(TT)

Sedan februari 2022 har EU antagit elva sanktionspaket med anledning av Rysslands attacker mot Ukraina:

23 februari 2022: mot ekonomiska relationer med utbrytarområdena Donetsk och Luhansk och parlamentsledamöter som röstat för att godkänna deras självständighetsförklaring.

25 februari: visumstopp och frysta tillgångar även för toppledare som president Vladimir Putin och utrikesminister Sergej Lavrov samt exportstopp för flygplan och utrustning till oljesektorn.

28 februari och 2 mars: sju banker stoppas från transaktionssystemet Swift, ryska flyg stoppas från EU och tre statskontrollerade tv-kanaler tystas.

15 mars: handelssanktioner mot järn, stål och lyxvaror och investeringsstopp i energisektorn.

8 april: utfasning av kolimport och stopp för ryska lastbilar i EU och ryska fartyg i EU-hamnar.

3 juni: utfasning av importen av råolja och fler banker stoppade från Swift, däribland storbanken Sberbank.

21 juli: stopp för import och handel med guld.

6 oktober: pristak på rysk olja, importförbud för stål och exportförbud för ytterligare flygdelar och elektronik.

16 december: ännu fler banker, partier och tv-kanaler på sanktionslistan liksom fler varor på exportförbudslistan, däribland drönare.

25 februari 2023: importförbud för asfalt, stopp för ryska tv-kanaler på arabiska och restriktioner mot ryska medborgare i ledarpositioner för viktig infrastruktur i EU.

23 juni: öppning för sanktioner mot företag och länder som bidrar till kringgående av andra sanktioner, utökat stopp för bilexport

Samtidigt har antalet personer, företag och organisationer som inte ska ges visum till EU och få sina eventuella tillgångar i EU frysta hela tiden utökats. Efter det elfte paketet finns ungefär 1 800 individer, företag och organisationer på sanktionslistan.

Källa: EU:s ministerråd.