loading

Demonstranter vid en tidigare protest i Minsk. Foto: AP/TT
Demonstranter vid en tidigare protest i Minsk. Foto: AP/TT
Utrikes

Tiotusentals protesterade i Minsk

TT

Tiotusentals demonstrerade på söndagen i Minsk i en i raden av jätteuppslutningar sedan det kraftigt ifrågasatta presidentvalet i augusti.

Demonstranterna bar röda och vita flaggor och skanderade "länge leve Belarus".

Säkerhetsstyrkorna som hade placerats ut runt om i staden inför demonstrationen använde chockgranater för att skingra samlingen, rapporterar flera belarusiska medier.

Över 200 demonstranter greps av polis, enligt människorättsgruppen Vjasna. Inrikesdepartementet bekräftar att personer som "stört den allmänna ordningen och gjort motstånd mot polisen" frihetsberövats, men uppger inga antal.

Oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja, som befinner sig i exil i Litauen, kallade söndagens protester ett steg mot ett "fritt och rättvist Belarus" i ett meddelande till stöd för de protesterande.

"Landet kan inte förvandlas till ett fängelse om ingen är rädd för fångvaktarna", sade hon.

(TT)

Auktoritärt styre

(TT)

Belarus styrs sedan 1994 av president Aleksandr Lukasjenko och hans auktoritära regering.

Parlamentet har ytterst begränsade befogenheter. I praktiken kontrollerar Lukasjenko och hans regering direkt eller indirekt hela maktapparaten. Presidenten har rätt att utfärda dekret, det vill säga ett slags lagar som inte måste godkännas av parlamentet.

På olika formella grunder underkänns regimkritiker som vill kandidera i president- eller parlamentsval. Endast kandidater som har godkänts av valmyndigheten får hålla valmöten.

Motståndet mot Lukasjenko har under långa tider varit svagt och splittrat och oppositionspartiernas möjlighet att verka är starkt beskuren. Många politiker har trakasserats av polisen, gripits, drivits i landsflykt eller helt enkelt försvunnit.

I samband med presidentvalet 2020 lyckades dock regimkritiker samla större och mer öppet stöd än på länge, även om oppositionen fortsatt verkar under mycket svåra förhållanden.

Alla presidentval sedan 1994 har dömts ut som odemokratiska.

Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading

Demonstranter vid en tidigare protest i Minsk. Foto: AP/TT
Demonstranter vid en tidigare protest i Minsk. Foto: AP/TT
Utrikes

Tiotusentals protesterade i Minsk

TT

Tiotusentals demonstrerade på söndagen i Minsk i en i raden av jätteuppslutningar sedan det kraftigt ifrågasatta presidentvalet i augusti.

Demonstranterna bar röda och vita flaggor och skanderade "länge leve Belarus".

Säkerhetsstyrkorna som hade placerats ut runt om i staden inför demonstrationen använde chockgranater för att skingra samlingen, rapporterar flera belarusiska medier.

Över 200 demonstranter greps av polis, enligt människorättsgruppen Vjasna. Inrikesdepartementet bekräftar att personer som "stört den allmänna ordningen och gjort motstånd mot polisen" frihetsberövats, men uppger inga antal.

Oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja, som befinner sig i exil i Litauen, kallade söndagens protester ett steg mot ett "fritt och rättvist Belarus" i ett meddelande till stöd för de protesterande.

"Landet kan inte förvandlas till ett fängelse om ingen är rädd för fångvaktarna", sade hon.

(TT)

Auktoritärt styre

(TT)

Belarus styrs sedan 1994 av president Aleksandr Lukasjenko och hans auktoritära regering.

Parlamentet har ytterst begränsade befogenheter. I praktiken kontrollerar Lukasjenko och hans regering direkt eller indirekt hela maktapparaten. Presidenten har rätt att utfärda dekret, det vill säga ett slags lagar som inte måste godkännas av parlamentet.

På olika formella grunder underkänns regimkritiker som vill kandidera i president- eller parlamentsval. Endast kandidater som har godkänts av valmyndigheten får hålla valmöten.

Motståndet mot Lukasjenko har under långa tider varit svagt och splittrat och oppositionspartiernas möjlighet att verka är starkt beskuren. Många politiker har trakasserats av polisen, gripits, drivits i landsflykt eller helt enkelt försvunnit.

I samband med presidentvalet 2020 lyckades dock regimkritiker samla större och mer öppet stöd än på länge, även om oppositionen fortsatt verkar under mycket svåra förhållanden.

Alla presidentval sedan 1994 har dömts ut som odemokratiska.

Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024