Svenska elever klättrar i Pisa
Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson presenterar Pissarapporten. Foto: Jonas Ekströmer/TT


De svenska 15-åringarna som deltog i Pisa 2018 får högre poäng i alla tre ämnen jämfört med förra Pisamätningen. Sverige ligger nu genomgående över OECD-genomsnittet.

Positivt är också att de svenska pojkarna knappar in på flickorna när det gäller läsförmåga. Negativt är att det fortfarande är stora skillnader mellan olika elevgrupper och skolor.

Kunskapsresultaten är nu på samma nivå som 2006, konstaterar Skolverket.

Det var en till synes avslappnad generaldirektör som inledde Skolverkets pressträff. Han berättade att han fick kännedom om resultatet i somras precis när han skulle gå på semester.

– Det blev en bra semester, säger generaldirektör Peter Fredriksson.

Han medger att han var nervös när han tog del av resultaten, även om det förbättrade resultaten inte kom som någon total överraskning.

– Jag är inte förvånad. Vi har ju sett den här utvecklingen i andra internationella studier och vi vet ju att det pågår väldigt mycket bra arbete i svensk skola, säger Fredriksson.

Foto/grafik: Ingela Landström/TT

Digital läsning

En positiv signal i Pisaresultaten 2018 är att pojkarna knappar in på flickorna vad gäller läsförmåga.

TT: Vad har hänt tror du?

– Det intressanta är att vi ser att intresset för läsning går ner och intresset för att läsa böcker minskar, men ändå förbättras resultaten när det gäller just läsförståelse. Då kan man fundera på hur den digitala läsningen förbättrar elever läsförmåga. Vi vet att många elever inte läser böcker, men de läser texter på nätet och i sociala medier, säger Peter Fredriksson.

OECD påpekar att förbättringen från 2015 till 2018 inte är statistiskt säkerställd. En jämförelse med andra OECD-länder ger dock besked om att de svenska eleverna ligger över genomsnittet i samtliga tre kunskapsområden: läsning, matematik och naturvetenskap. Förra gången, i Pisa 2015, var det endast i läsförståelse som de svenska eleverna låg över OECD-snittet. I de övriga två ämnen låg Sverige på en genomsnittlig nivå.

Bakgrund påverkar

Vad gäller likvärdighet, alltså en skola där alla elever oavsett bakgrund och val av skola ges samma chanser att lyckas, ligger Sverige fortfarande på ett OECD-snitt. Då ska man veta att Sverige i början av 2000-talet hade ett relativt likvärdigt skolsystem, enligt Pisa.

– Elevers olika socioekonomiska bakgrund påverkar i alla länder, men i Sverige påverkar det mer än i andra länder och vi är också sämre än våra nordiska grannar. Det är ett dåligt betyg till den svenska skolan. Det finns ingen anledning till att vi ska vara sämre här, säger Peter Fredriksson.

Pisa 2018 visar att svenska rektorer på mer utsatta skolor i högre grad vittnade om lärarbrist, än vad rektorer på skolor med enklare grundförutsättningar gjorde.

Skolverkets generaldirektör framhåller samtidigt att det finns skolor som med stor framgång jobbar med elevgrupper som har sämre förutsättningar och vill att alla skolor ska utveckla ett sådant arbete.

– Gör vi det vet vi att vi kommer att lyckas bättre med de elever som vi i dag inte lyckas tillräckligt bra med.

Lärarbristen

Den största utmaningen framöver är att komma tillrätta med lärarbristen, anser han.

– Detta utifrån att jag vet att alla elever behöver en utbildad, skicklig, legitimerad lärare i klassrummet. Ska vi komma tillrätta med likvärdigheten då vill det till att vi har lärare som kan hjälpa de eleverna som behöver lärares hjälp allra mest, säger Fredriksson.

Hur har de senaste årens invandring påverkat Pisaresultaten? Sedan förra mätningen har andelen utlandsfödda elever ökat med 2,2 procentenheter.

– Det påverkar det nationella medelvärdet negativt med cirka 4 poäng i läsförståelse, säger Anders Auer, Skolverkets huvudförfattare av den svenska Pisarapporten.

Undervisningsrådet Anders Auer. Foto: Jonas Ekströmer/TT

I matematik och naturvetenskap är motsvarande effekter mindre, knappt 3 respektive drygt 2 poäng.

I den svenska skoldebatten har det talats mycket om stök i klassrummen. Pisaresultaten ger en indikation på vad det kan innebära. Det visar sig att de elever som vittnat om att läraren ofta fick vänta en lång stund innan det blivit lugnt presterade 14 poäng lägre i läsning än de som hade studiero. Hänsyn har då tagits till andra faktorer.

Å andra sidan verkar elever i alla OECD-länder ha samma erfarenhet: var fjärde elev i Sverige och OECD som helhet uppger att tid spills på att det ska bli lugnt i klassrummet.

Bäst i Pisa

Kärnan i Pisa 2018 är alltså att Sverige återigen ligger över OECD-snittet i samtliga tre ämnen. Men vilka fick högst poäng?

I OECD-gruppen utmärker sig Estland, med högst poäng i läsning (523) och naturvetenskap (530). Japan har högst poäng i matematik (527).

Av de nordiska länderna har Finland högst poäng i läsning (520) och naturvetenskap (522), Danmark högst i matematik (509).

Det finns saker att lära av andra länder, men man ska också komma ihåg att skolsystemen ser olika ut – liksom de socioekonomiska skillnaderna, menar Peter Fredriksson.

– Att rakt av kopiera vad man gör i ett annat framgångsrikt land låter sig inte göras, säger han.

De allra högsta poängen hamnar i Kina, närmare bestämt i Beijing, Shanghai, Jiangsu och Zhejiang, med 555 poäng i läsning, 591 i matematik och 590 i naturvetenskap.

(Anna Lena Wallström/TT)

Fakta

De svenska resultaten