loading
Filippinsk kustbevakning sveper förbi ett kinesiskt kustbevakningsfartyg den 14 maj 2019. Foto: Ted Aljibe/AFP via Getty Images
Filippinsk kustbevakning sveper förbi ett kinesiskt kustbevakningsfartyg den 14 maj 2019. Foto: Ted Aljibe/AFP via Getty Images
Utrikes

Filippinerna stärker förmågan att övervaka omstridda vatten

Frank Yue

Den filippinska militären planerar att omforma ön Thitu till ett logistikcentrum för att lättare kunna patrullera och bevaka sina intressen i Sydkinesiska havet. Detta kommer under en period när Kina återigen höjer temperaturen i det omstridda området.

Den filippinska regeringen meddelade planerna efter att 220 kinesiska fartyg förtöjts vid det omstridda revet Whitsun Reef den 21 mars. Båtarna "tog skydd från vinden" enligt det kinesiska utrikesdepartementets talesperson Hua Chunying, som kommenterade händelsen på en presskonferens den 22 mars.

Filippinernas generalstabschef, Cirilito Sobejana, sade att en del av de kinesiska fartygen fortfarande befinner sig vid Whitsun Reef, som både Filippinerna, Kina och Vietnam gör anspråk på.

Enligt den senaste rapporten var det den 12 maj som 287 fartyg från Kina inkräktade på den filippinska exklusiva ekonomiska zonen (EEZ).

Sobejana sade i en intervju med CNN Philippines den 10 maj att den filippinska militären planerar att göra om ön Thitu till ett logistikcentrum och även sätta upp högupplösta mörkerkameror för att bättre kunna övervaka området.

Ansträngda relationer

Thitu (även känt som Pag-asa) ligger omkring 48 mil väster om Puerto Princesa i Filippinerna, och är den näst största av de naturligt formade Spratlyöarna. Det är den största av dessa öar som Filippinerna administrerar.

Med det nya logistikcentret behöver den filippinska flottans båtar inte åka hela vägen till hamnen i Puerto Princesa för att tanka och fylla på förnödenheter.

Minst tio båtar från den filippinska flottan kontrollerar landets suveränitet och övervakar Västfilippinska havet, enligt order från försvarsdepartementet, enligt Sobejana.

Västfilippinska havet är vad den filippinska regeringen kallar östra delen av Sydkinesiska havet, som ligger inom Filippinernas EEZ.

Landets försvarsminister, Delfin Lorenzana, sade den 6 maj att det filippinska luftvapnet akut behöver fler enhetsflygplan med tanke på den försämrade regionala situationen, rapporterade den filippinska nyhetsbyrån PNA.

Lorenzana sade i ett tal på Basa-flygbasen i Pampanga på Filippinerna att Försvarsdepartementet tänker köpa minst tolv enhetsflygplan för att förstärka luftvapnets kapacitet, rapporterar PNA.

De territoriella dispyterna i Sydkinesiska havet har ansträngt de diplomatiska relationerna mellan Peking och Manila. Men Filippinernas president, Rodrigo Duterte, brukar vanligen avstå från att konfrontera den kinesiska regimen, eftersom han försöker upprätthålla de ekonomiska relationerna.

Han har fått mycket kritik för att han vägrar pressa Kina att följa ett beslut från 2016 som förtydligade Filippinernas suveräna rättigheter i sin egen EEZ, något som skulle kunna hjälpa landet att återta kontrollen över det omstridda området Scarborough Shoal.

Diplomatiska protester

Det var den 12 juni 2016 som Permanenta skiljedomstolen i Haag beslutade att Kina saknar "historiska rättigheter" baserat på sin så kallade "nine-dash line"-karta, som man åberopar. Peking har dock aldrig erkänt domstolens utslag.

Den 10 maj i år sade Duterte i ett tv-tal att fastän hans land har tagit emot covid-19-vaccin från Kina, så innebär det inte att Manila kommer att kompromissa med Peking när det gäller de omstridda vattnen i Västfilippinska havet.

Den 3 maj använde den filippinske utrikesministern Teodoro Locsin Jr. hårt språk mot Kina på sitt personliga twitterkonto i protest mot kinesiska fartygs "fientliga" agerande på vatten som Filippinerna gör anspråk på. Locsin bad senare om ursäkt till sin kinesiske motsvarighet, Wang Yi, men han betonade att ursäkten bara var till Wang personligen.

Den 24 och 25 april genomförde den filippinska kustbevakningen övningar kring det omstridda Scarborough Shoal, som Manila gör anspråk på, och som ligger inom dess 20 mil breda EEZ. Men de konfronterades av aggressiva kinesiska kustbevakningsfartyg. Peking betraktar också Scarborough Shoal som en del av sitt territorium.

