loading





Foto: Jörgen Wiklund
Foto: Jörgen Wiklund
Inrikes

Svenskar visar ökad acceptans för de stora rovdjuren

Eva Sagerfors

En ny nationell undersökning visar att varannan deltagare anser att björn ska få leva i hela Sverige, inte enbart i vissa delar av landet. Det visar på ökad acceptans sedan 2004. Attityden till hanteringen av de stora rovdjuren varierar regionalt.

Regeringens långsiktiga mål för rovdjurspolitiken är ”att varg, björn, järv, lodjur och kungsörn i Sverige ska uppnå och bibehålla en gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet, samtidigt som tamdjurshållning inte påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn tas”.

För att bidra med beslutsunderlag till arbetet med att nå målsättningen undersöker forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, svenskarnas attityder till de stora rovdjuren.

– Det finns en bred acceptans för jakt när det gäller reglering av rovdjurens antal eller om de hotar människor, eller dödar katter, hundar, kor, får eller renar. En majoritet av de som svarade accepterar jakt på rovdjur som skapar problem för människan, säger Camilla Sandström, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet i ett pressmeddelande.

En minoritet accepterar även jakt på rovdjur om människor är rädda eller när rovdjuren konkurrerar med människan om viltet, tillägger hon.

Forskaren Sabrina Dressel, Institutionen för vilt, fisk och miljö vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Foto: Susanna Bergström/SLU

Regionala skillnader

SLU har genomfört undersökningen vart femte år sedan 2004. Man undersöker både på nationell nivå och på länsnivå. Attityden till riksdagens mål för hur många av de stora rovdjuren som ska finnas är relativt stabil över tid, men kan skilja sig åt regionalt.

– Särskilt i län med stora rovdjurspopulationer skiljer sig attityderna från den nationella undersökningen. I dessa län finns en större andel personer som vill att de nationella antalsmålen ska minskas och en färre andel personer som vill att de ska ökas, säger Sabrina Dressel, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och huvudförfattare till rapporten.

Medan 13 procent av deltagarna i den nationella undersökningen vill att antalsmålet för björn ska minska, så vill 22 procent av deltagarna i Västerbotten, 21 procent i Norrbotten och 34 procent i Jämtlands län se en minskning.

När det gäller varg vill 16 procent av de tillfrågade i hela landet se en minskning i antalsmålet. Bland deltagarna i Västerbotten låg siffran på 23 procent, i Norrbotten på 24 procent och i Jämtland på 37 procent.

Inställningen till att de stora rovdjuren passerar byar, samhällen och städer har ändrats markant sedan tidigare år. I de tidigare undersökningarna har drygt 75 procent inte accepterat detta, vilket kan jämföras med 45 procent 2020.

Djurägares rätt att skydda sina djur

Forskarna ville också få kännedom om inställningen till en djurägares rätt att döda rovdjur för att skydda sina djur. Närmare tre av fem deltagare i den nationella undersökningen vill att djurägarens rätt ska stärkas. Ungefär lika stor andel av deltagarna i Norrbotten instämmer, liksom drygt hälften av deltagarna i Västerbotten. Stödet för stärkt rätt för djurägare är störst i Jämtland, med över 70 procent.

Naturvårdsförvaltningen, som finansierade undersökningen, arbetar nu med en uppdatering av förvaltningsplaner för stora rovdjur, liksom en översyn av den svenska strategin för viltförvaltning.

– Vi arbetar för en lärande viltförvaltning och då är acceptans en viktig fråga, säger Carl-Johan Lindström, tillförordnad chef för Naturvårdsverkets viltanalysenhet.

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

Nationell attitydundersökning om rovdjur

Attityden till de fem stora rovdjuren björn, varg, järv, lodjur och havsörn bland svenskar har undersökts vid fyra tillfällen sedan 2004.

9 089 personer deltog, varav 1 070 i den nationella undersökningen och övriga fördelade i 11 länsundersökningar.

50 procent av deltagarna tycker att björn ska få leva i hela Sverige. 2004 var motsvarande siffra 41 procent.

En av tre tar avstånd från påståendet att vargar inte ska finnas där det finns renar.

Tre av fem anser att det är acceptabelt att reglera antal björnar, vargar, järvar och lodjur med hjälp av jakt.

85 procent tycker att en djurägare ska få full ekonomisk ersättning för rovdjursrivna djur.

Naturvårdsverket har beslutat att miniminivån för artens överlevnad i Sverige är 1 400 björnar, 870 lodjur, 600 järvar och 300 vargar.

Inventeringar visar att det finns cirka 2 877 björnar, 1 244 lodjur, 687 järvar, och 395 vargar i Sverige.

