Statens coronastöd når inte fram till en majoritet av städernas småföretag. Samtidigt tvingas allt fler slå igen och en ny konkursvåg kan stå för dörren, något som riskerar att leda till förtvinande stadskärnor. Det visar en ny rapport från cityorganisationerna.
Hela åtta av tio företagare vittnar om att statens coronastöd fungerar dåligt. Det visar den nya rapporten Stadskärnor i kris som tagits fram av 32 cityorganisationer i Sverige.
Calle Hedman, centrumutvecklare på Destination Östersund, säger att det är tydligt att småföretag och vissa branscher drabbats extra hårt.
– Stödpaketen i form av permitterings- och omställningsstöd verkar ha varit anpassade för större företag, men ju mindre företagen är och särskilt inom de här riktigt utsatta branscherna så fungerar det inte, säger han, och syftar främst på hotell och restaurang samt butiker inom detaljhandeln.
Annars är risken att det kommer en ny rejäl konkursvåg av friska företag.
– Calle Hedman, centrumutvecklare på Destination Östersund
I slutet av februari hade cityorgansiationerna ett första möte med näringsdepartementet som menade att majoriteten av stödpaketen hade nått fram till de mest behövande.
– Den bilden stämde inte med vår verklighetsbild och vad våra medlemmar sade, säger Calle Hedman, som menar att detta tydligt framgår i rapporten.
– Man är otroligt frustrerad över att staten under årets gång inte har kunnat anpassa stödpaketen, och framförallt handläggningstiderna och granskningarna, säger han.
Många företagare har dock varit hoppfulla och trott på stödpaketen i det längsta.
– Men när det till slut börjar krocka med att ens livsverk kanske kommer att gå i konkurs, man har börjat belåna sitt hus för att man väntar på permitteringspengar som inte kommer, och man måste ut med ännu mer löner. Då blir det bara tragiskt.
Slår hårt på krogarna
Att situationen har varit ytterst tuff är något som krögaren Klas Ljungquist, som driver de två Stockholmskrogarna Rolfs Kök och AG tillsammans med krögarkollegan Johan Jureskog, kan bekräfta.
Klas Ljungquist menar att stöden både är komplicerade och dyra att söka. Och även om de sent omsider fått en del av stöden utbetalda går krogarna med förlust varje månad.
... Vi har inte fått förutsättningar för att kunna fixa det, och för det skulle jag vilja bli kompenserad fullt ut.
– Klas Ljungquist, krögare och delägare i krogarna Rolfs Kök och AG
Främst är han kritisk till att stöden inte är utformade utifrån hur hårt myndigheternas restriktioner slår på specifika branscher.
– Jag tycker att det är anmärkningsvärt, när man ger ett halvt näringsförbud till en hel bransch, att man inte ger stöd som är lika riktade som själva pålagan.
I drygt 17 år har Ljungquist och Jureskog drivit de två krogarna med stor personalstyrka. De har betalat stora mängder skatter och skött företaget väl, så rent generellt tycker han inte att deras företag ska behöva betala för det här.
– Hade jag fått möjlighet att driva min verksamhet på ett smittsäkert sätt med längre öppettider, då hade jag kunnat ta den affärsmässiga risken. Men vi har inte fått förutsättningar för att kunna fixa det, och för det skulle jag vilja bli kompenserad fullt ut, säger han och fortsätter:
– Och då pratar jag inte om att jag ska tjäna pengar, utan att företaget ska få chansen att gå plus minus noll.
Klas Ljungquist säger att han självklart är tacksam för att de fått möjlighet att skjuta upp moms- och skatteinbetalningar, men att det ändå finns en oro. Trots allt handlar det om lån som ska betalas tillbaka redan om ett år, med ränta.
– Det är i ganska rask takt, och dessutom måste man betala in alla andra skatter som vanligt, säger han och hoppas att staten åtminstone ska tillåta amorteringar över tid.
Men trots svårigheterna menar han att det viktigaste är att de snarast möjligt får öka öppettiderna och antalet gäster.
– Ger du mig bara förutsättningar att ha öppet och bedriva verksamhet så fixar jag det. I grunden vill jag inte ha några bidrag, utan jag vill ha möjlighet att göra en bra produkt som folk gillar, och då kommer jag att klara mig, säger han.
Krav på regeringen
Den 25 maj hade cityorganisationerna ett möte med näringsdepartementet för att presentera sin rapport och diskutera stadskärnornas framtid. Bland annat vill de att det ska bli lättare att söka stöden, att de måste vara ändamålsenliga och att utbetalningarna ska ske utan dröjsmål, med kontroller efteråt istället för före.
Dessutom vill de se att stöden fortgår även efter det att restriktionerna släpps, då det kan ta tid för samhället att återhämta sig.
Calle Hedman befarar att många företag kan hamna i kris när stöden försvinner och skulderna ska återbetalas.
– Här vill vi att regeringen funderar över vilka stimulanspaket mot näringslivet som kommer att ge mest effekt och försöka se till att ha dem på plats när man går över från stöd till stimulans, säger han.
– Annars är risken att det kommer en ny rejäl konkursvåg av friska företag, vilket kan innebära en massa tomma skyltfönster och tomma lokaler, och i förlängningen förtvinande stadskärnor.
Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.