loadingEn svetsare arbetar på en fabrik i Nantong, i Jiangsuprovinsen i östra Kina, 30 mars 2021. Jiangsu är en av de provinser som utgör hjärtat i Kinas stora tillverkningsindustri. Foto: STR/AFP via Getty Images
En svetsare arbetar på en fabrik i Nantong, i Jiangsuprovinsen i östra Kina, 30 mars 2021. Jiangsu är en av de provinser som utgör hjärtat i Kinas stora tillverkningsindustri. Foto: STR/AFP via Getty Images
Utrikes

”Världens fabrik” är snart inte längre Kina

Gao Zitan och Luo Ya

Kinas arbetsföra befolkning minskar och kostnaden för arbete ökar. Unga människor är tveksamma till att jobba på fabrik, och internationella företag flyttar därifrån. Vissa analytiker menar att Kinas status som "världens fabrik" kan försvinna inom bara något år.

Enligt den sjunde nationella folkräkningen minskar Kinas befolkning i arbetsför ålder. Personer mellan 15 och 59 år utgjorde vid räkningen 63 procent av den totala befolkningen. Det var en minskning med 7 procentenheter från ett årtionde sedan. Andelen personer som är över 60 år ökade under samma tid med 5 procentenheter till 18 procent av befolkningen. 

Ren Zeping, chefsekonom på Soochow Securities kommenterar att folkräkningsresultatet visar att Kinas befolkning åldras i en aldrig tidigare skådad hastighet och omfattning. De som föddes under landets babyboom mellan 1962 och 1976 lämnar nu alltmer arbetsmarknaden. Kinas ekonomi gynnades tidigare stort av den här gruppen som nu börjar gå i pension.

2020 hade Kina 286 miljoner migrantarbetare enligt officiell kinesisk statistik, vilket var 5 miljoner färre än 2019. Migrantarbetare i tillverkningsindustrin utgjorde 27 procent av dessa. Statistik från åren 2008 till 2018 visar att antalet migrantarbetare i Kinas tillverkningsindustri årligen minskade med 2,8 procent.

Ren säger att under de kommande fem åren kommer Kina inte bara att få problem med en åldrande befolkning, färre barn per hushåll, samt unga människor som inte gifter sig, utan man kommer även att ha en negativ befolkningstillväxt. Det här är en av de största farorna för Kinas ekonomiska och sociala utveckling. Den branta nedgången i arbetskraften kommer direkt att påverka Kinas status som "världens fabrik".

Minskningen av arbetskraften leder direkt till förändring av tillgång och efterfrågan. Lönerna ökar oundvikligen för industrijobb. Dessutom har Kina haft stor inflation på senare år, och levnadskostnaderna har ökat, vilket också leder till en ökning av arbetskostnaderna.

Arbetare sätter ihop e-cigaretter vid en produktionslina på KangerTech, en av Kinas ledande tillverkare av vapingprodukter, Shenzhen, 24 september 2019. Foto: Kevin Frayer/Getty Images

Enligt data från Kinas statliga statistikbyrå från den 30 april 2021 så tjänade migrantarbetare i tillverkningsjobb i genomsnitt motsvarande 5 300 kronor i månaden under 2021, vilket var en ökning med 3,5 procent från föregående år. Det var sektorn med snabbast ökande löner. 2006 låg genomsnittslönen för migrantarbetare inom tillverkningsindustri eller försäljning i städer på 1 250 kronor. Den här fyrdubblingen av månadslönerna leder givetvis till ökade arbetskostnader för tillverkningsindustrin.

Wang Jinqiu, som sitter i ledningen för ett företag i Shanghai, säger till Epoch Times att höga arbetskostnader är en stor fråga för kinesiska entreprenörer. Arbetsgivare måste även ge de anställda grundläggande pension och försäkring, vilket utgör ungefär en tredjedel av lönekostnaderna.

Något som också påverkar Kinas arbetsmarknad är att unga människor i dag blir allt mindre benägna att arbeta i fabriker. De flesta unga kineser är enda barnet i familjen. Många är högutbildade och är inte intresserade av ett industrijobb. Unga kineser på landsbygden är inte heller längre särskilt angelägna att lämna sin hemstad och sina föräldrar, och jobba långa arbetsdagar i dålig arbetsmiljö, med minimala förmåner.

Dessutom har tillverkningsindustrin generellt blivit mindre attraktiv för unga kineser, enligt den kinesiska tidskriften Caijing. Många unga föredrar att arbeta i sina hemstäder, inom tjänstesektorn, med att leverera hämtmat eller paket, köra taxi eller inom mediesektorn, vilket ger både bättre flexibilitet och inkomst.

2020 lämnade 170 miljoner migrantarbetare sina hem, vilket var 5 miljoner färre än året innan, enligt artikeln i Caijing. Provinser med stor tillverkningsindustri, som Zhejiang, Jiangsu och Guangdong, som tidigare hade stort inflöde av arbetskraft utifrån, har nu svårt att rekrytera, och upplever arbetskraftsbrist.

