loadingRon DeSantis samlar nu in pengar för sin nystartade presidentvalskampanj. Både han och Donald Trump bor i Florida så primärvalet där lär bli en ”het” historia. Foto: Chris Delmas /AFP via Getty Images
Ron DeSantis samlar nu in pengar för sin nystartade presidentvalskampanj. Både han och Donald Trump bor i Florida så primärvalet där lär bli en ”het” historia. Foto: Chris Delmas /AFP via Getty Images
Utrikes

Dag Blanck: DeSantis mot Trump blir en hård strid

Robin Olsson

Den konservative wokemotståndaren, Ron DeSantis, tänker utmana Donald Trump om att bli republikansk presidentkandidat 2024.
– DeSantis är sittande guvernör i Florida och omvaldes i höstas med stor majoritet, säger professor Dag Blanck till Epoch Times.


Presidentvalet i USA 2024 är fortfarande avlägset, men redan nu stiger valtemperaturen då det utkristalliseras vilka kandidater som ställer upp. Först ut att tillkännage sin kandidatur var före detta presidenten Donald Trump, tidigare New York-bo men numera hemmahörande i Palm Beach, Florida. Sedan kom beskedet att president Joe Biden, från delstaten Delaware, vill bli omvald.

– Det är för tidigt att uttala sig om vem som kommer att vinna valet 2024. Båda huvudkandidaterna just nu, Joe Biden och Donald Trump, har låga opinionssiffror, säger professorn i nordamerikastudier vid Uppsala universitet, Dag Blanck, till Epoch Times.

Det kostar mycket att driva presidentvalskampanj i USA och där har Biden och Trump försprång till sina motkandidater.

– Det finns ingen seriös utmanare till president Biden bland demokraterna. Det finns dock kandidater som annonserat att de vill, men de har ingen chans, bland andra Robert Kennedy Jr., son till senatorn Robert Kennedy som mördades 1968.

På den republikanska sidan är läget mer öppet. De starkaste namnen bland dem som tillkännagett sin kandidatur hittills är, förutom Donald Trump, förre FN-ambassadören Nikki Haley, den afro-amerikanske senatorn från South Carolina, Tim Scott och nu senast, den populäre guvernören i Florida, Ron DeSantis.

– DeSantis är sittande guvernör i Florida och omvaldes i höstas med stor majoritet, han är mycket konservativ och har profilerat sig i de så kallade kulturfrågorna.

DeSantis tillkännagav sin kandidatur plattformen Twitter

DeSantis tillkännagav sin kandidatur förra veckan under uppmärksammade former på plattformen Twitter genom ett samtal med entreprenören, tillika twitterägaren, Elon Musk.

Wokerörelsen demonstrerar mot guvernör Ron DeSantis, i Miami, där han nyligen höll ett event. Foto: Chandan Khanna/AFP via Getty Images

– DeSantis samlar nu in mycket pengar och han är en stark guvernör. När han vann valet i Florida gjorde han det med Trumps stöd. Nu konkurrerar de om samma väljarbas. DeSantis mot Trump blir en hård strid.

DeSantis vill enligt Blanck använda Florida som förebild för hela USA.

– Det han lyckats genomföra där vill han fortsätta med i hela landet. Det handlar framförallt om skolans värld och universitetsvärlden.

Konkurrerar om samma väljarbas. 

Dag Blanck  Professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet

DeSantis har, enligt Blanck, drivit en form av kulturkrig i Florida genom lagar som begränsar undervisning i frågor som rör sexualitet, abort och de afroamerikanska erfarenheterna.

– Han motsätter sig sådant som han kallar skuldbeläggande av vita. Han har också kommit i konflikt med det stora företaget Disney, som har sitt huvudkontor i Florida.

Förutom kulturkrig kommer ekonomin, frågan om stöd till Ukraina och ålder att kunna spela en avgörande roll i valet, menar Blanck.

– Det är USA som står för den största delen av stödet till Ukraina och synen på kriget skiljer kandidaterna åt. Trump har sagt att han på 24 timmar ska få slut på kriget; hur, är väldigt oklart. Aptiten på att fortsätta kriget kan komma att avta.

