loading
Runt 250 svenska soldaterna är i Mali. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Runt 250 svenska soldaterna är i Mali. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Utrikes

Svenska soldater skadade i Maliattack

Epoch Times

En granatattack har riktats mot den svenska förläggningen söder om Timbuktu i Mali. Flera svenska soldater har skadats lindrigt. En soldat från en annan nation har dödats.

Attacken riktades till stor del mot den svenska delen av förläggningen, där trupper från flera olika nationer håller till. Flera explosioner inträffade.

Försvarsmaktens presschef Philip Simon säger till TT att det pågår insamling av mer information kring attacken.

 – Vi tror att explosionerna rör sig om beskjutning med någon form av granatkastare, säger Simon.

Uppgiften bekräftas i ett uttalande från FN. En soldat har dödats och nio skadats, varav fyra allvarligt. Deras identiteter är inte fastställda.

Skadad av glas

En svensk soldat skadades lindrigt av glassplitter och dennes anhöriga är underrättade.

 – Ytterligare ett par svenska soldater andades in rök i samband med släckningsarbete på en annan nations campområde. De undersöks nu också av sjukvårdspersonal, säger Philip Simon.

Han kan inte uppge hur många soldater det rör sig om men de ska inte vara allvarligt skadade.

Förbandet ingår i FN-insatsen Minusma och består av ungefär 250 soldater. Huvuddelen bor på Camp Nobel som är en del av en större FN-förläggning där flera nationer har sin bas.

Basens försvar förstärktes efter attacken och ett arbete inleddes med att ta reda på var attacken kommit från.

Många attacker

Det svenska bidraget till Minusma-insatsen är ett underrättelseförband och det förband som för närvarande är på plats kommer från regementet P7 i Skåne.

Minusma är FN:s för närvarande farligaste uppdrag. Fram till och med mars i år har 116 av dess personal dödats, varav 72 i olika attacker och dåd. Övriga har dött i bland annat sjukdomar och olyckor.

I norra Mali pågick ett uppror 2011-2012, innan en fransk truppinsats satte stopp för det, men det har inte blivit lugnt. Attackerna i landet är ofta islamistiskt motiverade. Men norra Mali är också klassisk mark för smugglare av narkotika och cigaretter och många kriminella gäng är aktiva där.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) meddelar via sin pressekreterare att de inte har någon kommentar om situationen i nuläget.

(TT)

Utvecklingen i Mali

Tuaregrebeller, arabiska rörelser och islamistiska grupper - bland andra al-Qaida i islamiska Maghreb (Aqim), Ansar al-Din samt Rörelsen för enhet och jihad i Västafrika (Mujao) - startade ett uppror i norra Mali 2011-2012. De drev ut Malis armé, delvis med vapen från Libyen sedan Muammar Gaddafis regim störtats där. Samtidigt genomfördes en statskupp som försvagade den maliska staten.

Norra Mali, som separatisterna kallar Azawad, har blivit ett laglöst område för smugglare och islamistgrupper, som kidnappat flera västerlänningar - däribland svensken Johan Gustafsson.

Franska trupper skickades till Mali i januari 2013, i en operation kallad Serval, efter att rebeller hotat huvudstaden Bamako. Med hjälp av afrikanska styrkor återtogs de viktigaste städerna i norra Mali. I dag finns en annan fransk styrka i området som bekämpar islamistgrupper i Mali och flera andra länder i området, i "Opération Barkhane".

FN:s nuvarande styrka, Minusma, ansvarar formellt för säkerheten i Mali sedan den 1 juli 2013, kort efter det att fredsplanen antogs..

Den 20 juni 2015 skrevs ett fredsavtal under, men inte av de extrema islamisterna. Även efter undertecknandet har strider fortsatt, och förvärrats - även mellan grupper som är del av fredsavtalet. Det har också varit mycket svårt att få grupperna att enas om att ta steget in i det som fredsavtalet kallar DDR-fasen: avväpning och återintegrering.