Dong Sheng, som arbetar som arbetsförmedlare i storstaden Guangzhou i Guangdongprovinsen i södra Kina, berättar om situationen för Caijing. 2006 kunde företag "få så många de ville" genom hans förmedling, men från och med 2019 har det blivit allt svårare. I fjol förmedlade man fortfarande över 200 anställningar om dagen, men i slutet av april i år hade siffran sjunkit till 70.

Kinesiska migrantarbetare åker motorcykel hem till nyårsledigheten i Guangdongprovinsen, 2019. Foto: Wang He/Getty Images

Det har nu nått en punkt där arbetsgivarna får ställa sig på gatan och hålla upp skyltar för att få arbetssökande att välja just dem. Det här ses som en sällsynt ödmjuk gest i sammanhanget, enligt kinesiska medier.

De senaste åren har utländska teknikföretag lämnat Kina i stor skala och flyttat till andra platser. Sony har flyttat sin smartphonetillverkning från Peking till Thailand, och Apple flyttar åtta gjuterier från Kina till Indien. Samsung har flyttat mycket av sin tillverkning från Kina till Vietnam. Även klädtillverkare, som Nike, Adidas, Uniqlo och Muji har flyttat sina fabriker till bland annat Kambodja, Vietnam, Indonesien och Bangladesh.

En kinesisk företagare inom tillverkningsindustrin från Zhejiangprovinsen som intervjuas i Caijing-artikeln berättar att han själv åkte till Uzbekistan 2019 för att undersöka möjligheterna där. Förutsättningarna var goda vad gällde mark, fabriker, beskattning och andra faktorer. Månadslönerna ligger på bara 1 300 kronor, och arbetarna "är väldigt duktiga och kan jobba över varje dag".

Det finns ett ekonomiskt begrepp som kallas "Lewis turning point", där lönerna ökar snabbt och ett lands överskott på arbetskraft försvinner. Många utländska företag ser att Kina nu har nått den här punkten, och flyttar snabbt sin tillverkning därifrån. Japanska Daiwa Securities förutspår att Kina senast 2022 kommer att förlora sin status som "världens fabrik".

Zhang Jinglun, som forskar på ekonomi och företagande och är baserad i USA, anser att en försämrad ekonomisk miljö i Kina och massflykt av tillverkningsindustrier kommer att leda till arbetslöshet, vilket drar ner arbetskostnaderna. Men den krympande arbetskraften och den åldrande befolkningen kommer också att tynga ner ekonomin, vilket skapar en ond cirkel.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEn svetsare arbetar på en fabrik i Nantong, i Jiangsuprovinsen i östra Kina, 30 mars 2021. Jiangsu är en av de provinser som utgör hjärtat i Kinas stora tillverkningsindustri. Foto: STR/AFP via Getty Images
En svetsare arbetar på en fabrik i Nantong, i Jiangsuprovinsen i östra Kina, 30 mars 2021. Jiangsu är en av de provinser som utgör hjärtat i Kinas stora tillverkningsindustri. Foto: STR/AFP via Getty Images
Utrikes

”Världens fabrik” är snart inte längre Kina

Gao Zitan och Luo Ya

Kinas arbetsföra befolkning minskar och kostnaden för arbete ökar. Unga människor är tveksamma till att jobba på fabrik, och internationella företag flyttar därifrån. Vissa analytiker menar att Kinas status som "världens fabrik" kan försvinna inom bara något år.

Enligt den sjunde nationella folkräkningen minskar Kinas befolkning i arbetsför ålder. Personer mellan 15 och 59 år utgjorde vid räkningen 63 procent av den totala befolkningen. Det var en minskning med 7 procentenheter från ett årtionde sedan. Andelen personer som är över 60 år ökade under samma tid med 5 procentenheter till 18 procent av befolkningen. 

Ren Zeping, chefsekonom på Soochow Securities kommenterar att folkräkningsresultatet visar att Kinas befolkning åldras i en aldrig tidigare skådad hastighet och omfattning. De som föddes under landets babyboom mellan 1962 och 1976 lämnar nu alltmer arbetsmarknaden. Kinas ekonomi gynnades tidigare stort av den här gruppen som nu börjar gå i pension.

2020 hade Kina 286 miljoner migrantarbetare enligt officiell kinesisk statistik, vilket var 5 miljoner färre än 2019. Migrantarbetare i tillverkningsindustrin utgjorde 27 procent av dessa. Statistik från åren 2008 till 2018 visar att antalet migrantarbetare i Kinas tillverkningsindustri årligen minskade med 2,8 procent.

Ren säger att under de kommande fem åren kommer Kina inte bara att få problem med en åldrande befolkning, färre barn per hushåll, samt unga människor som inte gifter sig, utan man kommer även att ha en negativ befolkningstillväxt. Det här är en av de största farorna för Kinas ekonomiska och sociala utveckling. Den branta nedgången i arbetskraften kommer direkt att påverka Kinas status som "världens fabrik".

