Minst tre vargar har varit på plats i Skåne samtidigt på senare tid, varav två kan vara ett par. Fårägarna går på helspänn genom vargavintern och skåningarna ser misstänkta spår lite varstans.

Vargtipsen haglar, särskilt när det är snö på marken, berättar länsstyrelsens viltskadehandläggare Nils Carlsson. Och visst har det blivit vanligare med varg längst i söder, men många gånger är det synvillor bakom tipsen. När Nils Carlsson hade beredskap förra helgen fick han in flera hundra tips.

– Folk har varit ute och så har man läst om varg och tycker sig se vargspår i snön. Men i 99 procent av fallen är det räv, hare eller vildsvin.

Han tillägger att han ändå är tacksam för tipsen, för det är ofta de som gör att vargar faktiskt kan spåras.

Vargskyltar förvillar

Länsstyrelsen får också vargtips från bilister som kört förbi skyltar i form av vargsilhuetter i naturlig storlek, som sätts upp av lantbrukare för att skrämma bort hjortar eller gäss.

– Folk kör i gryning eller skymning och så tittar man ut och ser en perfekt vargsiluett på ett fält — och tipsar oss, säger Nils Carlsson.

Men det är ett faktum att kringvandrande vargar har blivit vanligare i Skåne. För 20 år sedan betraktades det som en sensation. Nu är det mer eller mindre konstant en kringvandrande varg här eller två. Men de stannar inte permanent, individerna byts ut efter hand, berättar han.

– Det är en väldigt tydlig trend att det är vanligare med varg i Skåne. Om man ska se det i ett 20-årsperspektiv är det solklart.

Skånskt vargpar?

Nytt för den här vintern är att två vargar i Skåne tycks gå i par. Det är inte fastslaget att det rör sig om en tik och en hanne, men det är troligt, enligt Nils Carlsson. När det var snö nyligen visade tassavtryck att de två vargarna följts åt flera kilometer.

Att vargar fått valpar i Skåne har inte inträffat i modern tid. Kan det hända nu?

– Rent biologiskt så finns det inga hinder. Tittar man i Europa så har vi vargar i den här typen av miljö på många ställen. Vi har väldigt gott om vilt, vi är ett av de vilttätaste länen i Sverige, så det finns gott om mat.

Även rovdjursforskaren Jens Frank vid SLU Viltskadecenter tror att det är en tik och en hanne som slagit följe i Skåne och att det inte alls är osannolikt att vargar förr eller senare bildar revir här.

Lägre överlevnad

– Det har pågått en stadig förskjutning av vargens utbredningsområde både söderut och österut de senaste 20 åren. Men ofta är överlevnaden lägre i perifera områden som Skåne till exempel, säger han.

Riskerna är större i Sydsverige, både för att bli påkörd och för att bli skjuten under skyddsjakt, konstaterar han.

– Det är inte det att de inte trivs där, utan de överlever inte lika länge.

Ett genomsnittligt vargrevir består av två vuxna och deras avkommor. När vargarna blivit könsmogna vid ett till två års ålder vandrar de iväg. Målet är att hitta en partner och inte sällan avverkas fem mil per dygn, berättar Jens Frank.

– För dem som går söderut är det ganska tunt på vargar, så de bara går och går tills de kommer till havet. Då vänder de och så går de åt ett annat håll tills de möter havet där – eller har tur att träffa på en partner.

Enligt Jens Frank finns det ingenting som tyder på att vargen föredrar får framför vilda bytesdjur, men när den kommer till ett fårtätt landskap som Skåne ökar sannolikheten för att får ska hamna på menyn.

Alltid på helspänn

Under sommarhalvåret betar Anna Kristofferssons får utspridda i hagar på Romeleåsen några mil öster om Malmö. De frekventa vargrapporterna bekymrar både henne och de andra medlemmarna i Skånes fårintressenter, som hon är ordförande för.

– Jag tror inte att folk generellt är emot djuret varg, men man är emot att få sina djur skadade. Man är rädd och går på helspänn hela tiden, säger hon.

Hon understryker att hon inte är någon varghatare, men hon ifrågasätter om det är rimligt att ha varg i Skåne som har så många utegående lamm, kor och hästar och dessutom är tättbefolkat.

Dyra stängsel

Fårägarna uppmanas om och om igen att sätta upp bättre stängsel, men att helt stänga ute vargar från fårhagarna kräver stora investeringar, framhåller hon.

– Bidragen täcker ungefär hälften. Men det innebär att för 1 000 meter ska du punga ut 50 000 kronor. Och det är ju inte så att det här är en bransch som har en hög lönsamhet.

Nils Carlsson på länsstyrelsen tror att det kommer att finnas varg i Skåne under överskådlig tid och tycker att det viktigaste är att lära sig att hantera det så bra som möjligt.

– Vargarna har fyra ben och egen vilja och oavsett vad vi tycker så kommer de att slå sig ner där de tycker att det är lämpligt. Och de kommer att bilda revir där de tycker att det är lämpligt – till vissas enorma lycka och till andras förfäran.

(Cecilia Klintö/TT)

 

Hjälp oss att driva tidningen vidare! En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Här ser du hur du kan stödja oss.