
Inrikes

Åtgärder mot effekter av segregation oroar föräldrar

Malin Nordstrand

Skolsegregationen ökar och allt fler elever i socialt utsatta områden går ut grundskolan med underkända betyg. För att lösa problemet har flera kommuner infört styrd skolintegration, något som väckt högljudd debatt.

I Bris ”Barnrapporten 2024” konstateras att omkring 15 procent av eleverna i Sverige går ut grundskolan utan godkända betyg – en nivå som har legat konstant under flera år och som innebär att dessa ungdomar inte kommer in på gymnasiet direkt efter grundskolan.

Även skillnaderna i skolresultat mellan skolor har ökat, vilket enligt forskning som Bris hänvisar till ”uteslutande beror på den ökade skolsegregationen”. Samtidigt betonar rapporten skolans betydelse för barns och ungdomars välmående.

Segregation och integration

Segregation innebär att människor med olika bakgrunder i hög grad lever i olika bostadsområden, arbetar på olika arbetsplatser och/eller med olika arbetsuppgifter och går på olika skolor.

Skolsegregation innebär att elever med olika förutsättningar och bakgrunder går på olika skolor. Enligt Skolverkets definition är skolsegregation när elever med liknande socioekonomisk och migrationsbakgrund går i samma skolor.

Integration uppfattas vanligen som en process som beskriver hur de som invandrar successivt etablerar sig i arbets och samhällslivet och blir en del av det nya samhällets institutioner och sociala strukturer.

Styrd skolintegration innebär att kommunen aktivt styr elevsammansättningen på skolor för att åstadkomma en socioekonomiskt och etniskt integrerad skolverksamhet. Detta har gjorts i många svenska kommuner, och på skolor med olika årskurser. Utfallen har varierat mellan skolor där vissa fått bättre och andra sämre resultat.

En likvärdig utbildning innebär att alla barn i Sverige ska ha lika tillgång till utbildning och att kvaliteten på utbildningen ska vara lika, oavsett var i landet eleven bor och vilken skola man går i. Likvärdighet innebär inte att utbildningen måste utformas på ett exakt likadant sätt för alla, eller att alla elever ska få lika mycket resurser. Resurserna ska snarare fördelas efter elevernas olika förutsättningar och behov.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingEtt sextiotal kommuner har vidtagit åtgärder mot skolsegregation. I Örebro stängde man till exempel Vivallaskolans högstadium 2017, och eleverna flyttades med buss till skolor i andra stadsdelar. Foto: Maria Hellström
Ett sextiotal kommuner har vidtagit åtgärder mot skolsegregation. I Örebro stängde man till exempel Vivallaskolans högstadium 2017, och eleverna flyttades med buss till skolor i andra stadsdelar. Foto: Maria Hellström
Inrikes

Åtgärder mot effekter av segregation oroar föräldrar

Malin Nordstrand

Skolsegregationen ökar och allt fler elever i socialt utsatta områden går ut grundskolan med underkända betyg. För att lösa problemet har flera kommuner infört styrd skolintegration, något som väckt högljudd debatt.

I Bris ”Barnrapporten 2024” konstateras att omkring 15 procent av eleverna i Sverige går ut grundskolan utan godkända betyg – en nivå som har legat konstant under flera år och som innebär att dessa ungdomar inte kommer in på gymnasiet direkt efter grundskolan.

Även skillnaderna i skolresultat mellan skolor har ökat, vilket enligt forskning som Bris hänvisar till ”uteslutande beror på den ökade skolsegregationen”. Samtidigt betonar rapporten skolans betydelse för barns och ungdomars välmående.

Segregation och integration

Segregation innebär att människor med olika bakgrunder i hög grad lever i olika bostadsområden, arbetar på olika arbetsplatser och/eller med olika arbetsuppgifter och går på olika skolor.

Skolsegregation innebär att elever med olika förutsättningar och bakgrunder går på olika skolor. Enligt Skolverkets definition är skolsegregation när elever med liknande socioekonomisk och migrationsbakgrund går i samma skolor.

Integration uppfattas vanligen som en process som beskriver hur de som invandrar successivt etablerar sig i arbets och samhällslivet och blir en del av det nya samhällets institutioner och sociala strukturer.

Styrd skolintegration innebär att kommunen aktivt styr elevsammansättningen på skolor för att åstadkomma en socioekonomiskt och etniskt integrerad skolverksamhet. Detta har gjorts i många svenska kommuner, och på skolor med olika årskurser. Utfallen har varierat mellan skolor där vissa fått bättre och andra sämre resultat.

En likvärdig utbildning innebär att alla barn i Sverige ska ha lika tillgång till utbildning och att kvaliteten på utbildningen ska vara lika, oavsett var i landet eleven bor och vilken skola man går i. Likvärdighet innebär inte att utbildningen måste utformas på ett exakt likadant sätt för alla, eller att alla elever ska få lika mycket resurser. Resurserna ska snarare fördelas efter elevernas olika förutsättningar och behov.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024