loading










Ulrika Simonsson, Uppsala universitet, deltar i det internationella projekt som tar fram ny tbc-behandling. Foto: Mikael Wallerstedt
Ulrika Simonsson, Uppsala universitet, deltar i det internationella projekt som tar fram ny tbc-behandling. Foto: Mikael Wallerstedt
Vetenskap

Tuberkulos dödar allt fler – bättre behandling tas fram

Hans Bengtsson

Varje år dör 1,5 miljoner människor i världen av tuberkulos. Efter många år av tillbakagång dödar sjukdomen numera allt fler. Uppsala universitet ingår i ett internationellt forskningsprojekt som ska utveckla nya behandlingsmetoder mot sjukdomen.

Tuberkulos, eller tbc, är en infektionssjukdom som oftast drabbar lungorna. Den sprids via mikroskopiska droppar i upphostningar och behandlas med olika typer av antibiotika. Nästan en fjärdedel av världens befolkningen bär på tuberkelbakterien. De flesta får inga symptom men cirka tio miljoner insjuknar varje år, merparten i Sydostasien och södra Afrika. Det är en av världens tio vanligaste dödsorsaker men är trots en viss ökning fortfarande ovanlig i Sverige.

Dödligheten har under många år minskat och att den nu stiger beror främst på en snabbt tilltagande antimikrobiell resistens.

Nya antibiotikabehandlingar

Därför har Uppsala universitet gått samman med universitet och läkemedelsföretag från tretton länder i ett kunskapskonsortium, Unite4TB. Det ska utveckla verktyg för nya och effektiva antibiotikabehandlingar mot tuberkulos. Universitet är sedan tidigare med i ett annat forskningsprojekt, Era4TB, som inriktar sig på antibiotikaresistens och har ambitionen att ta fram tio nya antibiotikakandidater.

Det har utvecklats effektiva behandlingar mot tuberkulos men på senare år har forskningen inte kunnat möta hotet från den tilltagande resistensen. Coronapandemins sociala restriktioner och nedstängningar för att begränsa spridningen av covid-19 har dessutom försvårat insatserna mot tuberkulos och kan i värsta fall leda till ytterligare 6,3 miljoner smittade och 1,4 miljoner döda fram till 2025 och omintetgöra de senaste årens framsteg på området, enligt en studie av Era4TB. Därför krävs mer pengar och större ansträngningar.

– Sedan 1960-talet har bara tre nya läkemedel utvecklats mot tuberkulos. Det är långt ifrån tillräckligt, vilket gör Unite4TB till en nödvändig satsning för att möta den globala hotbild vi står inför. I projektet vi deltar i sedan tidigare finns redan två substanskandidater på gång, och här kommer vår forskningsmiljö i Uppsala in i bilden genom att formulera matematiska modeller med vilka vi kan designa optimala kliniska studier och beräkna utkomsten av dessa, säger Ulrika Simonsson, professor i farmakokinetik.

Rekryteringebehov

Konsortiet får 185 miljoner euro fördelade över sju år till sitt förfogande och ska bedriva försöksverksamhet på fyra kontinenter. Målet är att utveckla kliniska fas 2-studier för att skynda på framtagandet av nya läkemedel och dosrekommendationer mot tuberkulos.

Satsningen innebär att Uppsala universitet behöver rekrytera doktorander som förstärker arbetsgrupper för matematisk modellering, AI och maskininlärning, vilka ska analysera samband och synergieffekter vid kombinationsbehandling med antibiotika.

– Att vårt arbete inom Unite4TB dessutom ligger i linje med innehållet i regeringens forsknings- och innovationsproposition gör att jag i dag känner optimism inför framtiden, konstaterar Ulrika Simonsson.
Bakom konsortiet står det offentlig-privata partnerskapet IMI AMR Accelerator som bedriver flera projekt för att reducera antibiotikaresistens i världen.

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

Nästan utrotad sjukdom ökar igen

Tuberkulos drabbar oftast lungorna men kan även angripa andra delar av kroppen.

Symtomen är vanligen kronisk hosta med slem som kan innehålla blod.

Sjukdomen kan uppstå inom några år efter smittan men också långt senare i livet. Många smittade blir aldrig sjuka.

Tuberkulos har funnits hos människan sedan forntiden. På 1600-talet blev sjukdomen vanligare och på 1800- och början av 1900-talet spreds den bland städernas fattiga.

På 1820-talet identifierades den som specifik sjukdom och fick 1839 sitt namn.

Bättre folkhälsa och sanatorievård med vila, frisk luft och näringsrik mat begränsade sjukdomen. På 1950-talet hade dödligheten minskat med nästan 90 procent.

Vid mitten av 1900-talet tog antibiotika över som primär behandlingsmetod. Även vaccinering har nyttjats.

I slutet av 1900-talet var tuberkulos nästan utrotad i Sverige. På senare år har den ökat på grund av invandring från platser där sjukdomen fortfarande är vanlig.

