loadingMeteorregn över den tyska ön Fehmarn i Östersjön 2018. Foto: Daniel Reinhardt/AP/TT
Meteorregn över den tyska ön Fehmarn i Östersjön 2018. Foto: Daniel Reinhardt/AP/TT
Vetenskap

Titta upp – ovanligt himlaspel på ingång

TT/Mia Holmberg Karlsson

Dags att packa en varm filt och en portion tålamod och ge sig ut på spaning efter himlagrus. Med lite tur kan natten till torsdagen bjuda på en ovanlig meteorsvärm.

Meteorsvärmar är synliga från jorden några få gånger om året. Och stoftet i just denna svärm – de så kallade Eta-Aquariderna – är en efterlämning från en historisk händelse.

– I det här fallet härrör meteorsvärmen så vitt man vet från den berömda kometen Halley, säger Peter Linde, docent i astronomi och ordförande i Svenska astronomiska sällskapet.

Stoft som brinner upp

Halleys komet, som kommer tillbaka till vår planet vart 76:e år, passerade senast 1986.

Det som sker under en meteorsvärm är att jorden kolliderar med ett stoft som ligger i jordbanans väg runt solen, berättar Peter Linde. Eta-Aquariderna visar sig då som ett stjärnfall – ljusblixtar i olika styrka som ses i någon kort sekund och sedan försvinner.

– Kometer skjuter ut en massa stoft från sin kärna när de är nära solen, och det här stoftet ligger sedan kvar när den passerat och detta kan Jorden kollidera med. När det sker är hastigheten så stor – 20–50 kilometer per sekund – att stoftet på grund av friktionen mot atmosfären brinner upp, säger han.

Tiotalet stjärnfall

Eta-Aquariderna når sin kulmen runt 5–6 maj, men bör kunna ses även nätterna därefter. Allra störst chans att se stjärnfallen är under natten mot torsdagen, enligt Peter Linde.

– Det är väl värt att försöka se dem. Det är inte en av årets mest spektakulära meteorsvärmar, men att titta på stjärnhimlen är häftigt överhuvudtaget och stjärnfall gör det så klart extra roligt.

Vid en mörk, molnfri himmel bör den tursamme kunna se upp till ett tiotal stjärnfall i timmen. Och det är en aktivitet som passar alla – inga hjälpmedel i form av kikare behövs, säger Peter Linde.

– Sök upp en mörk plats bortom stadskärnorna. Ta med en bra vilstol att sitta i, en filt och gott om tålamod. För att maximera chanserna att se någonting bör man vara ute mellan 1 och 3 på natten, men beroende på var i landet man befinner sig man kan man råka se dem även på kvällen.

(TT/Mia Holmberg Karlsson)

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

Meteorsvärmar

(TT)

Meteorsvärmar inträffar vid jordens passage genom en så kallad meteorström. Strömmen består av stoft från kometer som kretsar kring solen i banor. Om jorden passerar i detta kan en meteorskur bildas.

I dagligt tal kan vi kalla det för stjärnfallsregn, men det är inte stjärnor som faller. Det är gruskorn som bromsas av atmosfären och hettar upp luften framför dem. Inbromsningen blir så kraftig att ljuset från hetluften kan ses ända från marken som en meteor. Hettan får gruskornet att gå sönder och dunsta bort helt och de träffar därför aldrig marken.

En meteorsvärm kan vara från några timmar till flera veckor.

Källa: Nationalencyklopedin

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingMeteorregn över den tyska ön Fehmarn i Östersjön 2018. Foto: Daniel Reinhardt/AP/TT
Meteorregn över den tyska ön Fehmarn i Östersjön 2018. Foto: Daniel Reinhardt/AP/TT
Vetenskap

Titta upp – ovanligt himlaspel på ingång

TT/Mia Holmberg Karlsson

Dags att packa en varm filt och en portion tålamod och ge sig ut på spaning efter himlagrus. Med lite tur kan natten till torsdagen bjuda på en ovanlig meteorsvärm.

Meteorsvärmar är synliga från jorden några få gånger om året. Och stoftet i just denna svärm – de så kallade Eta-Aquariderna – är en efterlämning från en historisk händelse.

– I det här fallet härrör meteorsvärmen så vitt man vet från den berömda kometen Halley, säger Peter Linde, docent i astronomi och ordförande i Svenska astronomiska sällskapet.

Stoft som brinner upp

Halleys komet, som kommer tillbaka till vår planet vart 76:e år, passerade senast 1986.

Det som sker under en meteorsvärm är att jorden kolliderar med ett stoft som ligger i jordbanans väg runt solen, berättar Peter Linde. Eta-Aquariderna visar sig då som ett stjärnfall – ljusblixtar i olika styrka som ses i någon kort sekund och sedan försvinner.

– Kometer skjuter ut en massa stoft från sin kärna när de är nära solen, och det här stoftet ligger sedan kvar när den passerat och detta kan Jorden kollidera med. När det sker är hastigheten så stor – 20–50 kilometer per sekund – att stoftet på grund av friktionen mot atmosfären brinner upp, säger han.

Tiotalet stjärnfall

Eta-Aquariderna når sin kulmen runt 5–6 maj, men bör kunna ses även nätterna därefter. Allra störst chans att se stjärnfallen är under natten mot torsdagen, enligt Peter Linde.

– Det är väl värt att försöka se dem. Det är inte en av årets mest spektakulära meteorsvärmar, men att titta på stjärnhimlen är häftigt överhuvudtaget och stjärnfall gör det så klart extra roligt.

Vid en mörk, molnfri himmel bör den tursamme kunna se upp till ett tiotal stjärnfall i timmen. Och det är en aktivitet som passar alla – inga hjälpmedel i form av kikare behövs, säger Peter Linde.

– Sök upp en mörk plats bortom stadskärnorna. Ta med en bra vilstol att sitta i, en filt och gott om tålamod. För att maximera chanserna att se någonting bör man vara ute mellan 1 och 3 på natten, men beroende på var i landet man befinner sig man kan man råka se dem även på kvällen.

(TT/Mia Holmberg Karlsson)

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

Meteorsvärmar

(TT)

Meteorsvärmar inträffar vid jordens passage genom en så kallad meteorström. Strömmen består av stoft från kometer som kretsar kring solen i banor. Om jorden passerar i detta kan en meteorskur bildas.

I dagligt tal kan vi kalla det för stjärnfallsregn, men det är inte stjärnor som faller. Det är gruskorn som bromsas av atmosfären och hettar upp luften framför dem. Inbromsningen blir så kraftig att ljuset från hetluften kan ses ända från marken som en meteor. Hettan får gruskornet att gå sönder och dunsta bort helt och de träffar därför aldrig marken.

En meteorsvärm kan vara från några timmar till flera veckor.

Källa: Nationalencyklopedin

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024