USA:s president Donald Trump meddelade under tisdagen att USA kommer att dra sig ur kärnenergiavtalet med Iran, och han har skrivit under en presidentorder om att återinföra hårda sanktioner mot Iran, vilka tidigare lyfts i och med avtalet.

Avtalet förhandlades fram av Obamaadministrationen och innebar att flera sanktioner mot Iran hävdes mot att landet fördröjde sitt kärnenergiprogram i 10-15 år och gav ifrån sig det mesta av sitt anrikade uran.

Kritiker har dock pekat på att Obamaadministrationen krävt alldeles för lite av Iran och gjort för stora eftergifter för att få avtalet i hamn, något som inte bara gjort avtalet tandlöst, utan också haft andra negativa internationella konsekvenser.

Iran har upprepade gånger hävdat att programmet inte är till för vapen, men den 30 april presenterade Israels premiärminister Benjamin Netanyahu dokument som han påstod var iranska originaldokument som Israel kommit över genom en underrättelseoperation. Dokumenten sägs bevisa att Iran utvecklade kärnvapen innan avtalet skrevs under år 2015 av USA, Kina, Frankrike, Ryssland, Storbritannien, Tyskland och EU.

– Dokumenten som Israel fått tag i inuti Iran visar bortom allt tvivel att den iranska regimen inte talade sanning. [De] visar att Iran hade ett hemligt kärnvapenprogram sedan många år, sade USA:s utrikesminister Mike Pompeo.

Trump har kritiserat avtalet hårt, sedan långt innan han blev president.

I tisdags kallade han det ett ”förfärligt, ensidigt avtal som aldrig borde ha slutits”.

– Det skapade inte lugn, det skapade inte fred och det kommer heller aldrig att göra det, sade han.

Iranavtalet såldes in av USA:s dåvarande president Barack Obama som ”det bästa alternativet” – det enda sättet att åtminstone tillfälligt hindra Iran från att skaffa kärnvapen. Obama målade också upp en bild av att Iran ”åter anslöt sig till världssamfundet” efter att sanktionerna lättades.

Men enligt rapporter har Iran gått i en mindre fredlig riktning. Förra året meddelade den teokratiska regimen att man ökade sin militärbudget med 150 procent, utvecklade långdistansrobotar, bestyckade drönare och cyberkrigföringskapacitet. Det här var möjligt delvis på grund av de uppemot 150 miljarder dollar i frysta tillgångar som landet fick tillbaka efter att sanktionerna upphävdes.

USA listar Iran som en statlig terroristsponsor och har länge kritiserat att landet finansierar terrorgrupper som Hamas, Hizbollah och Houthi-rebellerna i Jemen, som numera skanderar både ”död åt Israel” och ”död åt Amerika”, enligt analytikern Alan Dershowitz.

Iranavtalet slöts utan att den amerikanska kongressen fick godkänna det, och den stiftade då en lag som innebär att presidenten måste utvärdera och förnya avtalet var tredje månad.

Trump har varnat för att han tänkt dra USA ur avtalet om det inte kan omförhandlas för att gälla Irans ballistiska robotprogram, samt en del andra krav. Och under tisdagen gjorde han alltså just det.

– USA kommer inte längre med tomma hot, sade Trump.

Iran har varnat för att man snabbt kan börja anrika uran om avtalet faller samman, men Trump lovade att hindra landet från att få kärnvapen. Ett sådant vapen kommer ”bara att sätta den iranska regimens överlevnad på spel” sade Trump.

Han förutspådde att Iran kommer att svara med en högljudd vägran att omförhandla avtalet, men att regimen förr eller senare kommer att vilja ha ett nytt avtal.

– När de vill det kommer jag att vara redo att göra det, sade Trump.

Under tisdagen meddelade Trumpadministrationen också att man återinför sanktionerna mot viktiga sektorer inom Irans ekonomi, som energi, oljeprodukter och den finansiella sektorn. De amerikanska företag som är gör affärer med Iran inom dessa områden får en viss tid på sig att avsluta dem, därefter riskerar de ”allvarliga konsekvenser”, enligt ett uttalande.

Ända sedan avtalet var på planeringsstadiet har amerikanska politiker från båda de stora partierna kritiserat det för att det kräver för lite av Iran och ger dem för mycket.

”Till och med för dem som stödde [Iranavtalet] i princip har President Obamas och utrikesminister John Kerrys ständiga eftergifter, ursäktade med att avtalet ska ’bevaras’, varit bekymmersamt”, skrev Jennifer Rubin på Washington Post i januari 2017, strax innan Trump tillträdde.

Tidigare i år avslöjade även sajten Politico att Obamaadministrationen i hemlighet avstyrde en planerad amerikansk myndighetskampanj mot libanesiska Hezbollah, en av Irans allierade, för att inte riskera att stöta sig med Iran i samband med att avtalet skulle slutas. Detta skedde trots att Hizbollah smugglade in kokain i USA som en del av att finansiera sin verksamhet.

När Iran följde upp avtalet med flera robottester meddelade Obamaadministrationen att dessa inte stred mot avtalet, men man satte 11 personer och organisationer kopplade till robotprogrammet under sanktioner.

Iran driver fortfarande en fabrik som framställer tungt vatten, vilket är en nödvändig komponent för att kunna producera plutonium som kan användas till kärnvapen. Avtalet tillåter bara Iran att behålla en liten del av sitt anrikade uran, men man tillåts behålla 130 ton tungt vatten – mer än nog för att bygga en tungvattenreaktor som kan omvandla naturligt, icke anrikat uran till plutonium.

Som en del av avtalet bytte Iran 9 ton av sitt anrikade uran mot 154 ton icke anrikat uran från Ryssland.

Precis innan Obamas mandatperiod löpte ut skulle Iran få ytterligare 130 ton icke anrikat uran från Ryssland mot 44 ton tungt vatten, som hade stridit mot avtalet om det stannat i Iran. Det här ”godkändes av den avgående amerikanska administrationen och andra regeringar som ville att Teheran skulle fortsätta att följa [kärnenergiavtalet]”, skrev AP, som citerade två anonyma diplomater.

Obamaadministrationens pressekreterare vid den tiden, Josh Earnest, sade att den här sortens arrangemang ”noggrant övervakades och inspekterade enligt avtalet”.

Men de dokument som Israel nu avslöjat ger ammunition till kritiker av avtalet, som länge hävdat att Iran ljugit för att mörka sitt kärnvapenprogram, vilket existerade långt innan avtalet, och att man lika gärna kan ljuga om det nu.

Rapportering av Ivan Pentchoukov och Petr Svab