En utskrift från Svenska Epoch Times 2024-11-25
Artikelns ursprungsadress: https://www.epochtimes.se/Turkiet-fyller-100-Tagit-oss-ur-Atatürks-skugga-848461
– Jag ser det som en vindlande röd tråd genom republikens historia, säger Turkietkännaren Bitte Hammargren.
Högt uppe på en av Ankaras många kullar ligger Mustafa Kemal Atatürks storslagna mausoleum Anitkabir, med panoramautsikt över huvudstaden.
(TT)
Utropades som republik den 29 oktober 1923, vilket gjorde att det osmanska riket upphörde.
Under första världskriget ställde sig landet på Tysklands sida för att trygga sig mot arvfienden Ryssland. Efter rikets kapitulation 1918 intog de allierade Istanbul och stora delar av Anatolien, grekiska trupper tilläts ockupera bland annat Izmir.
De sista ockupationstrupperna fördrevs 1922 och sultanen avsattes. I Lausannefördraget 1923 fastställdes landets gränser i stort sett som de ser ut i dag.
Den 29 oktober 1923 utropades Republiken Turkiet med Kemal Atatürk som president.
Republiken skulle vara en modern nationalstat av europeisk modell. En modern författning infördes med allmän rösträtt till ett parlament, men fram till valet 1950 var bara ett parti, Republikanska folkpartiet (CHP), tillåtet.
Militären har flera gånger ingripit i politiken och såväl avsatt som tillsatt ledare. 1980 genomfördes en statskupp ledd av general Kenan Evren. Det första fria valet efter kuppen hölls 1987, under hela 1990-talet styrde kortlivade koalitionsregeringar.
Konservativa Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP) har styrt Turkiet sedan 2002. Nuvarande president Recep Tayyip Erdogan var premiärminister mellan 2003 och 2014, då han tog över presidentposten från Abdullah Gül.
Demokratin har stegvis avvecklats i takt med att presidenten har tagit kontroll över – eller stängt ned – i stort sett alla regimkritiska medier.
Med en grundlagsändring 2017 och ytterligare lagändringar och dekret efter omvalet 2018 har Erdogan omformat statsapparaten på ett sätt som i princip innebär att parlamentarismen har ersatts av ett presidentstyre.
Samtidigt har Erdogan och AKP gett islam en alltmer framskjuten plats.
Källa: UI
Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.
Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.
Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.
Skicka till es.semithcope@spit.
– Jag ser det som en vindlande röd tråd genom republikens historia, säger Turkietkännaren Bitte Hammargren.
Högt uppe på en av Ankaras många kullar ligger Mustafa Kemal Atatürks storslagna mausoleum Anitkabir, med panoramautsikt över huvudstaden.
(TT)
Utropades som republik den 29 oktober 1923, vilket gjorde att det osmanska riket upphörde.
Under första världskriget ställde sig landet på Tysklands sida för att trygga sig mot arvfienden Ryssland. Efter rikets kapitulation 1918 intog de allierade Istanbul och stora delar av Anatolien, grekiska trupper tilläts ockupera bland annat Izmir.
De sista ockupationstrupperna fördrevs 1922 och sultanen avsattes. I Lausannefördraget 1923 fastställdes landets gränser i stort sett som de ser ut i dag.
Den 29 oktober 1923 utropades Republiken Turkiet med Kemal Atatürk som president.
Republiken skulle vara en modern nationalstat av europeisk modell. En modern författning infördes med allmän rösträtt till ett parlament, men fram till valet 1950 var bara ett parti, Republikanska folkpartiet (CHP), tillåtet.
Militären har flera gånger ingripit i politiken och såväl avsatt som tillsatt ledare. 1980 genomfördes en statskupp ledd av general Kenan Evren. Det första fria valet efter kuppen hölls 1987, under hela 1990-talet styrde kortlivade koalitionsregeringar.
Konservativa Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP) har styrt Turkiet sedan 2002. Nuvarande president Recep Tayyip Erdogan var premiärminister mellan 2003 och 2014, då han tog över presidentposten från Abdullah Gül.
Demokratin har stegvis avvecklats i takt med att presidenten har tagit kontroll över – eller stängt ned – i stort sett alla regimkritiska medier.
Med en grundlagsändring 2017 och ytterligare lagändringar och dekret efter omvalet 2018 har Erdogan omformat statsapparaten på ett sätt som i princip innebär att parlamentarismen har ersatts av ett presidentstyre.
Samtidigt har Erdogan och AKP gett islam en alltmer framskjuten plats.
Källa: UI
Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.
Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.
Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.
© Svenska Epoch Times 2024 | Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