Källor: 1177, Wikipedia, Folkhälsomyndigheten

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading










Ulrika Simonsson, Uppsala universitet, deltar i det internationella projekt som tar fram ny tbc-behandling. Foto: Mikael Wallerstedt
Ulrika Simonsson, Uppsala universitet, deltar i det internationella projekt som tar fram ny tbc-behandling. Foto: Mikael Wallerstedt
Vetenskap

Tuberkulos dödar allt fler – bättre behandling tas fram

Hans Bengtsson

Varje år dör 1,5 miljoner människor i världen av tuberkulos. Efter många år av tillbakagång dödar sjukdomen numera allt fler. Uppsala universitet ingår i ett internationellt forskningsprojekt som ska utveckla nya behandlingsmetoder mot sjukdomen.

Tuberkulos, eller tbc, är en infektionssjukdom som oftast drabbar lungorna. Den sprids via mikroskopiska droppar i upphostningar och behandlas med olika typer av antibiotika. Nästan en fjärdedel av världens befolkningen bär på tuberkelbakterien. De flesta får inga symptom men cirka tio miljoner insjuknar varje år, merparten i Sydostasien och södra Afrika. Det är en av världens tio vanligaste dödsorsaker men är trots en viss ökning fortfarande ovanlig i Sverige.

Dödligheten har under många år minskat och att den nu stiger beror främst på en snabbt tilltagande antimikrobiell resistens.

Nya antibiotikabehandlingar

Därför har Uppsala universitet gått samman med universitet och läkemedelsföretag från tretton länder i ett kunskapskonsortium, Unite4TB. Det ska utveckla verktyg för nya och effektiva antibiotikabehandlingar mot tuberkulos. Universitet är sedan tidigare med i ett annat forskningsprojekt, Era4TB, som inriktar sig på antibiotikaresistens och har ambitionen att ta fram tio nya antibiotikakandidater.

Det har utvecklats effektiva behandlingar mot tuberkulos men på senare år har forskningen inte kunnat möta hotet från den tilltagande resistensen. Coronapandemins sociala restriktioner och nedstängningar för att begränsa spridningen av covid-19 har dessutom försvårat insatserna mot tuberkulos och kan i värsta fall leda till ytterligare 6,3 miljoner smittade och 1,4 miljoner döda fram till 2025 och omintetgöra de senaste årens framsteg på området, enligt en studie av Era4TB. Därför krävs mer pengar och större ansträngningar.

– Sedan 1960-talet har bara tre nya läkemedel utvecklats mot tuberkulos. Det är långt ifrån tillräckligt, vilket gör Unite4TB till en nödvändig satsning för att möta den globala hotbild vi står inför. I projektet vi deltar i sedan tidigare finns redan två substanskandidater på gång, och här kommer vår forskningsmiljö i Uppsala in i bilden genom att formulera matematiska modeller med vilka vi kan designa optimala kliniska studier och beräkna utkomsten av dessa, säger Ulrika Simonsson, professor i farmakokinetik.

Rekryteringebehov

Konsortiet får 185 miljoner euro fördelade över sju år till sitt förfogande och ska bedriva försöksverksamhet på fyra kontinenter. Målet är att utveckla kliniska fas 2-studier för att skynda på framtagandet av nya läkemedel och dosrekommendationer mot tuberkulos.

Satsningen innebär att Uppsala universitet behöver rekrytera doktorander som förstärker arbetsgrupper för matematisk modellering, AI och maskininlärning, vilka ska analysera samband och synergieffekter vid kombinationsbehandling med antibiotika.

– Att vårt arbete inom Unite4TB dessutom ligger i linje med innehållet i regeringens forsknings- och innovationsproposition gör att jag i dag känner optimism inför framtiden, konstaterar Ulrika Simonsson.
Bakom konsortiet står det offentlig-privata partnerskapet IMI AMR Accelerator som bedriver flera projekt för att reducera antibiotikaresistens i världen.

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

Nästan utrotad sjukdom ökar igen

Tuberkulos drabbar oftast lungorna men kan även angripa andra delar av kroppen.

Symtomen är vanligen kronisk hosta med slem som kan innehålla blod.

Sjukdomen kan uppstå inom några år efter smittan men också långt senare i livet. Många smittade blir aldrig sjuka.

Tuberkulos har funnits hos människan sedan forntiden. På 1600-talet blev sjukdomen vanligare och på 1800- och början av 1900-talet spreds den bland städernas fattiga.

På 1820-talet identifierades den som specifik sjukdom och fick 1839 sitt namn.

Bättre folkhälsa och sanatorievård med vila, frisk luft och näringsrik mat begränsade sjukdomen. På 1950-talet hade dödligheten minskat med nästan 90 procent.

Vid mitten av 1900-talet tog antibiotika över som primär behandlingsmetod. Även vaccinering har nyttjats.

I slutet av 1900-talet var tuberkulos nästan utrotad i Sverige. På senare år har den ökat på grund av invandring från platser där sjukdomen fortfarande är vanlig.

Källor: 1177, Wikipedia, Folkhälsomyndigheten

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024