Skulle Donald Trump återinträda i Vita huset tror Blanck att det kan få stor påverkan på stödet till Nato och Ukraina i framtiden.

– Trump har till och med sagt att han vill ha USA ut ur Nato, och blir han återvald befarar jag att det blir en helt annorlunda politik gentemot Ukraina.

Åldersrasismen lyser med sin frånvaro i USA där många kandidater är mellan 70 och 80 år, i vissa fall äldre, som senatorerna Dianne Feinstein (D) från Kalifornien och Chuck Grassley (R) från Iowa, som är över 90 år. Biden är med sina 82 år på valdagen 2024, med god marginal den äldsta i historien att ställa upp för omval.

– Ibland har de gamla presidenter, ibland har de unga, Obama var ung då han vann 2008. Det finns en oro för att om de är äldre så kanske de inte är lika alerta. Kritiker av Biden påstår ofta att han är mer eller mindre senil.

Blanck tror inte att vi i Sverige är redo för något liknande.

– Det är en intressant observation, synen på ålder i USA, jämfört med den i Sverige. Jag tror det är ganska osannolikt att vi skulle ha en statsminister som är ålderspensionär. Vi har olika traditioner där.

Trumps supportrar mobiliserar inför en demonstration utanför en vapenbutik i Smyrna, Georgia, där guvernör Ron DeSantis signerade sin nya bok: ”The courage to be free.” Foto: Elijah Nouvelage/AFP via Getty Images

Hur åldersskillnaden mellan Biden och Trump, kontra mellan Biden och DeSantis, som är 44 år, skulle kunna utspelas menar han är svårt att bedöma. En annan kandidat det talas om, som ännu inte gett något klart besked, är förre vicepresidenten Mike Pence från Indiana.

– Pence var oerhört lojal mot Trump, trots att han var så kontroversiell i många sammanhang. Pence stod vid presidentens sida i vått och torrt, fram till den 6 januari 2021. Då fick han välja mellan att följa Trump och konstitutionen, vilket fick honom i onåd hos Trump.

Ekonomin är den fråga som historiskt brukat avgöra presidentval, det menar Jan Hallenberg, USA-expert vid Utrikespolitiska Institutet, blir fallet även 2024.

– Skuldberget, den stigande inflationen och oro för framtiden är frågor som kan spela in. Hur, är det givetvis för tidigt att avgöra.

Stabiliseras ekonomin och avtar inflationen så tror Hallenberg att Biden har en god chans, men detta beror på vilken kandidat som republikanerna för fram.

– Väljer de Trump ännu en gång tror jag Biden definitivt vinner. Tar de däremot DeSantis så blir det svårare för Biden som är gammal. Han säger vettiga saker men utan kraft och framtidstro.

Att de två stora partierna i världens största demokrati inte hittar mer lämpliga kandidater än Biden och Trump, tycker Hallenberg är en aning anmärkningsvärt.

– Det finns en möjlighet för Trump att vinna republikanernas nominering. Det är inte uteslutet, men sannolikheten är mycket liten att han blir president en andra gång.

CNN:s senaste mätning, publicerad den 25 maj, visar att endast 40 procent av väljarna har förtroende för Joe Biden, den lägsta siffran för en sittande president sedan 1950-talet, enligt CNN. Enligt samma mätning säger 66 procent av väljarkåren att en andra mandatperiod för Biden: ”Vore en tillbakagång eller en katastrof för landet.” 

Anders W Edwardsson. Foto: Privat

USA-kännare: Landet behöver en politisk förändring

USA-kännaren och Floridabon Anders W Edwardsson ser fram emot den stundande valrörelsen och säger till Epoch Times att hans andra hemland verkligen behöver en politisk förändring.

Att välja mellan Ron DeSantis och Donald Trump är tufft för Edwardsson då han bor i samma delstat som och har träffat Ron DeSantis.

– USA behöver desperat byta spår, framförallt bort från woke ideologin och få en bättre ekonomisk politik.

