loading
Diana Rubene, en av forskarna bakom en studie om djungelhöns vid Sveriges lantbruksuniversitet. Foto: Sveriges lantbruksuniversitet
Diana Rubene, en av forskarna bakom en studie om djungelhöns vid Sveriges lantbruksuniversitet. Foto: Sveriges lantbruksuniversitet
Inrikes

Vildhöns känner igen och tar kontakt med människor

Lotta Svedin

Under en studie för att ta reda på hur tamhönsens anfader djungelhöns söker mat upptäckte forskarna något annat intressant. Istället för att leta mat sökte kycklingarna upp den person som de interagerat mest med under tidigare försök.   

Vid försöket med att undersöka kycklingarnas förmåga att hitta mat med hjälp av luktsinnet märkte en av forskarna, Diana Rubene, att kycklingarna ofta avbröt sin uppgift och kom fram till henne istället. Det skriver Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i ett pressmeddelande.

– När vi undersökte djungelhönsens förmåga att hitta mat med hjälp av luktsinnet, såg jag att de ofta avbröt sin uppgift och istället kom fram till mig, säger Diana Rubene, forskare på SLU, som genomförde studien när hon var på forskarutbyte i Hanne Løvlies forskargrupp vid Linköpings universitet, pressmeddelandet.

– Eftersom det är känt att flera domesticerade arter kan söka kontakt med människor när de ställs inför en svår uppgift, tänkte vi att det vore intressant att se ifall djungelhönsen uppvisar ett liknande beteende.

Enligt universitetet är det här ett beteende som förknippas med domesticerade arter som hundar, hästar och getter. Men den här studien visar att också arter som inte är domesticerade har potential att utveckla ett socialt samspel med människor. 

Tamhönsens anfader

I försöket användes sju veckor gamla kycklingar av röd djungelhöna (Gallus gallus), som enligt universitetet är den art som våra tamhöns härstammar ifrån. Djungelhöns är varken domesticerade eller framavlade för några speciella egenskaper. Därför kunde man utesluta att kontaktsökande skulle ha uppstått i någon sådan process. Vilket är något man tidigare förklarat kontaktsökande hos andra arter med.

I försöket skulle kycklingarna leta mjölmask i utplacerade skålar. Men ibland avbröt de sökandet och gick utanför arenan. Då började forskarna notera deras beteende. Gick de fram till personen som de träffat flera gånger tidigare eller någon mer obekant person eller gick de till något annat ställe i rummet?

Innan den här studien hade kycklingarna träffat Diana Rubene flera gånger i veckan. Och det visade sig också att kycklingarna betydligt oftare gick fram till Diana som de kände från tidigare försök – än att gå någon annanstans. SLU menar att både det faktum att de tar kontakt med människor och att de väljer vem de ska gå fram till är väldigt intressant.

Personliga individer

Hanne Løvlie, biträdande professor i etologi, säger i pressmeddelandet att det är förvånande att inte kontaktsökande hos fåglar har undersökts tidigare. Detta trots att fåglar, precis som till exempel primater och andra däggdjur, har grundläggande förmågor som gör att kommunikation med andra arter är absolut möjlig.

En annan sak som forskarna lade märke till var att de individer som oftare försökte rymma i ett annat test också var de som oftast sökte kontakt.  Det här tolkar forskarna som att kontaktsökande är en del av djungelhönsens individuella beteende, som finns i deras personlighet.

Tidig interaktion

Enligt Diana Rubene finns det några troliga mekanismer som kan ha bidragit till kycklingarnas beteende. Framförallt kan den tidiga interaktionen med människor under uppväxten ha gjort dem mottagliga för att utveckla ett socialt samspel med den person de träffade mest.

– Det vi ser hos våra djungelhöns öppnar upp för en diskussion kring att kontaktsökandet mot människa skulle kunna vara något som en individ kan lära sig under sin uppväxt eller levnadsbana, och att det inte kräver 8 000 år av selektion under domesticeringsprocessen, säger Hanne Løvlie.

Universitetet menar att studien, som nyligen publicerats i Frontiers in Psychology, kan bidra till att vi får bättre förståelse för utvecklingen av sociala interaktioner mellan djur och människa.


