loading
Inrikes

Särskilda händelser sågas gör mer skada än nytta

Olle Felten

Riksrevisionen menar att effekten av arbetsprincipen inte är mätbar och att särskilda händelser som pågår mer än några dagar gör större skada än nytta. Dokumentationen och uppföljningen av särskilda händelser får också besk kritik.


Den 28 mars i år offentliggjorde Riksrevisionen en granskningsrapport som behandlar polisens arbete med så kallade särskilda händelser, i första hand inom ramen för arbetet mot grov brottslighet. Kritiken mot Polismyndighetens arbetssätt handlar både om metoden som sådan och om stora brister i polisens egen dokumentation och utvärdering av insatserna. Det handlar i första hand om administrativa problem, till exempel avsaknad av eller oklara rutiner för hur och var dokumentation ska registreras. Det handlar också om att det inte finns ett sammanhållet verktyg för dokumentation av särskilda händelser, liksom stora oklarheter i beslutsprocessen kring särskilda händelser.

Det kanske viktigaste resultatet av Riksrevisionens granskning är att man konstaterar att särskilda händelser som avser grov brottslighet riskerar att allvarligt påverka den ordinarie polisverksamheten, vilket flera bedömare menar gör att förebyggande arbete slås ut. Det leder till en påtaglig risk för att den grova och organiserade brottsligheten i stället ökar.

Särskilda händelser – en ledningsstruktur

Så kallade särskilda händelser används av polisen för att skapa en ledningsorganisation för hantering av oförutsedda eller planerade händelser som den ordinarie polisverksamheten inte är anpassad för. Syftet är att bättre kunna hantera specifika situationer utifrån de aktuella förutsättningarna. Man vill också kunna knyta viktig specialkompetens som man normalt inte har tillgång till, till ledningsfunktionen.

En särskild händelse kan organiseras både nationellt och regionalt och kan användas för att hantera till exempel naturkatastrofer, terrordåd och stora olyckor.

Exempel på polisens nationella särskilda händelser:

• Flyktingströmmen 2015
• Terrordådet på Drottninggatan 2017
• De stora skogsbränderna sommaren 2018
• Den eskalerande våldsspiralen i Stockholm 2023

Särskild händelse finns också som organisationsform inom andra myndighetsområden.

Sjukvården använder särskilda händelser för att hantera specifika situationer med extra hårt tryck på vården i samband med olika samhällsstörningar. Även Trafikverket utlyste en särskild händelse för att kraftsamla kring arbetet med den nuvarande och den kommande tågplanen, i mars i år.

Källa: Polisen.se, Socialstyrelsen.se

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading
Inrikes

Särskilda händelser sågas gör mer skada än nytta

Olle Felten

Riksrevisionen menar att effekten av arbetsprincipen inte är mätbar och att särskilda händelser som pågår mer än några dagar gör större skada än nytta. Dokumentationen och uppföljningen av särskilda händelser får också besk kritik.


Den 28 mars i år offentliggjorde Riksrevisionen en granskningsrapport som behandlar polisens arbete med så kallade särskilda händelser, i första hand inom ramen för arbetet mot grov brottslighet. Kritiken mot Polismyndighetens arbetssätt handlar både om metoden som sådan och om stora brister i polisens egen dokumentation och utvärdering av insatserna. Det handlar i första hand om administrativa problem, till exempel avsaknad av eller oklara rutiner för hur och var dokumentation ska registreras. Det handlar också om att det inte finns ett sammanhållet verktyg för dokumentation av särskilda händelser, liksom stora oklarheter i beslutsprocessen kring särskilda händelser.

Det kanske viktigaste resultatet av Riksrevisionens granskning är att man konstaterar att särskilda händelser som avser grov brottslighet riskerar att allvarligt påverka den ordinarie polisverksamheten, vilket flera bedömare menar gör att förebyggande arbete slås ut. Det leder till en påtaglig risk för att den grova och organiserade brottsligheten i stället ökar.

Särskilda händelser – en ledningsstruktur

Så kallade särskilda händelser används av polisen för att skapa en ledningsorganisation för hantering av oförutsedda eller planerade händelser som den ordinarie polisverksamheten inte är anpassad för. Syftet är att bättre kunna hantera specifika situationer utifrån de aktuella förutsättningarna. Man vill också kunna knyta viktig specialkompetens som man normalt inte har tillgång till, till ledningsfunktionen.

En särskild händelse kan organiseras både nationellt och regionalt och kan användas för att hantera till exempel naturkatastrofer, terrordåd och stora olyckor.

Exempel på polisens nationella särskilda händelser:

• Flyktingströmmen 2015
• Terrordådet på Drottninggatan 2017
• De stora skogsbränderna sommaren 2018
• Den eskalerande våldsspiralen i Stockholm 2023

Särskild händelse finns också som organisationsform inom andra myndighetsområden.

Sjukvården använder särskilda händelser för att hantera specifika situationer med extra hårt tryck på vården i samband med olika samhällsstörningar. Även Trafikverket utlyste en särskild händelse för att kraftsamla kring arbetet med den nuvarande och den kommande tågplanen, i mars i år.

Källa: Polisen.se, Socialstyrelsen.se

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024