Styrräntan lämnas oförändrad på –0,50 procent. Men flera ledamöter reserverade sig mot beslutet. Riksbankschefen Stefan Ingves vill dock tona ned oenigheten.
– Allmänt sett kan man säga att det råder en rätt stor samsyn när det gäller den allmänna ekonomiska utvecklingen. På marginalen kan man ha olika synpunkter när det är dags att höja räntan. Jag ser inte det här i grunden som någon större dramatik, säger Ingves på en presskonferens.
Två ledamöter reserverade sig denna gång mot beslutet.
Vice riksbankschef Martin Flodén förespråkade i stället en räntebana som indikerar en första höjning av reporäntan med 0,25 procentenheter i september eller oktober i år men som sammanfaller med rapportens räntebana från och med tredje kvartalet 2019.
Reserverade sig
Även vice riksbankschef Henry Ohlsson reserverade sig och förordade en höjning av reporäntan till −0,25 procent. Detta utifrån den starka ekonomiska utvecklingen i Sverige och internationellt.
– De sänder mixade signaler om vad som kommer att hända framöver; säger Anna Breman, chefsekonom på Swedbank.
– Det är en alltmer delad direktion, säger Breman som själv hade föredragit en försiktig höjning med 0,10 procentenheter.
Räntebeskedet var däremot det väntade då reporäntan lämnas oförändrad och Riksbanken upprepar nu tidigare besked om att långsamma höjningar av reporäntan ska inledas mot slutet av året.
– Det här är en tidig dag i juli månad och även om solen inte skiner i dag men såvitt vi ser så skiner solen över svensk ekonomi. Det går bra för svensk ekonomi och för att det ska gälla fortsättningsvis ska räntan ligga stilla ett tag till. Det här är vår bästa bedömning i dagsläget, säger Ingves.
Riksbankschefen ser också en fortsatt gynnsam internationell konjunktur med hygglig tillväxt.
Oro för skulderna
Riksbanken andas dock om en oro för att det svenska skuldberget fortsätter att öka. Frågan är vilken roll nollränteläget har i lånefesten.
– Nollräntan gör att det är billigt att låna, och då lånar man mer. Men det här ränteläget varar inte för evigt. Skulderna beror också på en lång rad problem på bostadsmarknaden, som inte fungerar i dag. Det är angeläget att politiker fattar beslut om strukturella fröändringar på det området, det kan inte ränteläget hantera, säger Stefan Ingves.
Rakt in i folks plånböcker
Men räntorna kommer att höjas, och det kommer att slå rakt in i folks plånböcker, konstaterar han.
För många, särskilt ungdomar, framstår kanske låga räntor som det nya normala. De flesta har aldrig upplevt annat än det som gällt nu under flera år. Men Stefan Ingves vill understryka att det ränteläge vi har nu är väldigt udda.
– Den räntenivå vi har haft på senare tid är inte långsiktigt någon normal ränta. Under Riksbankens 350-åriga historia har vi inte haft minusränta tidigare, så räntorna kommer att stiga.
Hotet om globalt handelskrig berör än så länge en ganska liten del av världshandeln, men om den skulle sprida sig skulle den även påverka Sverige, säger Stefan Ingves.
Brasilien och Italien orosmoment
Bland orosmoment som Ingves ser i nuläget är det bland annat Italien och Brasilien.
Den svenska kronan stärktes något efter räntebeskedet. En dollar kostar nu 8:87 kronor jämfört med 8:94 kronor strax före beskedet.
En euro i sin tur kostar 10:35 jämfört med 10:41 inför beskedet. På Stockholmsbörsen gav dock räntebeskedet ingen effekt. OMXS-index är fortsatt ned 0,1 procent.
De fyra storbankerna backar efter räntebeskedet med Nordea i täten. Nordea faller 0,8 procent. Handelsbanken är ned 0,7 procent medan SEB ligger på minus 0,3 procent och Swedbank retirerar 0,2 procent.
(TT)