Brister i hanteringen av statsbidrag till civilsamhället

En av de senaste granskningsrapporterna från Riksrevisionen behandlar det statliga stödet till civilsamhället: 20 miljarder kronor i årliga utbetalningar till civilsamhällets organisationer, i dagligt tal den ideella sektorn. Bidragen förväntas bidra till att stärka det demokratiska samhället, men risken för missbruk ökar.

Riksrevisionens granskning av hanteringen av delar av bidragsgivningen till civilsamhället, som redovisas i rapporten RiR 2023:7 Tillit och kontroll – statlig bidragsgivning till civilsamhället, visar att det finns ett stort behov av en mer korrekt bidragsgivning.

I rapporten konstaterar Riksrevisionen att när kontrollen av vissa system ökar, tenderar kriminella och andra oseriösa aktörer att söka sig till mindre kontrollerade områden, för att skaffa sig lättåtkomliga pengar. Stödet till civilsamhället är ett sådant område, där det både finns relativt gott om pengar och, visar det sig, relativt stora brister i kontrollfunktionerna.

Från folkrörelser till civilsamhälle

Begreppet civilsamhället är en utveckling och utvidgning av det tidigare mer använda begreppet folkrörelser som omfattar föreningslivet i stort. Inom ramen för civilsamhället hittar vi alla typer av ideella föreningar, idrotts- och miljörörelserna samt politiska och religiösa organisationer. Också mer löst sammansatta aktivitetsgrupper kan omfattas.

Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, omfattade civilsamhället hela 256 657 organisationer år 2019. Verksamheten inom civilsamhället bidrog med 3,1 procent av BNP eller ett förädlingsvärde om cirka 159 miljarder kronor.

Begreppet civilsamhället började användas i Sverige under 1980-talet, men slog igenom bredare först 2009 när regeringen lanserade den första samlade politiken för ”det civila samhället”. Därefter har begreppet civilsamhället varit ett samlande begrepp för olika typer av ideellt arbete i samhället i stort.

Mest används det i den politiska och akademiska världen, för att definiera ”en arena skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen”. Många anser att det är ett praktiskt begrepp som omfattar hela fältet av ideellt arbete och andra menar fortfarande att det är ett krystat begrepp som är svårt att förstå.

Källa: Proposition 2009/10:55, SCB och Ideellarena.se

En av de senaste granskningsrapporterna från Riksrevisionen behandlar det statliga stödet till civilsamhället: 20 miljarder kronor i årliga utbetalningar till civilsamhällets organisationer, i dagligt tal den ideella sektorn. Bidragen förväntas bidra till att stärka det demokratiska samhället, men risken för missbruk ökar.