Jag köpte för några månader sedan min första espressomaskin och har till den nu täljt en kåsa av en vril. En vril är en utväxt på ett träd där ådrorna är väldigt täta och går huller om buller istället för rakt fram, detta gör materialet väldigt tåligt.

Vrilen fick jag av min bror för ca 15 år sedan och den har sedan dess legat i en låda i källaren. Problemet med torkade vrilar är just det att dom är oerhört hårda vilket gjorde att jag var tvungen att göra en variant av basning på vrilen innan jag kunde hantera den med handverktyg.

Först fick den ligga i vatten i knappa månaden, sedan kokades den i 3 timmar. Detta gjorde att vrilen faktiskt gick riktigt bra att tälja i.

Vrilen yxades och täljdes sedan ut. Jag vet att linolja kan avge smak lång tid efteråt och prövade därför en metod där man gnider in kaffesump på insidan och sedan linoljar utsidan. Detta fungerade alldeles utmärkt.

Jag som bloggar heter Anton Nilsson och är i grunden slöjdlärare, träbildhuggare och konsthantverkare. Jag driver företaget Livshantverk. För mer information besök min sida