Wagnergruppens Belarusflytt oroar grannländer

Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin har anlänt till Belarus där han fått en fristad efter upproret mot Kreml i helgen. Men att han kanske åtföljs av tusentals legosoldater oroar grannländerna Litauen, Lettland och Polen.

Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko säger att Prigozjin har fått säkerhetsgarantier och får stanna i landet, rapporterar den statliga nyhetsbyrån Belta. Däremot kommer det inte att byggas något läger åt Wagnergruppen, men de har erbjudits att slå sig ner i en övergiven militärbas.

– Varsågod, vi har staket, vi har allting – sätt upp era tält, säger Lukasjenko enligt Reuters rapporterar BBC.

Väcker oro

Det är fortfarande osäkert hur många av Prigozjins omkring 25 000 legosoldater som kommer att följa med sin ledare till exilen i Belarus. Den ryske presidenten Vladimir Putin har sagt att de får välja mellan att ansluta sig till sin ledare i Belarus eller ta värvning i den reguljära ryska armén.

Men beskedet om att tusentals Wagnersoldater kan slå sig ner i Belarus väcker oro hos grannländerna och Natomedlemmarna Litauen, Lettland och Polen, skriver The Guardian.

– Vi ser vad som händer. Omlokaliseringen av ryska styrkor i form av Wagnergruppen till Belarus, och att Wagnerledaren kommer dit, är väldigt negativa signaler för oss som vi absolut kommer att ta upp med våra allierade, säger Polens president Andrzej Duda vid en pressträff.

Uppmanar Nato

Även Lettland och Litauen är bekymrade över förflyttningen av Wagnersoldater och uppmanar Nato att stärka sin östra gräns.

Lettlands utrikesminister Edgars Rinkevics konstaterade under ett besök i Paris att Wagnergruppens snabba framfart mot Moskva under upproret kräver ett åtstramat försvar av de baltiska staterna.

– Det här behöver bedömas utifrån en annan säkerhetssynvinkel. Vi har sett dessa legosoldaters förmåga, sade han och syftade på Wagnergruppen.

Wagnergruppen

(TT)

Wagnergruppen är ett privat legosoldatsbolag som länge har haft inofficiella kopplingar till den ryska statsledningen.

Dess högste ledare och främste finansiär är Jevgenij Prigozjin, en tidigare krögare från S:t Petersburg som har nära band till Vladimir Putin och som har tjänat en förmögenhet på förmånliga upphandlingar.

Wagnergruppen bedöms ha fått utföra uppdrag världen över som den ryska staten eller armén inte vill ta ansvar eller behöva redogöra för. Under Prigozjins bolagsparaply finns också uppmärksammade så kallade trollfabriker som har använts vid försök att påverka andra länders val.

Wagner omnämndes först i samband med Rysslands annektering av Krimhalvön 2014, när soldater gick in där utan beteckning. Senare har den dykt upp i många länder där Ryssland söker inflytande: Syrien, Libyen, Sudan, Venezuela, Centralafrikanska republiken med flera. Den följs av anklagelser om krigsförbrytelser.

Wagnergruppen förde länge en ljusskygg tillvaro men tog i samband med Rysslands invasion av Ukraina en mer formell och framträdande roll, vid sidan av och ibland i konkurrens med den ryska armén. Tiotusentals av dess stridande, många som rekryterats från fängelser, beräknas ha blivit dödade.