Källa: Sveriges Lantbruksuniversitet, Naturvårdsverket

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading





Foto: Jörgen Wiklund
Foto: Jörgen Wiklund
Inrikes

Svenskar visar ökad acceptans för de stora rovdjuren

Eva Sagerfors

En ny nationell undersökning visar att varannan deltagare anser att björn ska få leva i hela Sverige, inte enbart i vissa delar av landet. Det visar på ökad acceptans sedan 2004. Attityden till hanteringen av de stora rovdjuren varierar regionalt.

Regeringens långsiktiga mål för rovdjurspolitiken är ”att varg, björn, järv, lodjur och kungsörn i Sverige ska uppnå och bibehålla en gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet, samtidigt som tamdjurshållning inte påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn tas”.

För att bidra med beslutsunderlag till arbetet med att nå målsättningen undersöker forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, svenskarnas attityder till de stora rovdjuren.

– Det finns en bred acceptans för jakt när det gäller reglering av rovdjurens antal eller om de hotar människor, eller dödar katter, hundar, kor, får eller renar. En majoritet av de som svarade accepterar jakt på rovdjur som skapar problem för människan, säger Camilla Sandström, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet i ett pressmeddelande.

En minoritet accepterar även jakt på rovdjur om människor är rädda eller när rovdjuren konkurrerar med människan om viltet, tillägger hon.

Forskaren Sabrina Dressel, Institutionen för vilt, fisk och miljö vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Foto: Susanna Bergström/SLU

Regionala skillnader

SLU har genomfört undersökningen vart femte år sedan 2004. Man undersöker både på nationell nivå och på länsnivå. Attityden till riksdagens mål för hur många av de stora rovdjuren som ska finnas är relativt stabil över tid, men kan skilja sig åt regionalt.

– Särskilt i län med stora rovdjurspopulationer skiljer sig attityderna från den nationella undersökningen. I dessa län finns en större andel personer som vill att de nationella antalsmålen ska minskas och en färre andel personer som vill att de ska ökas, säger Sabrina Dressel, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och huvudförfattare till rapporten.

Medan 13 procent av deltagarna i den nationella undersökningen vill att antalsmålet för björn ska minska, så vill 22 procent av deltagarna i Västerbotten, 21 procent i Norrbotten och 34 procent i Jämtlands län se en minskning.

När det gäller varg vill 16 procent av de tillfrågade i hela landet se en minskning i antalsmålet. Bland deltagarna i Västerbotten låg siffran på 23 procent, i Norrbotten på 24 procent och i Jämtland på 37 procent.

Inställningen till att de stora rovdjuren passerar byar, samhällen och städer har ändrats markant sedan tidigare år. I de tidigare undersökningarna har drygt 75 procent inte accepterat detta, vilket kan jämföras med 45 procent 2020.

Djurägares rätt att skydda sina djur

Forskarna ville också få kännedom om inställningen till en djurägares rätt att döda rovdjur för att skydda sina djur. Närmare tre av fem deltagare i den nationella undersökningen vill att djurägarens rätt ska stärkas. Ungefär lika stor andel av deltagarna i Norrbotten instämmer, liksom drygt hälften av deltagarna i Västerbotten. Stödet för stärkt rätt för djurägare är störst i Jämtland, med över 70 procent.

Naturvårdsförvaltningen, som finansierade undersökningen, arbetar nu med en uppdatering av förvaltningsplaner för stora rovdjur, liksom en översyn av den svenska strategin för viltförvaltning.

– Vi arbetar för en lärande viltförvaltning och då är acceptans en viktig fråga, säger Carl-Johan Lindström, tillförordnad chef för Naturvårdsverkets viltanalysenhet.

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

Nationell attitydundersökning om rovdjur

Attityden till de fem stora rovdjuren björn, varg, järv, lodjur och havsörn bland svenskar har undersökts vid fyra tillfällen sedan 2004.

9 089 personer deltog, varav 1 070 i den nationella undersökningen och övriga fördelade i 11 länsundersökningar.

50 procent av deltagarna tycker att björn ska få leva i hela Sverige. 2004 var motsvarande siffra 41 procent.

En av tre tar avstånd från påståendet att vargar inte ska finnas där det finns renar.

Tre av fem anser att det är acceptabelt att reglera antal björnar, vargar, järvar och lodjur med hjälp av jakt.

85 procent tycker att en djurägare ska få full ekonomisk ersättning för rovdjursrivna djur.

Naturvårdsverket har beslutat att miniminivån för artens överlevnad i Sverige är 1 400 björnar, 870 lodjur, 600 järvar och 300 vargar.

Inventeringar visar att det finns cirka 2 877 björnar, 1 244 lodjur, 687 järvar, och 395 vargar i Sverige.

Källa: Sveriges Lantbruksuniversitet, Naturvårdsverket

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024