Vetenskap: Vad är kombucha och vad gör den för hälsan?
En närmare titt på den gamla drycken som tidigare bara fanns på hipster-caféer
Kombucha görs på en bas av grönt eller svart te. Sedan tillsätts andra ingredienser. Foto: Matt Hoffman


Drycken kombucha var tidigare bara populär på hipster-caféer men tar nu plats i hyllorna i mataffärerna. Det sägs att den har många fördelar för hälsan, men vad säger vetenskapen? 

För er som inte har provat den så kan den bäst beskrivas som en sur äppelcider, kanske med en ton av vinäger, men det beror på vad man tillsätter.

Kombucha är en gammal brygd som från början dracks i Kina för över 2 000 år sedan. Man drack den för att rensa kroppen från gifter och för att få energi. Med hjälp av den utvidgade handeln kom kombuchan till Ryssland och sedan till östra Europa.

Under andra världskriget introducerades den i Tyskland och på 1950-talet blev den populär i Frankrike och Nordafrika. På 1960-talet hävdade Schweiziska forskare att kombucha var bra för tarmarna på liknande sätt som yoghurt.

Så bryggs kombucha

Kombucha görs av en bas på antingen grönt eller svart te. Sedan tillsätter man vitt socker som har fått fermentera med en sorts te-svamp som kallas symbioskultur för ättiksyra, bakterier och jäst (SCOBY) i en till två veckor.

Det finns detaljerade, vetenskapliga recept för att brygga kombucha. Smaken förändras under jäsprocessen från god, fruktig, syrlig och bubblande till en mild vinägersmak efter en längre tid.

SCOBY är en sorts te-svamp. Bild: Sterling College CC

Fermentationen är viktig eftersom te-svampen omvandlar polyfenolerna – som finns normalt i te, frukter och grönsaker – till andra organiska ämnen. Det här ökar syrahalten och förhindrar andra mikroorganismer från att växa. 

Det är de här nya organiska ämnena som sägs ha goda hälsoeffekter utöver det som redan finns i grönt och svart te.

Fermentationsprocessen

Fermentationsprocessen förlänger hållbarheten hos kombuchan precis som den gör med annan mat och dryck som varit populär genom historian; som ost, yoghurt, surkål, kimchi, vin och öl.

Öl och vin får sin alkohol genom fermentering, medan kombucha oftast innehåller mindre än 0.5 procent alkohol.

Den alkohol som man kan dricka, etanol, produceras när jäster och bakterier i te-svampen interagerar genom en process som kallas glykolys. Ättiksyrabakterierna använder alkoholen för att producera vinäger (ättiksyra), vilket bidrar till den syrliga smaken.

Tarmhälsa

Lättfermenterad mat, gjord av bakterier, innehåller hälsosamma bakterier. Teorin är att de här bakterierna hjälper till i tarmarna, vilket tidig forskning säger kan förbättra en rad kroppsliga funktioner; från humör och stressnivåer till vikt och sug efter mat.

 

Men att bara äta hälsosamma bakterier räcker inte nödvändigtvis till för att bakterierna ska bosätta sig i tarmarna. För att få en långvarig effekt på hälsan från mat med levande bakterier, probiotika, bör vi enligt dagens forskning ta dem kontinuerligt. 

Det finns en del bevis för att probiotika kan vara till nytta för vissa grupper av människor, som till exempel de som lider av vissa tarmproblem, som infektion genom bakterien Clostridium difficile. Men effekten på andra sjukdomar som IBS är oviss.

Det är fortfarande frågan om probiotika är bra för människor i allmänhet. Så kombucha, eller yoghurt, för den delen, kanske inte nödvändigtvis förbättrar din tarmhälsa. För att behålla en god tarmhälsa är det bästa du kan göra att äta en varierad hälsosam kost.

Andra hälsofördelar

En snabb Google-sökning ger läsning om en mängd olika hälsofördelar av kombucha. Det handlar om att rena blodet från gifter, minska kolesterolnivåerna, minska blodtrycket, skydda mot diabetes, antibakteriell verkan och att motverka åldrande.

När vetenskapsmän vill utvärdera hälsoeffekten av ett näringsämne så vill vi se studier som har gjorts på människor, hellre än på djur. Många studier i laboratoriet kan börja med att titta på reaktioner i isolerade celler och sedan på djur. Den informationen vi får då är begränsad eftersom människans biologiska system fungerar annorlunda.

Inga studier har gjort på människor för att testa kombuchans hälsoeffekter. Foto: Rob Campbell, CC BY-NC

När det gäller kombucha så finns det bara studier från laboratoriebänken och från djur. Det finns inga publicerade kliniska studier gjorda på människor som dricker kombucha.

Sammanfattningar, från 2014 och 2000, av olika studier i laboratorier och på djur pekar på att kombuchan kan ha antimikrobiella, antioxidativa, anticancer och antidiabetiska egenskaper.

Det finns också en möjlighet att kombucha genom vissa mekanismer kan användas för att behandla magsår och högt kolesterol, samt förbättra kroppens immunsvar och leverns förmåga att avgifta. Men vi vet inte om det skulle ha den effekten i människan.

Det ämne som troligtvis är det nyttigaste i kombucha heter DSL (D-Saccharic acid-1,4-lactone). Det har förmåga att inhibera ett viktigt enzym, β-glucuronidase, som kan vara kopplat till tillväxt av cancer. Men återigen så har detta inte visats i människan.

Ämnen som polyfenoler, syror och vitaminer som också finns i vanligt grönt och svart te har även hittats i kombucha i laboratoriestudier.

Slutsats

Baserat på nuvarande bevis kan vi säga att hälsofördelarna av att dricka kombucha troligen är desamma som de vi får av att dricka te eller annan fermenterad mat och dryck. Om du gillar kombucha så fortsätt att dricka det, men om du hellre dricker det traditionella svarta eller gröna téet så finns det goda hälsoskäl att fortsätta att dricka det.  

Visserligen har man gjort intressanta upptäckter vid studier på laboratoriebänken och på djur, men det betyder inte nödvändigtvis att vi ser samma fördelar hos människan. 

Tänk på att vissa av kombucha-dryckerna i affärerna innehåller tillsatt fruktjuice efter fermentationsprocessen, vilket bidrar till ditt sockerintag. Mängden socker i dessa kan variera från 10 till 15 gram per portion.

Evangeline Mantzioris undervisar i näringslära vid University of South Australia. Permal Deo forskar och undervisar vid University of South Australia. Den här artikeln publicerades ursprungligen i The Conversation.