Versailles: Ett slott värdigt Solkungen
Palatset som ursprungligen var en jaktstuga blev kungens slott. Från 1800-talet och framåt har Versailles varit ett museum. Slottet har 2300 rum. Foto: Thomas Garnier/Château de Versailles


Från 1682 fram till franska revolutionen 1789 levde, arbetade och höll de franska tronarvingarna hov i den överdådigaste av bostäder: slottet i Versailles.

Kung Ludvig XIV inledde traditionen när han byggde ut faderns slott uppe på en kulle utanför Paris: en lyxig och lantlig oas. Efter 50 år var palatset det största och mest inflytelserika slottet i Europa och en källa till storartad konst: arkitektur, musik, teater och dekorativ konst.

Ludvig XIV valde solen som emblem; han var känd som Solkungen. Foto: Thomas Garnier/Château de Versailles

Många av landets största arkitekter utformade och byggde Versailles. Arkitekten Louis Le Vau som var en av föregångarna för den franska barockarkitekturen lade till två symmetriska flyglar på det ursprungliga slottet, vilket gav palatset dess utpräglade u-form. Flyglarna som ramar in förgården rymde separata, pampiga våningar för kungen och drottningen. Kungens sovrum flyttades till mitten av den u-formade byggnaden år 1701.

En titt in genom dörren till kungens våning. Foto: Thomas Garnier/Château de Versailles

"Rummet av överflöd" i kungens lägenhet fungerade som ett rum för uppfriskningar. Där serverades kaffe och vin på ett sidobord. Foto: Thomas Garnier/Château de Versailles

En skulptur föreställande Marie-Antoinette av Félix Lecomte, 1783. Foto: Thomas Garnier/Château de Versailles

Drottningens sovrum. Foto: Thomas Garnier/Château de Versailles

Detalj av en gobeläng i drottningens våning. Foto: Thomas Garnier/Château de Versailles

Arkitekten Jules Hardouin-Mansart som många lärda anser vara den främsta franska barockarkitekten skapade den berömda spegelsalen och utökade palatset ytterligare med överdådiga tillskott som det kungliga kapellet och lustslottet Stora Trianon. Ludvig XIV övervakade noga Stora Trianon som han beställde som ett ställe att dra sig tillbaka till från hovlivet. Hardouin-Mansart beskrev det som "ett litet palats av rosa marmor och porfyr (vulkanisk sten), med underbara trädgårdar".

Spegelsalen fungerade som mötesrum och väntsal. Här skrevs fredsavtalet Versaillesfreden, som avslutade första världskriget, under 28 juni 1919. Foto: Thomas Garnier/Château de Versailles

Ludvig XIV:s barnbarnsbarn, kung Ludvig XV, gav arkitekten Ange-Jaques Gabriel uppdraget att rita kungliga operan i Versailles som verkställdes 1770. Det var från början farfarsfaderns idé.

1833 gav kung Ludvig Filip I slottet en lysande ny roll som Musée de l'Histoire de France (Museet för Frankrikes historia). Det invigdes 1837 och tillägnades "Frankrikes prakt".

En skultur som representerar floden Rhône. Foto: Thomas Garnier/Château de Versailles

Orangeriets parterre. Foto: Thomas Garnier/Château de Versailles

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss