Bristen på idrottslärare är det största hindret när regeringen vill få in mer idrott i skolan.
En lösning kan vara att snabbutbilda redan behöriga lärare i ämnet idrott och hälsa, säger högskoleminister Helene Hellmark Knutsson (S).
– Stillasittandet är ett av de största samhällshoten. Vi måste få fler i rörelse, sade Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson i sitt inledningsanförande som sparkade igång Riksidrottsmötet på fredagen.
RF-ordföranden sade att det därför var glädjande med beskedet nyligen från regeringen: att ge Skolverket i uppdrag att se hur undervisningen i idrott och hälsa ska kunna utökas med hundra timmar i grundskolan från och med hösten 2019.
Hoppas på äktenskap
– Jag har börjat svärma för ministern, jag har kommit förbi flörtstadiet, närmar mig en förlovning och hoppas så småningom på ett äktenskap, sade Björn Eriksson när han bildligt skulle beskriva det allt närmare samarbetet med regeringen.
Det finns dock en del hinder i vägen. Det största tycks vara att det behövs fler idrottslärare, men regeringen har åtminstone en idé till lösning:
– I dag är det så att man läser idrott och hälsa som en del under den långa lärarutbildningen. Vi har samtalat med Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) om att de ska se över om man kan erbjuda kompletterande utbildningar för lärare, med en termins studie i idrott och hälsa, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.
Nedslående rapport
Om försöket faller väl ut hoppas hon sedan att fler högskolor ska kunna ta efter GIH.
– Om vi har fler personer som är utbildade i det här ämnet så kan det göras insatser också under andra lektioner, mellan undervisningen och även i fritidshemmen, säger Helene Hellmark Knutsson.
En rapport från Centrum för idrottsforskning, på uppdrag av regeringen, visade nyligen att bara 22 procent av flickorna och 44 procent av pojkarna i Sverige rör sig tillräckligt. En annan stor utmaning blir att nå de allra mest inaktiva barnen och ungdomarna.
– Vad är det för metoder som vi kan utveckla för de barn som inte har rörelse med sig hemifrån eller som har en negativ upplevelse av träning och idrott från unga år, det måste vi titta på. Att få in rörelse är förebyggande inte bara för fysiskt välmående men även gentemot psykisk ohälsa, säger Helene Hellmark Knutsson.
(TT)
