Historia har skrivits vid gränsen mellan Syd- och Nordkorea. Där log USA:s president Donald Trump tillsammans med Nordkoreas diktator Kim Jong-Un – och beträdde som första amerikanske president nordkoreansk jord.
Trump säger att Nordkoreasamtalen ska starta på ny kula och att han vill bjuda Kim till Vita huset.
Kamerorna smattrade frenetiskt när Kim skämtsamt sade att han inte hade väntat sig att se Donald Trump där, vid den demilitariserade gränszonen.
Sedan bjöd han honom att som första amerikanske president gå in i Nordkorea.
— En stor dag för världen, sade Trump.
Några minuter senare hyllade en leende Kim Jong-Un sin gäst:
— Han kom fysiskt hit och gick på nordkoreansk mark. Det har stor betydelse, sade han i direktsänd tv.
— Vi vill sätta punkt för det otrevliga förflutna. De (Trumps steg) är en mycket modig och beslutsam handling.
"Tycker om varandra"
Trump spenderade bara några få minuter i Nordkorea men säger att det var en stor ära att gå över gränsen. Han säger även att han vill bjuda in Kim till Vita huset, vid "rätt tid".
— En massa framsteg har gjorts. . . Det är oerhört positivt. Vi träffades och tyckte om varandra från första dagen.
Omedelbart efter ryggdunkningen vid gränsövergången drog sig de båda ledarna undan för ett över 50 minuter långt möte på tu man hand. Efteråt, när Trump och Sydkoreas president Moon Jae-In hade följt Kim tillbaka över gränsen, sade Trump att förhandlingarna mellan Nordkorea och USA ska starta på ny kula. Båda sidor ska utse varsitt team som ska arbeta med samtalen.
Vidare vill USA:s president se Kim som gäst i Vita huset när "tiden är rätt". Sanktionerna mot Nordkorea kvarstår men han ser fram emot att lyfta dem.
— Det viktiga är inte att det går fort utan att det blir bra, sade Trump om processen och slog sig för bröstet när det gäller den förhållandevis fredliga utvecklingen på den koreanska halvön de senaste åren.
I stort löst?
Den till synes spontana idén om ett möte vid gränsen framfördes av USA:s president i en tweet från G8-mötet i Japan på lördagen: "Om ordförande Kim i Nordkorea ser detta, kan jag träffa honom på gränsen/DMZ bara för att skaka hand och säga hej(?)!", skrev han.
Kim läste uppenbarligen meddelandet.
Träffen är den första sedan det snöpliga andra toppmötet mellan Kim och Trump i Hanoi i Vietnam i februari – det som avslutades i förtid utan att något avtal om kärnvapennedrustning slöts.
Det mötet ägde rum drygt nio månader efter det upptrissade första toppmötet mellan ledarna i Singapore. Då skrevs ett tvåsidigt dokument under i vilket USA:s president lovade att förse Nordkorea med säkerhetsgarantier och Pyongyang sade att man skulle arbeta för "total kärnvapennedrustning" på den koreanska halvön.
Trump påstod efteråt att problemet med Nordkoreas kärnvapenhot "i stort" var löst. Men i februari i år lade FN fram en rapport i vilken det konstateras att Nordkoreas kärnvapenprogram är intakt samt att landet arbetar för att dess kärnvapen inte ska kunna förstöras av ett militärt anfall. Detta bland annat genom att sprida ut produktionen och använda civila byggnader för montering och tester av robotar. Kim har även närmat sig Ryssland och mött landets president Vladimir Putin.
Inget fredsavtal
Nordkorea har dock inte genomfört några tester av långdistansrobotar och den antiamerikanska propagandan i samhället har tonats ner. Och Kim och Trump har brevväxlat.
— Detta är väldigt personbaserat, konstaterade Niklas Swanström, Nordkoreaanalytiker och chef för Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik (ISDP), för TT i samband med Hanoimötet.
Nordkoreafrågan är komplex och mångbottnad. Flera experter understryker att diktaturen vill vara en kärnvapennation, att vapnen är viktiga för landets nationella identitet. Vad omvärldens krav på kärnvapennedrustning på den koreanska halvön egentligen betyder är omtvistat, bedömare menar att Pyongyang anser att även Sydkorea och dess allierade USA måste innefattas.
Lägg därtill att inget permanent fredsavtal undertecknades efter 1950-talets Koreakrig, enbart ett avtal om vapenstillestånd. Den frågan skaver mellan de båda grannländerna och bidrar till att Nordkorea känner sig hotat, enligt experter.
(Tina Magnergård Bjers/TT)
