loadingEn 46-åring dömdes till sju års fängelse för förberedelse till terrorbrott. Foto: Ingela Landström/TT-arkivbild
En 46-åring dömdes till sju års fängelse för förberedelse till terrorbrott. Foto: Ingela Landström/TT-arkivbild
Inrikes

Terrorfriade bedöms som säkerhetshot

Epoch Times

För en vecka sedan friades de från misstankarna om terrorbrott. Men i stället för att släppas ur häktet hämtades de direkt av Säpo och sattes i förvar.

Underrättelser, som inte ingick i brottsutredningen, pekar på att de skulle kunna utföra terrorbrott, enligt Säpo.

– Vi har bedömt att de kan begå den här typen av gärningar, säger Fredrik Hallström, biträdande enhetschef för kontraterror på Säpo, till TT.

En 30-årig och en 39-årig man frikändes förra veckan från det uppmärksammade åtalet i Solna tingsrätt om terrorförberedelser. Några dagar före det att dom föll hävdes deras häktningar, men istället för att försättas på fri fot togs de i förvar av Säkerhetspolisen enligt lagen om särskild utlänningskontroll (LSU). Säkerhetspolisen anser att de utgör ett hot mot rikets säkerhet.

– Lagen om särskild utlänningskontroll är ingen brottsprocess och har inget att göra med förundersökningen som de var föremål för. Utan det rör sig om en lag där Säkerhetspolisen har en möjlighet att där vi bedömer att den här aktören kommer att delta i terrorverksamhet, förberedelser eller annat, har vi möjlighet att ansöka om att personen ska utvisas, säger Fredrik Hallström.

Okänd information

Lagen om särskild utlänningskontroll säger att en utlänning med hänvisning till rikets säkerhet kan utvisas om det kan befaras att personen kommer att begå eller medverka till terroristbrott. Säpos beslut prövas av Migrationsverket och kan sedan överklagas ända upp till regeringen.

Trots att männen friades tas de alltså i förvar. Enligt Säpo har man underrättelser på dem, som inte ingick i förundersökningen, som tyder på att de utgör säkerhetshot.

– När vi använder lagen om särskild utlänningskontroll och ansöker om det här är det den samlade bilden, den samlade kunskapen, kring aktörerna. Där kan det finnas information som inte funnits med i brottsutredningen, säger Fredrik Hallström.

Exempelvis kan det handla om information från signalspaning, som enligt lag inte får användas för att utreda brott.

De två männen som friades från misstankar om terrorförberedelser, togs direkt i förvar av Säpo. Foto: Säpo/Handout/TT

Flera fall

Det är ovanligt att Säpo använder sig av LSU för att hantera säkerhetshot. Enligt Migrationsverket fattades beslut i två ärenden 2017 och fyra 2018.

Ett fall är den 30-årige man som misstänktes för ett attentat mot en shiitisk föreningslokal i Malmö. Eftersom han inte kunde utvisas släpptes han ur förvaret efter en tid. Nu står han inför rätta i Danmark åtalad för förberedelse till terrorbrott.

Ett annat fall är en man i 20-årsåldern från Lilla Edet, som misstänks för stämpling till terroristbrott, som i början av februari togs i förvar på Säpos begäran sedan rätten beslutat att han inte längre skulle vara häktad medan förundersökningen pågår.

– Det är ett verktyg vi behöver använda för att göra Sverige säkert och för att rädda människoliv, säger Fredrik Hallström.

Riskerar tortyr

Vad gäller 30-åringen och 39-åringen har Migrationsverket tidigare slagit fast att det inte går att verkställa utvisningar av dem till Uzbekistan eftersom de riskerar tortyr.

– Ett beslut om utvisning kan ändå fattas, men man verkställer i så fall inte utvisningen, säger Johanna Måhlén på Migrationsverkets presstjänst, som inte uttalar sig om det specifika fallet.

Under tiden kan personen alltså hållas i förvar, men lagen sätter en maxgräns vid tre eller tolv månader beroende på omständigheterna.

