Bristen på nederbörd gör landets jordbrukare nervösa. Vissa spannmålsgrödor är fullständigt uttorkade och köttbönder kan tvingas till slakt.

– Det handlar om miljarder som går förlorade, säger Lennart Nilsson på Lantbrukarnas riksförbund.

Maj månad blev torrare än på länge och i flera kommuner råder bevattningsförbud. Många bönder har redan drabbats av skördar som torkat bort och oron för inkomstbortfall är stor.

Men det är inte bara spannmålsproducenterna som drabbas, utan även köttbönderna. Förstaskörden på vallar levererade volymer under det normala och återväxten är dålig – det ser inte ut att växa något nytt.

– Får vi inte in tillräckligt med gräs till våra mjölkkor kommer vi behöva använda spannmål i stället. Men nu ser det inte ut som att det kommer någon spannmål heller, säger Thomas Jansson, mjölkbonde i Vittja utanför Alunda, till Sveriges Radio P4 Uppland.

Foderbrist

Fjolårets skördar ledde till små lager av foder och nu kan årets torka landa i foderbrist och i värsta fall nödslakt.

– För vår del betyder det att vi nog tyvärr kommer behöva slakta ut en del, säger Thomas Jansson som uppskattar att det kommer kosta honom omkring två miljoner kronor att göra sig av med en tredjedel av besättningen.

Lennart Nilsson, ordförande på Lantbrukarnas riksförbund (LRF) Växtodling, beskriver vädersituationen som "extrem".

– Jag påstår att det är väldigt akut, och det på många håll. Vi kommer att se väldigt dåliga skördar i år, det ser vi redan nu. Men får vi inte regn inom en vecka – då blir det riktigt problematiskt.

Stora intäktsbortfall

Torkan 1992 bidrog med ett intäktsbortfall på tre miljarder kronor för jordbrukssektorn, enligt statistik från Jordbruksverket. Men då var maj en blötare månad – den här gången kom torkan tidigare.

– På den tiden fanns också ett skyddsnät för bonden i form av statligt skadeskördeskydd. Situationen kan bli värre än 1992.

LRF önskar att Jordbruksverket ger dispens att skörda foder på exempelvis trädesarealer och skyddszoner som för tillfället skyddas i enlighet med EU-regler.

– Har man några hundra kor och måste slakta ut hälften tar det lång tid att bygga upp igen. Det är riktigt allvarligt om vi hamnar i ett sådant läge, säger Lennart Nilsson.

Dyrt med bevattning

Jord med hög lerhalt har en bättre uthållighet, och trädgårdsföretagare som bevattnar sina grödor klarar sig också något bättre.

Jordgubbar och potatis sitter på högre värden och till skillnad från andra jordbrukare har dessa därför råd med dyra bevattningsanläggningar, hävdar Lennart Nilsson.

– Men det räcker bara en kort stund. I den här värmen går mycket vatten åt att bara kyla grödan.

TT: Finns någon positiv sida av det hela?

– Det är väl de diskussioner som kan uppkomma nu angående vad maten ska kosta. Man anser att mat ska vara billigt, men fortsätter det så här finnas risk för prisökningar i butik nästa år, säger Lennart Nilsson.

(Malin Jansson/TT)

Fakta: Maj blev torrare än på länge

Maj blev rekordvarm och rekordsolig i stora delar av landet – den meteorologiska sommaren anlände flera veckor tidigare än normalt. Varmast blev det i Göteborg, som den 30 maj fick 31,1 grader.

Bortsett från de första dagarna i månaden var Sverige i stort fritt från större nederbörd, månaden blev torr eller mycket torr bortsett från Lapplandsfjällen och delar av norra Norrlands inland. Den 24 maj rapporterades ingen nederbörd vid någon av SMHI:s mätstationer.

I Visby blev det en rekordtorr majmånad då det bara föll 1,7 millimeter. Tidigare rekordet var från 1866 då det föll 2,8 millimeter. Vid flera stationer i Götaland och östra Svealand har bara bråkdelen av den normala månadsnederbörden fallit vilket på vissa håll har gett den torraste maj på många år.

Källa: SMHI