Alltfler nyanlända får jobb. Men mestadels handlar det om subventionerade anställningar. En stor del av ökningen beror på så kallade extratjänster. Cirka sju procent har fått jobb som är utan statligt stöd, rapporterar Sveriges Radios Ekot.
Cirka 44 procent av de nyanlända som i år har deltagit i Arbetsförmedlingens etableringsprogram har fått jobb och börjat studera. Det är en ökning då det förra året rörde sig om drygt 30 procent.
Framför allt är det män som har fått jobb. Ökningen för kvinnor är dock betydligt mindre.
– Det här är fortfarande ett av de utmaningsområden som vi jobbar med. Och vi kanske inte har fördjupat oss mer exakt vad skillnaden består i, men vi ser att vi behöver jobba mer med målgruppen kvinnor, säger Malin Blomgren, etableringschef på Arbetsförmedlingen, till radiokanalen.
Men trots att det bara är sju procent som har fått jobb som är icke-subventionerade, anser hon att det viktigaste ändå är att folk kommer i arbete oavsett vilken anställningsform det rör sig om.
– De som gått ut nu var många av dem som kom in under flyktingströmmarna 2015. Och har man aldrig varit ute på svensk arbetsmarknad så spelar det inte så stor roll för individen vilken typ av anställning man får. För individen är det här ett jobb vilket som helst i alla fall, säger Blomgren till Ekot.
Extratjänster som infördes av regeringen 2015 innebär att staten betalar hela eller delar av lönen. Enligt prognoser från Arbetsförmedlingen förväntas utgifterna för subventionerade anställningar öka markant under de kommande fyra åren.
Det är framför allt extratjänsterna som expanderar och fram till 2021 tror man att de kommer att kosta skattebetalarna cirka 30 miljarder kronor, enligt Ekonomifakta.