Sedan Duterte tillträdde och fram till den 26 april i år har Filippinerna lämnat 78 officiella diplomatiska protester till Kina, enligt officiella uppgifter.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Filippinsk kustbevakning sveper förbi ett kinesiskt kustbevakningsfartyg den 14 maj 2019. Foto: Ted Aljibe/AFP via Getty Images
Filippinsk kustbevakning sveper förbi ett kinesiskt kustbevakningsfartyg den 14 maj 2019. Foto: Ted Aljibe/AFP via Getty Images
Utrikes

Filippinerna stärker förmågan att övervaka omstridda vatten

Frank Yue

Den filippinska militären planerar att omforma ön Thitu till ett logistikcentrum för att lättare kunna patrullera och bevaka sina intressen i Sydkinesiska havet. Detta kommer under en period när Kina återigen höjer temperaturen i det omstridda området.

Den filippinska regeringen meddelade planerna efter att 220 kinesiska fartyg förtöjts vid det omstridda revet Whitsun Reef den 21 mars. Båtarna "tog skydd från vinden" enligt det kinesiska utrikesdepartementets talesperson Hua Chunying, som kommenterade händelsen på en presskonferens den 22 mars.

Filippinernas generalstabschef, Cirilito Sobejana, sade att en del av de kinesiska fartygen fortfarande befinner sig vid Whitsun Reef, som både Filippinerna, Kina och Vietnam gör anspråk på.

Enligt den senaste rapporten var det den 12 maj som 287 fartyg från Kina inkräktade på den filippinska exklusiva ekonomiska zonen (EEZ).

Sobejana sade i en intervju med CNN Philippines den 10 maj att den filippinska militären planerar att göra om ön Thitu till ett logistikcentrum och även sätta upp högupplösta mörkerkameror för att bättre kunna övervaka området.

Ansträngda relationer

Thitu (även känt som Pag-asa) ligger omkring 48 mil väster om Puerto Princesa i Filippinerna, och är den näst största av de naturligt formade Spratlyöarna. Det är den största av dessa öar som Filippinerna administrerar.

Med det nya logistikcentret behöver den filippinska flottans båtar inte åka hela vägen till hamnen i Puerto Princesa för att tanka och fylla på förnödenheter.

Minst tio båtar från den filippinska flottan kontrollerar landets suveränitet och övervakar Västfilippinska havet, enligt order från försvarsdepartementet, enligt Sobejana.

Västfilippinska havet är vad den filippinska regeringen kallar östra delen av Sydkinesiska havet, som ligger inom Filippinernas EEZ.

Landets försvarsminister, Delfin Lorenzana, sade den 6 maj att det filippinska luftvapnet akut behöver fler enhetsflygplan med tanke på den försämrade regionala situationen, rapporterade den filippinska nyhetsbyrån PNA.

Lorenzana sade i ett tal på Basa-flygbasen i Pampanga på Filippinerna att Försvarsdepartementet tänker köpa minst tolv enhetsflygplan för att förstärka luftvapnets kapacitet, rapporterar PNA.

De territoriella dispyterna i Sydkinesiska havet har ansträngt de diplomatiska relationerna mellan Peking och Manila. Men Filippinernas president, Rodrigo Duterte, brukar vanligen avstå från att konfrontera den kinesiska regimen, eftersom han försöker upprätthålla de ekonomiska relationerna.

Han har fått mycket kritik för att han vägrar pressa Kina att följa ett beslut från 2016 som förtydligade Filippinernas suveräna rättigheter i sin egen EEZ, något som skulle kunna hjälpa landet att återta kontrollen över det omstridda området Scarborough Shoal.

Diplomatiska protester

Det var den 12 juni 2016 som Permanenta skiljedomstolen i Haag beslutade att Kina saknar "historiska rättigheter" baserat på sin så kallade "nine-dash line"-karta, som man åberopar. Peking har dock aldrig erkänt domstolens utslag.

Den 10 maj i år sade Duterte i ett tv-tal att fastän hans land har tagit emot covid-19-vaccin från Kina, så innebär det inte att Manila kommer att kompromissa med Peking när det gäller de omstridda vattnen i Västfilippinska havet.

Den 3 maj använde den filippinske utrikesministern Teodoro Locsin Jr. hårt språk mot Kina på sitt personliga twitterkonto i protest mot kinesiska fartygs "fientliga" agerande på vatten som Filippinerna gör anspråk på. Locsin bad senare om ursäkt till sin kinesiske motsvarighet, Wang Yi, men han betonade att ursäkten bara var till Wang personligen.

Den 24 och 25 april genomförde den filippinska kustbevakningen övningar kring det omstridda Scarborough Shoal, som Manila gör anspråk på, och som ligger inom dess 20 mil breda EEZ. Men de konfronterades av aggressiva kinesiska kustbevakningsfartyg. Peking betraktar också Scarborough Shoal som en del av sitt territorium.

Sedan Duterte tillträdde och fram till den 26 april i år har Filippinerna lämnat 78 officiella diplomatiska protester till Kina, enligt officiella uppgifter.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024