Det finns olika viloplatser i världen och vi har alla nytta av att finna i vilka platser eller stunder vi kan finna vila, ro och frid. För mig har alltid naturen och växtligheten varit en plats där jag finner ro och återhämtning. Detta verk har jag valt att kalla ”Viloplats” då det enkla mönstret, grenverket är inspirerat av det som ger mig vila och ro.

På det här stadiet är själva huggningen helt färdig och det är dags för nästa steg.

Reliefen består nu av solid Lind och är ca: 4,5 cm tjock. Det ger ett bra intryck men den väger aldelles för mycket. Nästa steg är att borra bort material från baksidan så att verket fortfarande ser solidt ut men inte väger alls lika mycket.

Jag spänner fast verket med baksidan upp i pelarborrmaskinen och borrar bort material 2/3 ner.

Det är viktigt att lägga olja eller färg på båda sidorna om verket annars finns det en risk att fukt tränger in och verket spricker eller böjer sig om jag ställer ut på någon plats i närheten av en dörr som öppnas och stäng.

Efter flera färgtester bestämde jag mig för en grön laserande, genomskinlig, färg.

Efter att ha oljat baksidan målade jag framsidan och oljade slutligen även barken. Att olja barken gör att den håller ihop bättre samt får en glansigare yta.

Här är det slutliga resultatet upphängt på vägg. Själva verket blev drygt en meter lång och knappa fem cm djup. 

Jag som bloggar heter Anton Nilsson och är i grunden slöjdlärare, träbildhuggare och konsthantverkare. Jag driver företaget Livshantverk. För mer information besök min sida.