Ingen av de förvarstagna männens advokater vill uttala sig om förvarsbesluten eller om de kommer att överklagas.

39-åringen och 30-åringen greps i april förra året när Säpo slog till mot en lägenhet i Akalla i norra Stockholm och en fastighet i Strömsund i Jämtland och åtalades för förberedelse till terrorbrott tillsammans med en 46-årig man.

(Anja Haglund/TT)

Lagen om särskild utlänningskontroll

(TT)

Så här står det bland annat i lag 1991:572 – lagen om särskild utlänningskontroll:

"En utlänning får utvisas ur landet enligt denna lag, om det

1. är särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet, eller:

2. med hänsyn till vad som är känt om utlänningens tidigare verksamhet och övriga omständigheter kan befaras att han eller hon kommer att begå eller medverka till terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott. Lag (2009:1545)."

Det är Migrationsverket som meddelar beslut om utvisning enligt denna lag. Säkerhetspolisen kan ta upp frågan om utvisning genom en ansökan till Migrationsverket. Beslutet kan överklagas ända upp till regeringen.

Källa: Riksdagen

Terrormålet

(TT)

I april i fjol slog Säpo till mot en lägenhet i Akalla i norra Stockholm och en fastighet i Strömsund i Jämtland.

Tre män, 30, 39 och 46 år gamla, åtalades för förberedelse till terroristbrott, då de enligt åklagaren planerat att genomföra ett terrorbrott i Sverige.

De hade försett sig med kemikalier, gasmasker och annan militär utrustning, enligt åtalet. De hade också chattat om "bröllop", som ska vara ett kodord för attentat, utväxlat IS-propaganda och försökt få tag på falska pass.

Utöver förberedelse åtalades männen också för terrorfinansiering tillsammans med ytterligare tre män.

Solna tingsrätt dömde 46-åringen till sju års fängelse för terrorplanerna. 30-åringen dömdes för terrorfinansiering till sex månaders fängelse medan 39-åringen friades helt.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingEn 46-åring dömdes till sju års fängelse för förberedelse till terrorbrott. Foto: Ingela Landström/TT-arkivbild
En 46-åring dömdes till sju års fängelse för förberedelse till terrorbrott. Foto: Ingela Landström/TT-arkivbild
Inrikes

Terrorfriade bedöms som säkerhetshot

Epoch Times

För en vecka sedan friades de från misstankarna om terrorbrott. Men i stället för att släppas ur häktet hämtades de direkt av Säpo och sattes i förvar.

Underrättelser, som inte ingick i brottsutredningen, pekar på att de skulle kunna utföra terrorbrott, enligt Säpo.

– Vi har bedömt att de kan begå den här typen av gärningar, säger Fredrik Hallström, biträdande enhetschef för kontraterror på Säpo, till TT.

En 30-årig och en 39-årig man frikändes förra veckan från det uppmärksammade åtalet i Solna tingsrätt om terrorförberedelser. Några dagar före det att dom föll hävdes deras häktningar, men istället för att försättas på fri fot togs de i förvar av Säkerhetspolisen enligt lagen om särskild utlänningskontroll (LSU). Säkerhetspolisen anser att de utgör ett hot mot rikets säkerhet.

– Lagen om särskild utlänningskontroll är ingen brottsprocess och har inget att göra med förundersökningen som de var föremål för. Utan det rör sig om en lag där Säkerhetspolisen har en möjlighet att där vi bedömer att den här aktören kommer att delta i terrorverksamhet, förberedelser eller annat, har vi möjlighet att ansöka om att personen ska utvisas, säger Fredrik Hallström.

Okänd information

Lagen om särskild utlänningskontroll säger att en utlänning med hänvisning till rikets säkerhet kan utvisas om det kan befaras att personen kommer att begå eller medverka till terroristbrott. Säpos beslut prövas av Migrationsverket och kan sedan överklagas ända upp till regeringen.

