Militär konkurrens i Arktis har i nästan ett århundrade främst handlat om ubåtar och flyg. Men allteftersom istäcket minskar öppnas området upp även för ytfartyg, och med detta även möjligheten till nya handelsvägar.
Dessa nya vattenvägar, som direkt länkar samman tre kontinenter, utlovar kraftigt förkortade transporter och ökad global handel. Detta förutspås kunna få en liknande effekt som när Suezrespektive Panamakanalen öppnades.
Men med detta kommer även risken för ökad konkurrens och konflikt i ett område som Ryssland länge dominerat med sitt nordliga flottkommando som inkluderar 32 ytfartyg, 33 ubåtar, sju hamnar, otaliga flygfält och två infanteribaser i nära anslutning till Norra ishavet.
USA och dess allierade i Nato och Stillahavsområdet måste öka sin närvaro i Norra ishavet och utveckla sin stridsförmåga i arktiskt klimat om man inte ska ge upp den här allt viktigare regionen till Ryssland, menar den amerikanske flottchefen, amiral Michael Gilday.
– Nu när Sverige och Finland förhoppningsvis går med i Nato så är åtta av de nio nationerna i Arktiska rådet med i Nato, så det tror jag är en styrka, kommenterade han under en presentation inför tankesmedjan Brookings Institution den 7 juni.
Gilday menar att det krävs en massiv upprustning i Arktis för att matcha inte bara Ryssland, utan även Kina, som både bygger upp sin närvaro och utvecklar sin förmåga i regionen.
Gilday jämför med de årliga gemensamma övningarna kring Stilla havet, Rimpac, som samlar 30 länder, och argumenterade för att Norra ishavet är ”den uppenbara naturliga bryggan mellan Atlanten och Stilla havet” vid en konferens i London den 16 maj.
– Gemensam patrullering där uppe växer så klart. Jag tror att Arktis kommer att få alltmer uppmärksamhet allteftersom det blir föremål för mer intensiv ekonomisk konkurrens, sade han då.
Han sade även att USA inte behöver leda dessa övningar, utan att man kan vara en del av dem, särskilt när de sista nordiska länderna nu gått med i Nato. Dessutom innebär den här utvecklingen att man på sikt måste röra sig bortom Natos transatlantiska tanke mot en ”transpolär” sådan.
Gildays kommentarer kommer inte heller i ett vakuum. Det amerikanska försvarsdepartementet har haft ögonen alltmer på Arktis i nästan två årtionden. 2013, under president Obama, presenterades en uppdaterad arktisk strategi som betonade vikten av att snabbt ta sig an utmaningarna i regionen.
Handelsvägar som öppnas upp kommer att låta oss flytta varor från tillverkare till butik.
Michael Gilday Chef för USA:s flotta
Den här strategin har uppdaterats flera gånger, och USA och dess allierade har också genomfört gemensamma övningar i Arktis, inklusive Icex-övningen som hålls vartannat år, nästa gång 2024. Den innefattar dock nästan bara ubåtar.
Gilday menar dock att det är dags att sluta planera och börja öva tillsammans med ytfartyg i Norra ishavet.
– Handelsvägar som öppnas upp kommer att låta oss flytta varor från tillverkare till butik snabbare, och det är något vi är intresserade av. Vi har ingen plan i dag [för att försvara dem] men det är något vi tittar på, sade han.
Förutom att skydda det fria flödet av varor och tjänster så är det mer som står på spel på och under det minskande istäcket, menar Margaret Leinen, direktör för Scripps Institution of Oceanography, som också deltog vid Brookings Institute den 7 juni. Det som sker i Arktis stannar inte där, påpekade hon.
– Det påverkar den allmänna havscirkulationen och så vidare. Och en av de viktigaste sakerna är att de här förändringarna i Arktis kommer att vara något som inte har hänt på miljontals år. Och vi följer inte det här så noga som vi borde, sade hon.
Arktiska rådets övervaknings- och utvärderingsprogram förutspår att Norra ishavet kan vara i princip isfritt i mitten av detta århundrade, men Leinen betonade att det inte råder någon konsensus om den bilden.
– Det finns två läger bland dem som gör klimatmodeller för Arktis. Det ena säger: ”Ja, sommaren kommer att vara isfri i hela Arktis”. Det andra säger att det finns återkopplingsloopar som definitivt kommer att rotera isen, men det kommer aldrig att bli helt isfritt. Det faktum att vi inte vet detta nu när alla funderar på hur man ska exploatera Arktis är en strategisk svaghet, sade hon.
