Det är dags för "dagen B" som i brexit. När Storbritannien lämnar in sin ansökan om att gå ur EU ses det som ögonblicket utan återvändo.

– Fram till nu har vi kunnat leva i förnekelse, säger brexit-motståndaren Jenny Jacoby.

– Den här veckan tvingas vi sluta med det.

Storbritanniens utträdesprocess har hittills varit stormig, och ser ut att fortsätta så. Medan London-regeringen har tagit fram veckans åttasidiga brexit-brev till Bryssel har Skottland blivit allt tydligare i en process som kan leda till självständighet, och Nordirland står ledarlöst efter ett splittrat nyval.

Halva landet talar fortfarande med bitterhet om hur jämn EU-folkomröstningen var, 52 procent för att lämna unionen, 48 procent emot. Ändå talar premiärminister Theresa May om landet som starkt i sin enighet.

– När denna storartade sammanslutning av nationer - England, Skottland, Wales och Nordirland - bestämmer sig för något och arbetar tillsammans med målmedvetenhet, så är vi en ohejdbar kraft, förklarade hon i ett tal till biståndsarbetare i måndags.

Skottar och nordirländare påpekar dock att i deras landsändar röstade klara majoriteter för "bremain", alltså ja till EU-medlemskap. För nordirländarna är det viktigt med fortsatt smidiga förbindelser med EU:s territorium på södra sidan gränsen till Irland. Skottarna vill odla sina band till kontinenten hellre än att krusa för ett, som det uppfattas, alltmer diskriminerande och självupptaget England.

Skrev brev

Och för den stora minoritet i England som förlorade folkomröstningen har May inte heller någon vidare trovärdighet, eftersom hon i valkampanjen också stod på bremain-sidan.

– Jag kan inte tro att du tror på detta, säger London-bon Jenny Jacoby med adress Theresa May.

I oktober förra året skrev Jenny Jacoby brev till premiärministern på det temat, och efterlyste "logiska resonemang" som kan förklara en kompromisslös brexit-linje.

Nu låter Jenny Jacoby, liksom många andra EU-anhängare, alltmer uppgiven. Som barnboksredaktör är hon annars van vid glada slut.

– Man har liksom gått och väntat på en vändning i intrigen, så man i allra sista stund kan andas ut - puh, vi klarade oss. Men den verkar inte komma.

I stället talar regeringen alltmer om en "hård brexit", alltså att landet lämnar unionen oavsett hur förhandlingarna går.

Sargade partier

Det finns tunga namn som fortsätter att argumentera emot brexit, exempelvis expremiärministrarna Tony Blair och John Major. Men de har uppenbarligen för mycket politiskt bagage för att göra något större intryck på hemmaopinionen, och får mest uppmärksamhet i omvärlden.

Nästa parlamentsval ska hållas först våren 2020, alltså efter brexit. Men spekulationerna går redan höga om att May kommer att pressas till nyval långt tidigare. Det skulle kunna resultera i ett helt nytt politiskt landskap, med båda de traditionellt dominerande partierna - socialdemokratiska Labour och Theresa Mays konservativa Tories - svårt sargade och splittrade av brexit-grälen.

– Jag tror det blir totalt kaos om vi hamnar där, säger Jenny Jacoby.

– Jättespännande så klart, men hur mycket drama kan vi ta egentligen?

(TT)