loading





Foto: Alora Griffiths/Unsplash
Foto: Alora Griffiths/Unsplash
Livsstil

Studie: Tacksamhet kan dämpa impulsen att tävla mot andra

Jill Suttie

Tacksamhet kan hjälpa oss att komma igenom pandemin utan att vända oss emot varandra, enligt en ny studie.

Under coronavirusets utbrott ser vi många goda handlingar och till och med hjältedåd. Grannar ser efter varandra genom att hjälpa till med handling eller så sjunger man tillsammans. När läkare och sjuksköterskor har fått slut på munskydd så har människor donerat eller sytt fler.

Det är dock inte alla människor som är vänliga när de känner sig hotade. Tyvärr blir en del mer själviska när de tänker att vi tävlar mot varandra för att överleva.

Hur kan vi undvika att reagera på ett själviskt eller hämndlystet sätt under pandemin? En ny studie föreslår att det kan vara till nytta att känna tacksamhet.

Tacksamhet, glädje eller neutral känsla

I studien spelade deltagare från National University of Singapore ”Trucking Game” – ett forskningsverktyg som mäter hur människor förhandlar eller samarbetar i konfliktsituationer. Spelet går till så att spelarna försöker ta sig från punkt A till B så fort som möjligt, samtidigt som motståndarna kan hjälpa eller blockera spelarna med flit. Spelet är över när båda spelarna har nått slutmålet.

Innan spelet började fick en del av deltagarna skriva om en situation som gjorde att de kände tacksamhet, medan andra tänkte på händelser som gav dem glädje eller som var känslomässigt neutrala (som deras dagsrutiner). När det var dags för spelarna att börja kände de inte till att den andra spelaren inte var en verklig person utan ett antal förprogrammerade, tävlingsinriktade speldrag.

Deltagarna hade möjligheter att hindra den andra spelaren genom att blockera vägar eller genom att inte stiga åt sidan för att låta dem passera. I mötet med en tävlingsinriktad motståndare valde många av deltagarna att göra det. De som hade ombetts att känna tacksamhet innan spelet började var dock betydligt mindre benägna att blockera sin motståndares framfart än de som hade känt glädje eller varit neutrala innan spelstart.

Lile Jia, medförfattare till studien, var inte överraskad över resultatet, men imponerad med tanke på hur tävling kan driva fram våra sämsta instinkter.

”Att visa att tacksamhet kan förbättra impulser i det här testet talar för möjligheten att den här känslan kan minska oönskad tävlan”, säger Jia.

Minskad hämndlystnad

För att ytterligare testa de här resultaten satte forskarna upp ännu ett experiment. Deltagarna bestod av en slumpmässig grupp amerikaner i olika åldrar (istället för den ursprungliga gruppen singaporeaner, för att se hur kultur kunde påverka resultaten). Deltagarna blev tillsagda att de skulle paras ihop med en annan spelare (men i själva verket fanns där ingen annan spelare) för att tävla i ett lagom svårt ordspel på tid. Innan de började fick de framkalla antingen känslan tacksamhet eller en neutral känsla.

När spelet var över, och där alla deltagarna fick veta att de hade förlorat, visade forskarna dem ett narrativ som beskrev deras motståndare som antingen tävlingsinriktad eller inte särskilt tävlingsinriktad. Tanken var att när man förlorar mot en mer tävlingsinriktad person så skulle det kunna göra deltagarna mer känslomässigt upprörda över att förlora och få dem att vilja ge igen mot sin motståndare.

Efter att ha ”förlorat” fick deltagarna veta att deras motståndare skulle spela vidare i en annan tävling med ord, där man bland annat skulle lösa anagram, och hade chans att vinna en summa pengar i pris. Deltagarna kunde välja en av tre ledtrådar för att hjälpa sin motståndare lösa anagrammen snabbare. Ledtrådarna gick från lite hjälp (”det börjar på bokstaven N”) till mest hjälp (”det börjar på bokstaven N och är ett organ i kroppen”). Att välja ledtrådar som gav lite hjälp ansågs som en form av hämnd.

Resultaten visade att det var mycket mer sannolikt att deltagarna som hade känt tacksamhet gav de ledtrådar som var till mest hjälp, i jämförelse med deltagare som hade haft en neutral känsla innan. Även i de omständigheter där deltagarna kanske skulle vilja få hämnd, så var det mindre vanligt bland de som känt tacksamhet att bli hämndgiriga.

”Det fanns ingen direkt fördel för deltagarna att sabotera chansen för deras spelpartner att få vinsten, eftersom de redan hade åkt ur tävlingen – ändå fanns den här skadliga impulsen”, säger Jia.

”Som tur var, var den här impulsen försvagad bland de som hade känt tacksamhet.”