Den största rebellgruppen, den tuaregledda alliansen CMA, har nu övergett fredsavtalet med regeringen med motiveringen att reformer försenats och våldet ökat.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading
Runt 250 svenska soldaterna är i Mali. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Runt 250 svenska soldaterna är i Mali. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Utrikes

Svenska soldater skadade i Maliattack

Epoch Times

En granatattack har riktats mot den svenska förläggningen söder om Timbuktu i Mali. Flera svenska soldater har skadats lindrigt. En soldat från en annan nation har dödats.

Attacken riktades till stor del mot den svenska delen av förläggningen, där trupper från flera olika nationer håller till. Flera explosioner inträffade.

Försvarsmaktens presschef Philip Simon säger till TT att det pågår insamling av mer information kring attacken.

 – Vi tror att explosionerna rör sig om beskjutning med någon form av granatkastare, säger Simon.

Uppgiften bekräftas i ett uttalande från FN. En soldat har dödats och nio skadats, varav fyra allvarligt. Deras identiteter är inte fastställda.

Skadad av glas

En svensk soldat skadades lindrigt av glassplitter och dennes anhöriga är underrättade.

 – Ytterligare ett par svenska soldater andades in rök i samband med släckningsarbete på en annan nations campområde. De undersöks nu också av sjukvårdspersonal, säger Philip Simon.

Han kan inte uppge hur många soldater det rör sig om men de ska inte vara allvarligt skadade.

Förbandet ingår i FN-insatsen Minusma och består av ungefär 250 soldater. Huvuddelen bor på Camp Nobel som är en del av en större FN-förläggning där flera nationer har sin bas.

Basens försvar förstärktes efter attacken och ett arbete inleddes med att ta reda på var attacken kommit från.

Många attacker

Det svenska bidraget till Minusma-insatsen är ett underrättelseförband och det förband som för närvarande är på plats kommer från regementet P7 i Skåne.

Minusma är FN:s för närvarande farligaste uppdrag. Fram till och med mars i år har 116 av dess personal dödats, varav 72 i olika attacker och dåd. Övriga har dött i bland annat sjukdomar och olyckor.

I norra Mali pågick ett uppror 2011-2012, innan en fransk truppinsats satte stopp för det, men det har inte blivit lugnt. Attackerna i landet är ofta islamistiskt motiverade. Men norra Mali är också klassisk mark för smugglare av narkotika och cigaretter och många kriminella gäng är aktiva där.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) meddelar via sin pressekreterare att de inte har någon kommentar om situationen i nuläget.

(TT)

Utvecklingen i Mali

Tuaregrebeller, arabiska rörelser och islamistiska grupper - bland andra al-Qaida i islamiska Maghreb (Aqim), Ansar al-Din samt Rörelsen för enhet och jihad i Västafrika (Mujao) - startade ett uppror i norra Mali 2011-2012. De drev ut Malis armé, delvis med vapen från Libyen sedan Muammar Gaddafis regim störtats där. Samtidigt genomfördes en statskupp som försvagade den maliska staten.

Norra Mali, som separatisterna kallar Azawad, har blivit ett laglöst område för smugglare och islamistgrupper, som kidnappat flera västerlänningar - däribland svensken Johan Gustafsson.

Franska trupper skickades till Mali i januari 2013, i en operation kallad Serval, efter att rebeller hotat huvudstaden Bamako. Med hjälp av afrikanska styrkor återtogs de viktigaste städerna i norra Mali. I dag finns en annan fransk styrka i området som bekämpar islamistgrupper i Mali och flera andra länder i området, i "Opération Barkhane".

FN:s nuvarande styrka, Minusma, ansvarar formellt för säkerheten i Mali sedan den 1 juli 2013, kort efter det att fredsplanen antogs..

Den 20 juni 2015 skrevs ett fredsavtal under, men inte av de extrema islamisterna. Även efter undertecknandet har strider fortsatt, och förvärrats - även mellan grupper som är del av fredsavtalet. Det har också varit mycket svårt att få grupperna att enas om att ta steget in i det som fredsavtalet kallar DDR-fasen: avväpning och återintegrering.

Den största rebellgruppen, den tuaregledda alliansen CMA, har nu övergett fredsavtalet med regeringen med motiveringen att reformer försenats och våldet ökat.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024