Han tror dock att Trump drar längsta strået.

– DeSantis är driven, kunnig och personligen lätt att tycka om. Jag tror dock inte att han har en chans mot Trump, som förutom viljan att få upprättelse är mer erfaren.

Demokraternas Joe Biden är självskriven.

– Jag har svårt att se någon slå Joe Biden – om han inte blir sjukare och mer förvirrad än han redan är. Senast någon kom nära var 1980, när Ted Kennedy gav Jimmy Carter en match – men förlorade klart.

Vem som slutligen segrar är en svårare fråga.

– Jag hoppas på Trump eller DeSantis. Sittande presidenten är dock svårslagen och USA är i dag splittrat i mitten, så ingen av sidorna har råd att göra minsta fel.

Demokraterna kommer att hålla sitt partikonvent i United Center i Chicago i augusti 2024. Foto: Scott Olson/Getty Images

Kontakta skribenten:
[email protected] 

Primärval utser kandidaterna

USA:s valsystem, med majoritetsval, gynnar två partier. Inom de partier som växer fram blir spännvidden stor mellan olika kandidater, demokraterna till vänster och republikanerna till höger.

Partierna är paraplyer för kandidater på vardera sida. Dessa ställs mot varandra i så kallade primärval. Primärvalscykeln inleds ungefär tio månader före presidentvalet, genom att New Hampshire traditionsenligt anordnar landets första primärval. I Iowa hålls ett så kallat caucus, eller nomineringsmöte, vanligtvis en vecka före valet i New Hampshire.

De båda delstaterna har en oproportionerligt stor påverkan på valutgången. Störst andel delstater har sina val på den så kallade Supertisdagen i februari eller mars månad.

Primärvalen avslutas i tid för partiernas respektive nationella konvent i slutet av sommaren. Den sittande presidentens parti håller sitt konvent sist.

Republikanerna kommer 2024 att hålla sitt konvent den 15–18 juli i Milwaukee, Wisconsin. Demokraterna har sitt den 19–22 augusti i United Center i Chicago.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingRon DeSantis samlar nu in pengar för sin nystartade presidentvalskampanj. Både han och Donald Trump bor i Florida så primärvalet där lär bli en ”het” historia. Foto: Chris Delmas /AFP via Getty Images
Ron DeSantis samlar nu in pengar för sin nystartade presidentvalskampanj. Både han och Donald Trump bor i Florida så primärvalet där lär bli en ”het” historia. Foto: Chris Delmas /AFP via Getty Images
Utrikes

Dag Blanck: DeSantis mot Trump blir en hård strid

Robin Olsson

Den konservative wokemotståndaren, Ron DeSantis, tänker utmana Donald Trump om att bli republikansk presidentkandidat 2024.
– DeSantis är sittande guvernör i Florida och omvaldes i höstas med stor majoritet, säger professor Dag Blanck till Epoch Times.


Presidentvalet i USA 2024 är fortfarande avlägset, men redan nu stiger valtemperaturen då det utkristalliseras vilka kandidater som ställer upp. Först ut att tillkännage sin kandidatur var före detta presidenten Donald Trump, tidigare New York-bo men numera hemmahörande i Palm Beach, Florida. Sedan kom beskedet att president Joe Biden, från delstaten Delaware, vill bli omvald.

– Det är för tidigt att uttala sig om vem som kommer att vinna valet 2024. Båda huvudkandidaterna just nu, Joe Biden och Donald Trump, har låga opinionssiffror, säger professorn i nordamerikastudier vid Uppsala universitet, Dag Blanck, till Epoch Times.

Det kostar mycket att driva presidentvalskampanj i USA och där har Biden och Trump försprång till sina motkandidater.

– Det finns ingen seriös utmanare till president Biden bland demokraterna. Det finns dock kandidater som annonserat att de vill, men de har ingen chans, bland andra Robert Kennedy Jr., son till senatorn Robert Kennedy som mördades 1968.

