Moderaterna tar ett steg i den heta frågan om slöja på flickor i skolan. Partistämman vill att ett förbud utreds.

Kvinnoförbundet ser slöjan som en symbol för kvinnoförtryck.

– Slöjan är inget klädesplagg, utan ett uttryck för förtryck, sade ombudet Sophia Jarl från Östergötland i debatten på partistämman i Västerås.

Stämman beslutade att verka för en statlig utredning om förbud mot slöja i förskola och grundskola.

Jarl hade helst sett att partiet tog ställning för ett förbud redan nu, men gladde sig åt att det numera går att debattera slöjan.

– 2014 mötte jag stort motstånd, inte minst i mitt eget parti, sade Sophia Jarl.

Riksdagsledamoten Alexandra Anstrell ansåg att samhället inte kan låta den enskilda tjejen ensam föra kampen för sin frihet mot sin familj.

– Det är bättre att vi alla tar fajten, sade hon.

Även partistyrelsen ville låta utreda slöjförbud i grundskolan, men har pekat på att frågan inte är enkel. Till exempel måste man ta hänsyn till religionsfriheten om man anser att slöjan är en religiös symbol. Då uppstår också frågan om man även ska förbjuda till exempel halsband med kristet kors.

"Symbol för kvinnoförtryck"

Moderatkvinnorna anser dock inte att slöja har med religionsfrihet att göra. "Slöjan är i grunden en symbol för kvinnoförtryck", står det i deras motion, som föreslog en utredning.

Matilda Ekeblad, Östergötland, sade tydligt nej till att utreda förbud i skolan.

– Självklart ska ingen bestämma vad någon ska ha på sig och det ska inte heller Moderaterna göra, sade hon.

Torbjörn Tegnhammar, Malmö, menade att ett förbud inte kommer att rädda någon enda flicka som hamnat i hedersförtryck. Han uppgav också att många flickor vill ha på sig slöja för att deras mammor har det och för att de tycker att det är snyggt.

Det fanns även en motion om att förbjuda böneutrop och en annan om att förbjuda omskärelse av små pojkar utan medicinska skäl. Den ena avvisades utan debatt och den andra drogs tillbaka.

Utvisa fler

På stämman fanns det ett tryck på hårdare tag mot asylsökande och andra utlänningar som begår brott.

– Något som med rätta gör många svenskar förbannade är hur vi med flathet behandlar invandrare som begår brott, sade Filip Bertilsson, Halland.

Stämman beslutade att utvisning ska vara aktuellt för fler, och mindre allvarliga, brott än i dag.

M vill att asylsökande som begår brott som normalt ger fängelse ska få avslag på sin asylansökan och utvisas. Samma ska gälla för personer med tillfälligt uppehållstillstånd.

Stämmobeslutet innebär också att personer med permanent uppehållstillstånd ska få tillståndet återkallat för brott som normalt ger sex månaders fängelse eller mer.

Moderaterna vill dock att anknytning till Sverige, till exempel barn eller arbete, fortsatt ska vägas in. Men det ska inte ha samma betydelse som nu.

– Anknytning väger alldeles för tungt, eftersom den inte behöver vara särskilt tydlig, säger partiets migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard.

Ville gå längre

När domstolar i dag tar beslut om utvisning är det flera saker som vägs in. Straffvärdet är bara en.

I Åklagarmyndighetens vägledning för åklagare står att brottet normalt ska ha ett straffvärde om minst ett års fängelse. För en person som fått flyktingstatus ska det handla om brott med minimistraff på minst fem år.

Brottslingens anknytning till Sverige har också stor betydelse.

På stämman fanns de som ville gå längre och ha nolltolerans mot brott och att det skulle räcka med att asylsökande som begår brott ska utvisas bara fängelsestraff finns med i straffskalan.

– Att gå så långt som nolltolerans skulle innebära att en 16-åring som snattar läppglans skulle utvisas, sade Anna Tenje från partistyrelsen, i debatten.

(Lars Larsson/TT)
(Peter Wallberg/TT)