 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading
Diana Rubene, en av forskarna bakom en studie om djungelhöns vid Sveriges lantbruksuniversitet. Foto: Sveriges lantbruksuniversitet
Diana Rubene, en av forskarna bakom en studie om djungelhöns vid Sveriges lantbruksuniversitet. Foto: Sveriges lantbruksuniversitet
Inrikes

Vildhöns känner igen och tar kontakt med människor

Lotta Svedin

Under en studie för att ta reda på hur tamhönsens anfader djungelhöns söker mat upptäckte forskarna något annat intressant. Istället för att leta mat sökte kycklingarna upp den person som de interagerat mest med under tidigare försök.   

Vid försöket med att undersöka kycklingarnas förmåga att hitta mat med hjälp av luktsinnet märkte en av forskarna, Diana Rubene, att kycklingarna ofta avbröt sin uppgift och kom fram till henne istället. Det skriver Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i ett pressmeddelande.

– När vi undersökte djungelhönsens förmåga att hitta mat med hjälp av luktsinnet, såg jag att de ofta avbröt sin uppgift och istället kom fram till mig, säger Diana Rubene, forskare på SLU, som genomförde studien när hon var på forskarutbyte i Hanne Løvlies forskargrupp vid Linköpings universitet, pressmeddelandet.

– Eftersom det är känt att flera domesticerade arter kan söka kontakt med människor när de ställs inför en svår uppgift, tänkte vi att det vore intressant att se ifall djungelhönsen uppvisar ett liknande beteende.

Enligt universitetet är det här ett beteende som förknippas med domesticerade arter som hundar, hästar och getter. Men den här studien visar att också arter som inte är domesticerade har potential att utveckla ett socialt samspel med människor. 

Tamhönsens anfader

I försöket användes sju veckor gamla kycklingar av röd djungelhöna (Gallus gallus), som enligt universitetet är den art som våra tamhöns härstammar ifrån. Djungelhöns är varken domesticerade eller framavlade för några speciella egenskaper. Därför kunde man utesluta att kontaktsökande skulle ha uppstått i någon sådan process. Vilket är något man tidigare förklarat kontaktsökande hos andra arter med.

I försöket skulle kycklingarna leta mjölmask i utplacerade skålar. Men ibland avbröt de sökandet och gick utanför arenan. Då började forskarna notera deras beteende. Gick de fram till personen som de träffat flera gånger tidigare eller någon mer obekant person eller gick de till något annat ställe i rummet?

Innan den här studien hade kycklingarna träffat Diana Rubene flera gånger i veckan. Och det visade sig också att kycklingarna betydligt oftare gick fram till Diana som de kände från tidigare försök – än att gå någon annanstans. SLU menar att både det faktum att de tar kontakt med människor och att de väljer vem de ska gå fram till är väldigt intressant.

Personliga individer

Hanne Løvlie, biträdande professor i etologi, säger i pressmeddelandet att det är förvånande att inte kontaktsökande hos fåglar har undersökts tidigare. Detta trots att fåglar, precis som till exempel primater och andra däggdjur, har grundläggande förmågor som gör att kommunikation med andra arter är absolut möjlig.

En annan sak som forskarna lade märke till var att de individer som oftare försökte rymma i ett annat test också var de som oftast sökte kontakt.  Det här tolkar forskarna som att kontaktsökande är en del av djungelhönsens individuella beteende, som finns i deras personlighet.

Tidig interaktion

Enligt Diana Rubene finns det några troliga mekanismer som kan ha bidragit till kycklingarnas beteende. Framförallt kan den tidiga interaktionen med människor under uppväxten ha gjort dem mottagliga för att utveckla ett socialt samspel med den person de träffade mest.

– Det vi ser hos våra djungelhöns öppnar upp för en diskussion kring att kontaktsökandet mot människa skulle kunna vara något som en individ kan lära sig under sin uppväxt eller levnadsbana, och att det inte kräver 8 000 år av selektion under domesticeringsprocessen, säger Hanne Løvlie.

Universitetet menar att studien, som nyligen publicerats i Frontiers in Psychology, kan bidra till att vi får bättre förståelse för utvecklingen av sociala interaktioner mellan djur och människa.


 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024