För en vecka sedan friades de från misstankarna om terrorbrott. Men i stället för att släppas ur häktet hämtades de direkt av Säpo och sattes i förvar.
Underrättelser, som inte ingick i brottsutredningen, pekar på att de skulle kunna utföra terrorbrott, enligt Säpo.
– Vi har bedömt att de kan begå den här typen av gärningar, säger Fredrik Hallström, biträdande enhetschef för kontraterror på Säpo, till TT.
En 30-årig och en 39-årig man frikändes förra veckan från det uppmärksammade åtalet i Solna tingsrätt om terrorförberedelser. Några dagar före det att dom föll hävdes deras häktningar, men istället för att försättas på fri fot togs de i förvar av Säkerhetspolisen enligt lagen om särskild utlänningskontroll (LSU). Säkerhetspolisen anser att de utgör ett hot mot rikets säkerhet.
– Lagen om särskild utlänningskontroll är ingen brottsprocess och har inget att göra med förundersökningen som de var föremål för. Utan det rör sig om en lag där Säkerhetspolisen har en möjlighet att där vi bedömer att den här aktören kommer att delta i terrorverksamhet, förberedelser eller annat, har vi möjlighet att ansöka om att personen ska utvisas, säger Fredrik Hallström.
Okänd information
Lagen om särskild utlänningskontroll säger att en utlänning med hänvisning till rikets säkerhet kan utvisas om det kan befaras att personen kommer att begå eller medverka till terroristbrott. Säpos beslut prövas av Migrationsverket och kan sedan överklagas ända upp till regeringen.
Trots att männen friades tas de alltså i förvar. Enligt Säpo har man underrättelser på dem, som inte ingick i förundersökningen, som tyder på att de utgör säkerhetshot.
– När vi använder lagen om särskild utlänningskontroll och ansöker om det här är det den samlade bilden, den samlade kunskapen, kring aktörerna. Där kan det finnas information som inte funnits med i brottsutredningen, säger Fredrik Hallström.
Exempelvis kan det handla om information från signalspaning, som enligt lag inte får användas för att utreda brott.
Flera fall
Det är ovanligt att Säpo använder sig av LSU för att hantera säkerhetshot. Enligt Migrationsverket fattades beslut i två ärenden 2017 och fyra 2018.
Ett fall är den 30-årige man som misstänktes för ett attentat mot en shiitisk föreningslokal i Malmö. Eftersom han inte kunde utvisas släpptes han ur förvaret efter en tid. Nu står han inför rätta i Danmark åtalad för förberedelse till terrorbrott.
Ett annat fall är en man i 20-årsåldern från Lilla Edet, som misstänks för stämpling till terroristbrott, som i början av februari togs i förvar på Säpos begäran sedan rätten beslutat att han inte längre skulle vara häktad medan förundersökningen pågår.
– Det är ett verktyg vi behöver använda för att göra Sverige säkert och för att rädda människoliv, säger Fredrik Hallström.
Riskerar tortyr
Vad gäller 30-åringen och 39-åringen har Migrationsverket tidigare slagit fast att det inte går att verkställa utvisningar av dem till Uzbekistan eftersom de riskerar tortyr.
– Ett beslut om utvisning kan ändå fattas, men man verkställer i så fall inte utvisningen, säger Johanna Måhlén på Migrationsverkets presstjänst, som inte uttalar sig om det specifika fallet.
Under tiden kan personen alltså hållas i förvar, men lagen sätter en maxgräns vid tre eller tolv månader beroende på omständigheterna.
Ingen av de förvarstagna männens advokater vill uttala sig om förvarsbesluten eller om de kommer att överklagas.
39-åringen och 30-åringen greps i april förra året när Säpo slog till mot en lägenhet i Akalla i norra Stockholm och en fastighet i Strömsund i Jämtland och åtalades för förberedelse till terrorbrott tillsammans med en 46-årig man.
(Anja Haglund/TT)