Statens coronautgifter skjuter i höjden
Finansminister Magdalena Andersson (S). Foto: Anders Wiklund/TT-arkivbild


Statens utgifter för coronaåtgärder kommer att skjuta i höjden. Trycket på regeringen att mångdubbla insatserna för att stötta företag, uppsagda och varslade är högt. I regeringens extra ändringsbudget som riksdagen nu behandlar beräknas statens ökade utgifter till 12,9 miljarder kronor för i år.

Regeringen och Riksbanken har därutöver lovat hundratals miljarder i olika former av lån och kreditgarantier, men det är pengar som staten hoppas få tillbaka när ekonomin vänder igen.

Detsamma gäller de anstånd som regeringen erbjuder företagen med arbetsgivaravgifter och andra skatter. Det är pengar som ska betalas in nästa år i stället, med ränta.

I ändringsbudgeten finns förslagen att staten ska ta över ansvaret för sjuklönen, att regler för sjukpenning ska ändras, att staten ska ta en större del av kostnaden när företagen korttidspermitterar anställda samt att mer pengar ska ges till folkhälsa och sjukvård.

Sticker iväg

Det verkar sannolikt att kostnaderna för till exempel korttidspermitteringar sticker iväg. Regeringen har räknat på 15 000 personer, men den siffran ser ut att bli större.

Det kommer vida att överstiga de 2,4 miljarder kronor som regeringen räknat med för 2020 i propositionen, enligt uppgift till TT.

Vad utgiften blir för att ta över sjuklöneansvaret är också svårt att säga något säkert om på förhand.

Utöver förslagen i den extra ändringsbudgeten kommer regeringens förslag på en miljard kronor till stöd för kulturen och idrotten.

Sammanlagt blir de ökade utgifterna i statsbudgeten till följd av de coronarelaterade åtgärderna minst 13,9 miljarder kronor.

Mer kommer

Finansminister Magdalena Andersson (S) har aviserat ännu en extra ändringsbudget, med nya åtgärder.

– Men vi kommer inte att kunna rädda alla jobb och alla företag, säger hon.

Andersson vill inte heller recensera de förslag som förs fram från olika håll. Hon säger att finansdepartementet arbetar dygnet runt för att hitta lösningar.

Men kraven är många och omfattande från alla håll på regeringen att satsa mångdubbelt mer ur statsbudgeten för att framförallt hjälpa företag som råkar illa ut i coronakrisen.

Stöd till uppsagda

Och LO och kultursektorn kräver att a-kassereglerna luckras upp för att timanställda, andra med tillfälliga anställningar, frilansare och egenföretagare ska kunna klara sig. Deras möjligheter att få stöd är annars små.

Moderaterna vill att staten slopar arbetsgivaravgifterna för april och maj, samt betalar halva lokalhyran för framförallt krisdrabbade restauranger, hotell och butiker. De åtgärderna kostar staten nästan 80 miljarder kronor, enligt M. Åtgärderna backas upp av flera företagarorganisationer.

Moderaterna vill se en statlig lånegaranti med en ram på hundra miljarder kronor för alla små- och medelstora företag så att de kan få lån i kommersiella banker.

Kristdemokraterna vill se att staten tar en ännu större del, uppemot 80 procent av lönekostnaderna för en anställd som permitteras på korttid istället för att varslas.

Läge låna mer

Konjunkturinstitutets analyschef Ylva Hedén Westerdahl tror inte att politikerna första tanke nu är att hålla nere statsskulden, som dessutom är historiskt låg.

Om staten skulle låta statsskulden öka med 5 procentenheter skulle det frigöra omkring 250 miljarder kronor till krisåtgärder, enligt KI.

Enligt regeringens senaste prognos, före coronakrisen, beräknades statsskulden, eller den offentliga skulden, minska från cirka 34 procent av BNP i år till under 30 om några år.

(Peter Wallberg/TT)
(Lars Larsson/TT)