Gängskjutningar på gator och torg ska kunna ge ett extra straffpåslag på upp till fyra år. Det föreslår regeringens gängbrottsutredning.
Utredningen är en av de tyngsta i regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminaliteten.
– Det här är de mest omfattande straffskärpningar riktade mot kriminella gäng som presenterats i Sverige någon gång, säger justitieminister Morgan Johansson (S).
Utredningen har bland annat övervägt hur brott med kopplingar till gänguppgörelse ska kunna straffas hårdare än i dag. Den föreslår en ny form av straffskärpningsregel. Tanken är att den ska ha en kraftig verkan vid våldsamma konflikter i den kriminella miljön.
Regeln innebär att det ska anses som synnerligen försvårande om brottet inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet.
Extra straffpåslag
En förutsättning för att straffskärpningsregeln ska gälla är att brottet innefattat användning av skjutvapen eller sprängämnen på allmän plats. Eller att brottet haft bakgrund i en gängkonflikt eller syftat till att framkalla en sådan konflikt mellan beväpnade grupper.
Det kan till exempel handla om brott som mord, dråp eller allvarliga former av misshandel, olaga hot, utpressning eller övergrepp i rättssak.
Om villkoren för straffskärpningsregeln har uppfyllts så ska domstolen kunna lägga på upp till fyra år på straffet, utöver brottets straffskala.
Danmark har en regel i sin lagstiftning som kan leda till dubblat straff för skjutningar i gängkonflikter. Den har delvis fungerat som en förebild för den svenska utredningens förslag.
Utredaren Anders Perklev bedömer dock att det inte är lämpligt att som i Danmark plussa på en viss procent på straffet i fall brottet ingått i en gängkonflikt. Domstolen ska i stället i varje enskilt fall göra en bedömning av hur stort straffpåslaget ska bli.
Fler straffskärpningar
Utredningen föreslår också straffskärpningar för andra brott som är typiska i gängmiljö. Till exempel föreslås att minimistraffen för grovt olaga tvång och grovt olaga hot höjs från nio månader till ett år.
Straffskalan för grov utpressning föreslås höjas till två–åtta år. I dag är minimistraffet ett år och sex månader och maximistraffet sex år.
Regeringen har också gett utredaren i uppdrag att överväga skärpta straff för rån. Utredaren föreslår att minimistraffet höjs från dagens ett år till ett år och sex månader.
Även häktningarna blir fler med utredningens förslag.
I dag är häktning obligatoriskt för brott med ett minimistraff på två år. Utredningen föreslår att den gränsen sänks till ett år och sex månader. Tillsammans med de andra straffskärpningsförslagen innebär det, till skillnad från i dag, obligatorisk häktning för rån, grov misshandel och grov utpressning.
Rekrytering - nytt brott
Regeringen har också beställt förslag om straffskärpningar för illegal narkotikaförsäljning och innehav av narkotika som syftar till försäljning.
Minimistraffet för sådana brott föreslås bli sex månader. De ska inte längre kunna bedömas som ringa brott. I dag är det lägsta möjliga fängelsestraffet 14 dagar.
Regeringen vill också komma åt rekrytering av unga till kriminella gäng. Utredningen föreslår ett nytt brott – "främjande av ungdomsbrottslighet". Brottet kan handla om att anlita, betala eller överlämna verktyg till person under 18 år för att brott ska begås. Straffet föreslås vara upp till fyra års fängelse.
Alla förslag föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.
(Peter Wallberg/TT)
Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!
