loadingEU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen stödjer ett ukrainskt EU-medlemskap. Foto: Stephanie Lecocq/AP/TT
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen stödjer ett ukrainskt EU-medlemskap. Foto: Stephanie Lecocq/AP/TT
Utrikes

Ukraina vill till EU – men lång väg kvar

TT/Wiktor Nummelin

Starkt och unikt stöd från EU till Ukraina väcker hopp i Kiev om framtida medlemskap. Fast dit är vägen fortfarande lång.

Den våldsamma utvecklingen kring Rysslands förnyade attack på Ukraina har fått EU och EU-länderna att agera på sätt som sågs som otänkbart för bara några veckor sedan.

Sanktioner har riktats mot Rysslands president Vladimir Putin. Tyskland har lagt gasledningen Nordstream 2 på is. Flygtrafik och ryska banker har stoppats och EU har till och med gjort sig redo för att sända vapen till Ukraina.

I EU

(TT)

EU har utökats ett flertal gånger, senast den 1 juli 2013 då Kroatien blev medlem. För att bli medlem krävs att ansökarlandet uppfyller en lång rad juridiska, politiska och ekonomiska krav, som gås igenom under långa och mångåriga förhandlingar med EU. Ett drygt 30-tal så kallade "förhandlingskapitel" måste bockas av innan medlemskap kan bli aktuellt.

För närvarande pågår förhandlingar med två länder: Montenegro (sedan 2012) och Serbien (sedan 2014). Även med Turkiet har förhandlingar inletts (redan 2005), även om de samtalen just nu ligger på is på grund av den politiska utvecklingen i Turkiet.

Albanien och Nordmakedonien har i sin tur utlovats en förhandlingsstart inom kort. Bulgarien har dock tills vidare stoppat ett slutligt ja, på grund av en tvist om språk och historia med Nordmakedonien.

Längre bak i kön står Bosnien-Hercegovina, som ansökt om medlemskap, men tills vidare fått nöja sig med status som "kandidatland". Kosovo har status som "potentiell kandidat", medan länder som Georgien, Moldavien och Ukraina hittills bara erkänts som länder "med ett europeiskt perspektiv".

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen stödjer ett ukrainskt EU-medlemskap. Foto: Stephanie Lecocq/AP/TT
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen stödjer ett ukrainskt EU-medlemskap. Foto: Stephanie Lecocq/AP/TT
Utrikes

Ukraina vill till EU – men lång väg kvar

TT/Wiktor Nummelin

Starkt och unikt stöd från EU till Ukraina väcker hopp i Kiev om framtida medlemskap. Fast dit är vägen fortfarande lång.

Den våldsamma utvecklingen kring Rysslands förnyade attack på Ukraina har fått EU och EU-länderna att agera på sätt som sågs som otänkbart för bara några veckor sedan.

Sanktioner har riktats mot Rysslands president Vladimir Putin. Tyskland har lagt gasledningen Nordstream 2 på is. Flygtrafik och ryska banker har stoppats och EU har till och med gjort sig redo för att sända vapen till Ukraina.

I EU

(TT)

EU har utökats ett flertal gånger, senast den 1 juli 2013 då Kroatien blev medlem. För att bli medlem krävs att ansökarlandet uppfyller en lång rad juridiska, politiska och ekonomiska krav, som gås igenom under långa och mångåriga förhandlingar med EU. Ett drygt 30-tal så kallade "förhandlingskapitel" måste bockas av innan medlemskap kan bli aktuellt.

För närvarande pågår förhandlingar med två länder: Montenegro (sedan 2012) och Serbien (sedan 2014). Även med Turkiet har förhandlingar inletts (redan 2005), även om de samtalen just nu ligger på is på grund av den politiska utvecklingen i Turkiet.

Albanien och Nordmakedonien har i sin tur utlovats en förhandlingsstart inom kort. Bulgarien har dock tills vidare stoppat ett slutligt ja, på grund av en tvist om språk och historia med Nordmakedonien.

Längre bak i kön står Bosnien-Hercegovina, som ansökt om medlemskap, men tills vidare fått nöja sig med status som "kandidatland". Kosovo har status som "potentiell kandidat", medan länder som Georgien, Moldavien och Ukraina hittills bara erkänts som länder "med ett europeiskt perspektiv".

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024