På den republikanska sidan är läget mer öppet. De starkaste namnen bland dem som tillkännagett sin kandidatur hittills är, förutom Donald Trump, förre FN-ambassadören Nikki Haley, den afro-amerikanske senatorn från South Carolina, Tim Scott och nu senast, den populäre guvernören i Florida, Ron DeSantis.

– DeSantis är sittande guvernör i Florida och omvaldes i höstas med stor majoritet, han är mycket konservativ och har profilerat sig i de så kallade kulturfrågorna.

DeSantis tillkännagav sin kandidatur plattformen Twitter

DeSantis tillkännagav sin kandidatur förra veckan under uppmärksammade former på plattformen Twitter genom ett samtal med entreprenören, tillika twitterägaren, Elon Musk.

Wokerörelsen demonstrerar mot guvernör Ron DeSantis, i Miami, där han nyligen höll ett event. Foto: Chandan Khanna/AFP via Getty Images

– DeSantis samlar nu in mycket pengar och han är en stark guvernör. När han vann valet i Florida gjorde han det med Trumps stöd. Nu konkurrerar de om samma väljarbas. DeSantis mot Trump blir en hård strid.

DeSantis vill enligt Blanck använda Florida som förebild för hela USA.

– Det han lyckats genomföra där vill han fortsätta med i hela landet. Det handlar framförallt om skolans värld och universitetsvärlden.

Konkurrerar om samma väljarbas. 

Dag Blanck  Professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet

DeSantis har, enligt Blanck, drivit en form av kulturkrig i Florida genom lagar som begränsar undervisning i frågor som rör sexualitet, abort och de afroamerikanska erfarenheterna.

– Han motsätter sig sådant som han kallar skuldbeläggande av vita. Han har också kommit i konflikt med det stora företaget Disney, som har sitt huvudkontor i Florida.

Förutom kulturkrig kommer ekonomin, frågan om stöd till Ukraina och ålder att kunna spela en avgörande roll i valet, menar Blanck.

– Det är USA som står för den största delen av stödet till Ukraina och synen på kriget skiljer kandidaterna åt. Trump har sagt att han på 24 timmar ska få slut på kriget; hur, är väldigt oklart. Aptiten på att fortsätta kriget kan komma att avta.

Skulle Donald Trump återinträda i Vita huset tror Blanck att det kan få stor påverkan på stödet till Nato och Ukraina i framtiden.

– Trump har till och med sagt att han vill ha USA ut ur Nato, och blir han återvald befarar jag att det blir en helt annorlunda politik gentemot Ukraina.

Åldersrasismen lyser med sin frånvaro i USA där många kandidater är mellan 70 och 80 år, i vissa fall äldre, som senatorerna Dianne Feinstein (D) från Kalifornien och Chuck Grassley (R) från Iowa, som är över 90 år. Biden är med sina 82 år på valdagen 2024, med god marginal den äldsta i historien att ställa upp för omval.

– Ibland har de gamla presidenter, ibland har de unga, Obama var ung då han vann 2008. Det finns en oro för att om de är äldre så kanske de inte är lika alerta. Kritiker av Biden påstår ofta att han är mer eller mindre senil.

Blanck tror inte att vi i Sverige är redo för något liknande.

– Det är en intressant observation, synen på ålder i USA, jämfört med den i Sverige. Jag tror det är ganska osannolikt att vi skulle ha en statsminister som är ålderspensionär. Vi har olika traditioner där.

Trumps supportrar mobiliserar inför en demonstration utanför en vapenbutik i Smyrna, Georgia, där guvernör Ron DeSantis signerade sin nya bok: ”The courage to be free.” Foto: Elijah Nouvelage/AFP via Getty Images

Hur åldersskillnaden mellan Biden och Trump, kontra mellan Biden och DeSantis, som är 44 år, skulle kunna utspelas menar han är svårt att bedöma. En annan kandidat det talas om, som ännu inte gett något klart besked, är förre vicepresidenten Mike Pence från Indiana.

– Pence var oerhört lojal mot Trump, trots att han var så kontroversiell i många sammanhang. Pence stod vid presidentens sida i vått och torrt, fram till den 6 januari 2021. Då fick han välja mellan att följa Trump och konstitutionen, vilket fick honom i onåd hos Trump.