Mer tacksamhet är för allas bästa

Varför skulle tacksamhet minska hämndkänslor? Jia säger att det kan bero på att tacksamma människor är mindre själviska och visar generellt sett mer empati gentemot andra. Med tanke på att människor ofta reagerar på tävlingsmentalitet med att själva bli mer tävlingsinriktade – på bekostnad av andra – är det inte så konstigt att tacksamhet kan minska på den här tendensen.

Foto: Nicolas Morel/Unsplash

Jias studie bidrar till vår förståelse om tacksamhetens kraft genom att visa hur det hjälper människor att bli vänligare mot andra, både i ofördelaktiga och fördelaktiga situationer. Det här kan ge stora konsekvenser när vi befinner oss i situationer där vi kan lockas att inte samarbeta eller att tappa humöret på andra – som under den nuvarande pandemin.

”Under sådana interaktioner där vi känner oss hotade, är det lätt hänt att man skapar destruktiva beteendecykler. Den här forskningen understryker tacksamhetens potential att förhindra sådana destruktiva spiraler”, säger Jia.

Jia pekar även på andra sätt där tacksamhet kan vara till hjälp under pandemin; genom att stärka relationer och bygga upp en känsla av samhörighet.

Forskning pekar på att människor som känner tacksamhet kan bli uppmuntrade att koordinera sina handlingar mot ett visst mål – någonting som är relevant för vårt nuvarande behov att skydda på plats, säger han. Så länge samarbete är normen i den här situationen, och tacksamma människor inte känner att de blir utnyttjade, så är det för allas bästa att uppmuntra till mer tacksamhet.

Jias forskning betonar vikten av att känna tacksamhet medan vi går igenom den här pandemin. Det kommer inte bara att hjälpa oss att vara mer samarbetsvilliga; det är också bra för vårt personliga välmående. Det är bra för vår mentala hälsa och gör att vi känner oss mer positiva och optimistiska inför framtiden.

”Om vi ser på fördelarna med tacksamhet ur ett större perspektiv så blir argumentet för att uppmuntra att känna mer tacksamhet ännu starkare”, säger Jia.

Jill Suttie är disputerad inom psykologi, är redaktör för Greater Goods bokrecensioner och bidrar ofta till magasinet. Artikeln publicerades ursprungligen på Greater Goods onlineupplaga.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading





Foto: Alora Griffiths/Unsplash
Foto: Alora Griffiths/Unsplash
Livsstil

Studie: Tacksamhet kan dämpa impulsen att tävla mot andra

Jill Suttie

Tacksamhet kan hjälpa oss att komma igenom pandemin utan att vända oss emot varandra, enligt en ny studie.

Under coronavirusets utbrott ser vi många goda handlingar och till och med hjältedåd. Grannar ser efter varandra genom att hjälpa till med handling eller så sjunger man tillsammans. När läkare och sjuksköterskor har fått slut på munskydd så har människor donerat eller sytt fler.

Det är dock inte alla människor som är vänliga när de känner sig hotade. Tyvärr blir en del mer själviska när de tänker att vi tävlar mot varandra för att överleva.

Hur kan vi undvika att reagera på ett själviskt eller hämndlystet sätt under pandemin? En ny studie föreslår att det kan vara till nytta att känna tacksamhet.

Tacksamhet, glädje eller neutral känsla

I studien spelade deltagare från National University of Singapore ”Trucking Game” – ett forskningsverktyg som mäter hur människor förhandlar eller samarbetar i konfliktsituationer. Spelet går till så att spelarna försöker ta sig från punkt A till B så fort som möjligt, samtidigt som motståndarna kan hjälpa eller blockera spelarna med flit. Spelet är över när båda spelarna har nått slutmålet.

Innan spelet började fick en del av deltagarna skriva om en situation som gjorde att de kände tacksamhet, medan andra tänkte på händelser som gav dem glädje eller som var känslomässigt neutrala (som deras dagsrutiner). När det var dags för spelarna att börja kände de inte till att den andra spelaren inte var en verklig person utan ett antal förprogrammerade, tävlingsinriktade speldrag.

Deltagarna hade möjligheter att hindra den andra spelaren genom att blockera vägar eller genom att inte stiga åt sidan för att låta dem passera. I mötet med en tävlingsinriktad motståndare valde många av deltagarna att göra det. De som hade ombetts att känna tacksamhet innan spelet började var dock betydligt mindre benägna att blockera sin motståndares framfart än de som hade känt glädje eller varit neutrala innan spelstart.

Lile Jia, medförfattare till studien, var inte överraskad över resultatet, men imponerad med tanke på hur tävling kan driva fram våra sämsta instinkter.