Trots att männen friades tas de alltså i förvar. Enligt Säpo har man underrättelser på dem, som inte ingick i förundersökningen, som tyder på att de utgör säkerhetshot.

– När vi använder lagen om särskild utlänningskontroll och ansöker om det här är det den samlade bilden, den samlade kunskapen, kring aktörerna. Där kan det finnas information som inte funnits med i brottsutredningen, säger Fredrik Hallström.

Exempelvis kan det handla om information från signalspaning, som enligt lag inte får användas för att utreda brott.

De två männen som friades från misstankar om terrorförberedelser, togs direkt i förvar av Säpo. Foto: Säpo/Handout/TT

Flera fall

Det är ovanligt att Säpo använder sig av LSU för att hantera säkerhetshot. Enligt Migrationsverket fattades beslut i två ärenden 2017 och fyra 2018.

Ett fall är den 30-årige man som misstänktes för ett attentat mot en shiitisk föreningslokal i Malmö. Eftersom han inte kunde utvisas släpptes han ur förvaret efter en tid. Nu står han inför rätta i Danmark åtalad för förberedelse till terrorbrott.

Ett annat fall är en man i 20-årsåldern från Lilla Edet, som misstänks för stämpling till terroristbrott, som i början av februari togs i förvar på Säpos begäran sedan rätten beslutat att han inte längre skulle vara häktad medan förundersökningen pågår.

– Det är ett verktyg vi behöver använda för att göra Sverige säkert och för att rädda människoliv, säger Fredrik Hallström.

Riskerar tortyr

Vad gäller 30-åringen och 39-åringen har Migrationsverket tidigare slagit fast att det inte går att verkställa utvisningar av dem till Uzbekistan eftersom de riskerar tortyr.

– Ett beslut om utvisning kan ändå fattas, men man verkställer i så fall inte utvisningen, säger Johanna Måhlén på Migrationsverkets presstjänst, som inte uttalar sig om det specifika fallet.

Under tiden kan personen alltså hållas i förvar, men lagen sätter en maxgräns vid tre eller tolv månader beroende på omständigheterna.

Ingen av de förvarstagna männens advokater vill uttala sig om förvarsbesluten eller om de kommer att överklagas.

39-åringen och 30-åringen greps i april förra året när Säpo slog till mot en lägenhet i Akalla i norra Stockholm och en fastighet i Strömsund i Jämtland och åtalades för förberedelse till terrorbrott tillsammans med en 46-årig man.

(Anja Haglund/TT)

Lagen om särskild utlänningskontroll

(TT)

Så här står det bland annat i lag 1991:572 – lagen om särskild utlänningskontroll:

"En utlänning får utvisas ur landet enligt denna lag, om det

1. är särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet, eller:

2. med hänsyn till vad som är känt om utlänningens tidigare verksamhet och övriga omständigheter kan befaras att han eller hon kommer att begå eller medverka till terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott. Lag (2009:1545)."

Det är Migrationsverket som meddelar beslut om utvisning enligt denna lag. Säkerhetspolisen kan ta upp frågan om utvisning genom en ansökan till Migrationsverket. Beslutet kan överklagas ända upp till regeringen.

Källa: Riksdagen

Terrormålet

(TT)

I april i fjol slog Säpo till mot en lägenhet i Akalla i norra Stockholm och en fastighet i Strömsund i Jämtland.

Tre män, 30, 39 och 46 år gamla, åtalades för förberedelse till terroristbrott, då de enligt åklagaren planerat att genomföra ett terrorbrott i Sverige.

De hade försett sig med kemikalier, gasmasker och annan militär utrustning, enligt åtalet. De hade också chattat om "bröllop", som ska vara ett kodord för attentat, utväxlat IS-propaganda och försökt få tag på falska pass.

Utöver förberedelse åtalades männen också för terrorfinansiering tillsammans med ytterligare tre män.

Solna tingsrätt dömde 46-åringen till sju års fängelse för terrorplanerna. 30-åringen dömdes för terrorfinansiering till sex månaders fängelse medan 39-åringen friades helt.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024