Ekonomin är den fråga som historiskt brukat avgöra presidentval, det menar Jan Hallenberg, USA-expert vid Utrikespolitiska Institutet, blir fallet även 2024.

– Skuldberget, den stigande inflationen och oro för framtiden är frågor som kan spela in. Hur, är det givetvis för tidigt att avgöra.

Stabiliseras ekonomin och avtar inflationen så tror Hallenberg att Biden har en god chans, men detta beror på vilken kandidat som republikanerna för fram.

– Väljer de Trump ännu en gång tror jag Biden definitivt vinner. Tar de däremot DeSantis så blir det svårare för Biden som är gammal. Han säger vettiga saker men utan kraft och framtidstro.

Att de två stora partierna i världens största demokrati inte hittar mer lämpliga kandidater än Biden och Trump, tycker Hallenberg är en aning anmärkningsvärt.

– Det finns en möjlighet för Trump att vinna republikanernas nominering. Det är inte uteslutet, men sannolikheten är mycket liten att han blir president en andra gång.

CNN:s senaste mätning, publicerad den 25 maj, visar att endast 40 procent av väljarna har förtroende för Joe Biden, den lägsta siffran för en sittande president sedan 1950-talet, enligt CNN. Enligt samma mätning säger 66 procent av väljarkåren att en andra mandatperiod för Biden: ”Vore en tillbakagång eller en katastrof för landet.” 

Anders W Edwardsson. Foto: Privat

USA-kännare: Landet behöver en politisk förändring

USA-kännaren och Floridabon Anders W Edwardsson ser fram emot den stundande valrörelsen och säger till Epoch Times att hans andra hemland verkligen behöver en politisk förändring.

Att välja mellan Ron DeSantis och Donald Trump är tufft för Edwardsson då han bor i samma delstat som och har träffat Ron DeSantis.

– USA behöver desperat byta spår, framförallt bort från woke ideologin och få en bättre ekonomisk politik.

Han tror dock att Trump drar längsta strået.

– DeSantis är driven, kunnig och personligen lätt att tycka om. Jag tror dock inte att han har en chans mot Trump, som förutom viljan att få upprättelse är mer erfaren.

Demokraternas Joe Biden är självskriven.

– Jag har svårt att se någon slå Joe Biden – om han inte blir sjukare och mer förvirrad än han redan är. Senast någon kom nära var 1980, när Ted Kennedy gav Jimmy Carter en match – men förlorade klart.

Vem som slutligen segrar är en svårare fråga.

– Jag hoppas på Trump eller DeSantis. Sittande presidenten är dock svårslagen och USA är i dag splittrat i mitten, så ingen av sidorna har råd att göra minsta fel.

Demokraterna kommer att hålla sitt partikonvent i United Center i Chicago i augusti 2024. Foto: Scott Olson/Getty Images

Kontakta skribenten:
[email protected] 

Primärval utser kandidaterna

USA:s valsystem, med majoritetsval, gynnar två partier. Inom de partier som växer fram blir spännvidden stor mellan olika kandidater, demokraterna till vänster och republikanerna till höger.

Partierna är paraplyer för kandidater på vardera sida. Dessa ställs mot varandra i så kallade primärval. Primärvalscykeln inleds ungefär tio månader före presidentvalet, genom att New Hampshire traditionsenligt anordnar landets första primärval. I Iowa hålls ett så kallat caucus, eller nomineringsmöte, vanligtvis en vecka före valet i New Hampshire.

De båda delstaterna har en oproportionerligt stor påverkan på valutgången. Störst andel delstater har sina val på den så kallade Supertisdagen i februari eller mars månad.

Primärvalen avslutas i tid för partiernas respektive nationella konvent i slutet av sommaren. Den sittande presidentens parti håller sitt konvent sist.

Republikanerna kommer 2024 att hålla sitt konvent den 15–18 juli i Milwaukee, Wisconsin. Demokraterna har sitt den 19–22 augusti i United Center i Chicago.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024