”Att visa att tacksamhet kan förbättra impulser i det här testet talar för möjligheten att den här känslan kan minska oönskad tävlan”, säger Jia.

Minskad hämndlystnad

För att ytterligare testa de här resultaten satte forskarna upp ännu ett experiment. Deltagarna bestod av en slumpmässig grupp amerikaner i olika åldrar (istället för den ursprungliga gruppen singaporeaner, för att se hur kultur kunde påverka resultaten). Deltagarna blev tillsagda att de skulle paras ihop med en annan spelare (men i själva verket fanns där ingen annan spelare) för att tävla i ett lagom svårt ordspel på tid. Innan de började fick de framkalla antingen känslan tacksamhet eller en neutral känsla.

När spelet var över, och där alla deltagarna fick veta att de hade förlorat, visade forskarna dem ett narrativ som beskrev deras motståndare som antingen tävlingsinriktad eller inte särskilt tävlingsinriktad. Tanken var att när man förlorar mot en mer tävlingsinriktad person så skulle det kunna göra deltagarna mer känslomässigt upprörda över att förlora och få dem att vilja ge igen mot sin motståndare.

Efter att ha ”förlorat” fick deltagarna veta att deras motståndare skulle spela vidare i en annan tävling med ord, där man bland annat skulle lösa anagram, och hade chans att vinna en summa pengar i pris. Deltagarna kunde välja en av tre ledtrådar för att hjälpa sin motståndare lösa anagrammen snabbare. Ledtrådarna gick från lite hjälp (”det börjar på bokstaven N”) till mest hjälp (”det börjar på bokstaven N och är ett organ i kroppen”). Att välja ledtrådar som gav lite hjälp ansågs som en form av hämnd.

Resultaten visade att det var mycket mer sannolikt att deltagarna som hade känt tacksamhet gav de ledtrådar som var till mest hjälp, i jämförelse med deltagare som hade haft en neutral känsla innan. Även i de omständigheter där deltagarna kanske skulle vilja få hämnd, så var det mindre vanligt bland de som känt tacksamhet att bli hämndgiriga.

”Det fanns ingen direkt fördel för deltagarna att sabotera chansen för deras spelpartner att få vinsten, eftersom de redan hade åkt ur tävlingen – ändå fanns den här skadliga impulsen”, säger Jia.

”Som tur var, var den här impulsen försvagad bland de som hade känt tacksamhet.”

Mer tacksamhet är för allas bästa

Varför skulle tacksamhet minska hämndkänslor? Jia säger att det kan bero på att tacksamma människor är mindre själviska och visar generellt sett mer empati gentemot andra. Med tanke på att människor ofta reagerar på tävlingsmentalitet med att själva bli mer tävlingsinriktade – på bekostnad av andra – är det inte så konstigt att tacksamhet kan minska på den här tendensen.

Foto: Nicolas Morel/Unsplash

Jias studie bidrar till vår förståelse om tacksamhetens kraft genom att visa hur det hjälper människor att bli vänligare mot andra, både i ofördelaktiga och fördelaktiga situationer. Det här kan ge stora konsekvenser när vi befinner oss i situationer där vi kan lockas att inte samarbeta eller att tappa humöret på andra – som under den nuvarande pandemin.

”Under sådana interaktioner där vi känner oss hotade, är det lätt hänt att man skapar destruktiva beteendecykler. Den här forskningen understryker tacksamhetens potential att förhindra sådana destruktiva spiraler”, säger Jia.

Jia pekar även på andra sätt där tacksamhet kan vara till hjälp under pandemin; genom att stärka relationer och bygga upp en känsla av samhörighet.

Forskning pekar på att människor som känner tacksamhet kan bli uppmuntrade att koordinera sina handlingar mot ett visst mål – någonting som är relevant för vårt nuvarande behov att skydda på plats, säger han. Så länge samarbete är normen i den här situationen, och tacksamma människor inte känner att de blir utnyttjade, så är det för allas bästa att uppmuntra till mer tacksamhet.

Jias forskning betonar vikten av att känna tacksamhet medan vi går igenom den här pandemin. Det kommer inte bara att hjälpa oss att vara mer samarbetsvilliga; det är också bra för vårt personliga välmående. Det är bra för vår mentala hälsa och gör att vi känner oss mer positiva och optimistiska inför framtiden.

”Om vi ser på fördelarna med tacksamhet ur ett större perspektiv så blir argumentet för att uppmuntra att känna mer tacksamhet ännu starkare”, säger Jia.

Jill Suttie är disputerad inom psykologi, är redaktör för Greater Goods bokrecensioner och bidrar ofta till magasinet. Artikeln publicerades ursprungligen på Greater Goods onlineupplaga.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024