loadingBristerna i myndigheternas hantering av statens bidragsgivning till civilsamhällets organisationer och föreningar har granskats av Riksrevisionen. Foto: Andrey Popov
Bristerna i myndigheternas hantering av statens bidragsgivning till civilsamhällets organisationer och föreningar har granskats av Riksrevisionen. Foto: Andrey Popov
Inrikes

Brister i hanteringen av statsbidrag till civilsamhället

Olle Felten

En av de senaste granskningsrapporterna från Riksrevisionen behandlar det statliga stödet till civilsamhället: 20 miljarder kronor i årliga utbetalningar till civilsamhällets organisationer, i dagligt tal den ideella sektorn. Bidragen förväntas bidra till att stärka det demokratiska samhället, men risken för missbruk ökar. 


Riksrevisionens granskning av hanteringen av delar av bidragsgivningen till civilsamhället, som redovisas i rapporten RiR 2023:7 Tillit och kontroll – statlig bidragsgivning till civilsamhället, visar att det finns ett stort behov av en mer korrekt bidragsgivning.

I rapporten konstaterar Riksrevisionen att när kontrollen av vissa system ökar, tenderar kriminella och andra oseriösa aktörer att söka sig till mindre kontrollerade områden, för att skaffa sig lättåtkomliga pengar. Stödet till civilsamhället är ett sådant område, där det både finns relativt gott om pengar och, visar det sig, relativt stora brister i kontrollfunktionerna.

Från folkrörelser till civilsamhälle

Begreppet civilsamhället är en utveckling och utvidgning av det tidigare mer använda begreppet folkrörelser som omfattar föreningslivet i stort. Inom ramen för civilsamhället hittar vi alla typer av ideella föreningar, idrotts- och miljörörelserna samt politiska och religiösa organisationer. Också mer löst sammansatta aktivitetsgrupper kan omfattas.

Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, omfattade civilsamhället hela 256 657 organisationer år 2019. Verksamheten inom civilsamhället bidrog med 3,1 procent av BNP eller ett förädlingsvärde om cirka 159 miljarder kronor.

Begreppet civilsamhället började användas i Sverige under 1980-talet, men slog igenom bredare först 2009 när regeringen lanserade den första samlade politiken för ”det civila samhället”. Därefter har begreppet civilsamhället varit ett samlande begrepp för olika typer av ideellt arbete i samhället i stort.

Mest används det i den politiska och akademiska världen, för att definiera ”en arena skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen”. Många anser att det är ett praktiskt begrepp som omfattar hela fältet av ideellt arbete och andra menar fortfarande att det är ett krystat begrepp som är svårt att förstå.

Källa: Proposition 2009/10:55, SCB och Ideellarena.se

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingBristerna i myndigheternas hantering av statens bidragsgivning till civilsamhällets organisationer och föreningar har granskats av Riksrevisionen. Foto: Andrey Popov
Bristerna i myndigheternas hantering av statens bidragsgivning till civilsamhällets organisationer och föreningar har granskats av Riksrevisionen. Foto: Andrey Popov
Inrikes

Brister i hanteringen av statsbidrag till civilsamhället

Olle Felten

En av de senaste granskningsrapporterna från Riksrevisionen behandlar det statliga stödet till civilsamhället: 20 miljarder kronor i årliga utbetalningar till civilsamhällets organisationer, i dagligt tal den ideella sektorn. Bidragen förväntas bidra till att stärka det demokratiska samhället, men risken för missbruk ökar. 


Riksrevisionens granskning av hanteringen av delar av bidragsgivningen till civilsamhället, som redovisas i rapporten RiR 2023:7 Tillit och kontroll – statlig bidragsgivning till civilsamhället, visar att det finns ett stort behov av en mer korrekt bidragsgivning.

I rapporten konstaterar Riksrevisionen att när kontrollen av vissa system ökar, tenderar kriminella och andra oseriösa aktörer att söka sig till mindre kontrollerade områden, för att skaffa sig lättåtkomliga pengar. Stödet till civilsamhället är ett sådant område, där det både finns relativt gott om pengar och, visar det sig, relativt stora brister i kontrollfunktionerna.

Från folkrörelser till civilsamhälle

Begreppet civilsamhället är en utveckling och utvidgning av det tidigare mer använda begreppet folkrörelser som omfattar föreningslivet i stort. Inom ramen för civilsamhället hittar vi alla typer av ideella föreningar, idrotts- och miljörörelserna samt politiska och religiösa organisationer. Också mer löst sammansatta aktivitetsgrupper kan omfattas.

Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, omfattade civilsamhället hela 256 657 organisationer år 2019. Verksamheten inom civilsamhället bidrog med 3,1 procent av BNP eller ett förädlingsvärde om cirka 159 miljarder kronor.

Begreppet civilsamhället började användas i Sverige under 1980-talet, men slog igenom bredare först 2009 när regeringen lanserade den första samlade politiken för ”det civila samhället”. Därefter har begreppet civilsamhället varit ett samlande begrepp för olika typer av ideellt arbete i samhället i stort.

Mest används det i den politiska och akademiska världen, för att definiera ”en arena skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen”. Många anser att det är ett praktiskt begrepp som omfattar hela fältet av ideellt arbete och andra menar fortfarande att det är ett krystat begrepp som är svårt att förstå.

Källa: Proposition 2009/10:55, SCB och Ideellarena.se

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024