Minskningen av arbetskraften leder direkt till förändring av tillgång och efterfrågan. Lönerna ökar oundvikligen för industrijobb. Dessutom har Kina haft stor inflation på senare år, och levnadskostnaderna har ökat, vilket också leder till en ökning av arbetskostnaderna.

Arbetare sätter ihop e-cigaretter vid en produktionslina på KangerTech, en av Kinas ledande tillverkare av vapingprodukter, Shenzhen, 24 september 2019. Foto: Kevin Frayer/Getty Images

Enligt data från Kinas statliga statistikbyrå från den 30 april 2021 så tjänade migrantarbetare i tillverkningsjobb i genomsnitt motsvarande 5 300 kronor i månaden under 2021, vilket var en ökning med 3,5 procent från föregående år. Det var sektorn med snabbast ökande löner. 2006 låg genomsnittslönen för migrantarbetare inom tillverkningsindustri eller försäljning i städer på 1 250 kronor. Den här fyrdubblingen av månadslönerna leder givetvis till ökade arbetskostnader för tillverkningsindustrin.

Wang Jinqiu, som sitter i ledningen för ett företag i Shanghai, säger till Epoch Times att höga arbetskostnader är en stor fråga för kinesiska entreprenörer. Arbetsgivare måste även ge de anställda grundläggande pension och försäkring, vilket utgör ungefär en tredjedel av lönekostnaderna.

Något som också påverkar Kinas arbetsmarknad är att unga människor i dag blir allt mindre benägna att arbeta i fabriker. De flesta unga kineser är enda barnet i familjen. Många är högutbildade och är inte intresserade av ett industrijobb. Unga kineser på landsbygden är inte heller längre särskilt angelägna att lämna sin hemstad och sina föräldrar, och jobba långa arbetsdagar i dålig arbetsmiljö, med minimala förmåner.

Dessutom har tillverkningsindustrin generellt blivit mindre attraktiv för unga kineser, enligt den kinesiska tidskriften Caijing. Många unga föredrar att arbeta i sina hemstäder, inom tjänstesektorn, med att leverera hämtmat eller paket, köra taxi eller inom mediesektorn, vilket ger både bättre flexibilitet och inkomst.

2020 lämnade 170 miljoner migrantarbetare sina hem, vilket var 5 miljoner färre än året innan, enligt artikeln i Caijing. Provinser med stor tillverkningsindustri, som Zhejiang, Jiangsu och Guangdong, som tidigare hade stort inflöde av arbetskraft utifrån, har nu svårt att rekrytera, och upplever arbetskraftsbrist.

Dong Sheng, som arbetar som arbetsförmedlare i storstaden Guangzhou i Guangdongprovinsen i södra Kina, berättar om situationen för Caijing. 2006 kunde företag "få så många de ville" genom hans förmedling, men från och med 2019 har det blivit allt svårare. I fjol förmedlade man fortfarande över 200 anställningar om dagen, men i slutet av april i år hade siffran sjunkit till 70.

Kinesiska migrantarbetare åker motorcykel hem till nyårsledigheten i Guangdongprovinsen, 2019. Foto: Wang He/Getty Images

Det har nu nått en punkt där arbetsgivarna får ställa sig på gatan och hålla upp skyltar för att få arbetssökande att välja just dem. Det här ses som en sällsynt ödmjuk gest i sammanhanget, enligt kinesiska medier.

De senaste åren har utländska teknikföretag lämnat Kina i stor skala och flyttat till andra platser. Sony har flyttat sin smartphonetillverkning från Peking till Thailand, och Apple flyttar åtta gjuterier från Kina till Indien. Samsung har flyttat mycket av sin tillverkning från Kina till Vietnam. Även klädtillverkare, som Nike, Adidas, Uniqlo och Muji har flyttat sina fabriker till bland annat Kambodja, Vietnam, Indonesien och Bangladesh.

En kinesisk företagare inom tillverkningsindustrin från Zhejiangprovinsen som intervjuas i Caijing-artikeln berättar att han själv åkte till Uzbekistan 2019 för att undersöka möjligheterna där. Förutsättningarna var goda vad gällde mark, fabriker, beskattning och andra faktorer. Månadslönerna ligger på bara 1 300 kronor, och arbetarna "är väldigt duktiga och kan jobba över varje dag".

Det finns ett ekonomiskt begrepp som kallas "Lewis turning point", där lönerna ökar snabbt och ett lands överskott på arbetskraft försvinner. Många utländska företag ser att Kina nu har nått den här punkten, och flyttar snabbt sin tillverkning därifrån. Japanska Daiwa Securities förutspår att Kina senast 2022 kommer att förlora sin status som "världens fabrik".

Zhang Jinglun, som forskar på ekonomi och företagande och är baserad i USA, anser att en försämrad ekonomisk miljö i Kina och massflykt av tillverkningsindustrier kommer att leda till arbetslöshet, vilket drar ner arbetskostnaderna. Men den krympande arbetskraften och den åldrande befolkningen kommer också att tynga ner ekonomin, vilket skapar en ond cirkel.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024