Säpo bedömer att det i dag finns tusentals våldsbejakande extremister i Sverige. Ökningen de senaste åren har varit explosionsartad.
– Vi har aldrig sett något liknande i den omfattningen förut, säger Säkerhetspolischef Anders Thornberg i en TT-intervju.
Framför allt handlar det om våldsbejakande islamistiska extremister. År 2010 bedömde Säkerhetspolisen (Säpo) i en rapport att det fanns omkring 200.
– Vi skulle säga att det gått från hundratals till tusentals nu, säger Säpos generaldirektör Anders Thornberg till TT.
Nya siffror håller på att sammanställas och situationen är allvarlig, enligt Säpochefen.
– Det är ett nytt normalläge så till vida att det är en historisk utmaning att extremistmiljöerna växer, säger Thornberg.
IS samlat
Det handlar om allt från personer som sympatiserar med extremistiska våldsbejakande budskap till sådana som inspirerar, rekryterar eller samlar in pengar. Störst är koncentrationen i Stockholm, Göteborg, Malmö och Örebro, enligt Säpo.
Thornberg betonar samtidigt att det bara är ett fåtal som har både avsikt och förmåga att begå terrorattentat.
Orsaken till att extremistmiljön vuxit så mycket beror framförallt på propagandan från Islamiska staten (IS). Kriget i Irak och Syrien har samlat islamistiska extremister på ett sätt som man inte sett tidigare.
– Tidigare hade vi olika miljöer, vi hade radikaliserade från Nordafrika, Mellanöstern och Somalia, men de var helt separerade, säger Säpochefen.
Det "nya normalläget" för Säpo innebär också att underrättelseflödet när det gäller terrorism ökat lavinartat. Under detta år har Säpo fått in 6 000 underrättelser per månad som berör terrorism och extremism. För fem år sedan låg snittet på 2 000 per månad.
Det kan handla om tips från allmänheten, saker som skrivs på internet eller information från svensk signalspaning mot utlandet eller från andra länders säkerhetstjänster.
Hårt tryck
Underrättelseflödet innebär ett hårt tryck på Säkerhetspolisen trots att den vuxit kraftigt sedan 2010.
– I princip varannan dag får vi in underrättelser där det påstås att det ska begås terrorattentat, att någon sagt att man ska begå terrorattentat eller information om att något är i görningen, säger Anders Thornberg.
I varje sådant fall måste informationen värderas och analyseras för att Säpo ska kunna avfärda eller bekräfta uppgifterna. Om uppgifterna inte kan avfärdas sätts ytterligare resurser in för att arbeta riktat med ärendet.
– Vi måste alltid ta alla underrättelser på fullt allvar, säger Anders Thornberg.
– Det är en hård press att jobba på Säkerhetspolisen, det är svåra avvägningar man gör hela tiden.
Säpochefen uppger att många tips kommer från allmänheten och betonar att det är viktigt att folk hör av sig om de vet något.
– Vi behöver all information vi kan få, säger Thornberg.
Måste jobba snabbare
Säpos "nya normalläge" innebär också att man måste tänka nytt i arbetet med att förhindra terrorattentat. Tidigare planerade terroristerna sina dåd under lång tid. Det kunde ta månader att skaffa sig kunskap, utbildning och rätt kontakter, vilket ökade säkerhetstjänsternas möjligheter att hitta dem i tid.
– I dag har man en idé, sen kanske man köper två knivar eller hyr en lastbil och kör in i en folkmassa, säger Thornberg.
De senaste terrordåden i Storbritannien kunde genomföras trots att säkerhetstjänsten där kände till flera av gärningsmännen. Även den misstänkte terroristen på Drottninggatan i april hade förekommit perifert i Säpos underrättelsearbete.
– Vi måste jobba snabbare, vi måste jobba mer dygnet runt och aldrig chansa någon gång. Vi måste täppa till de luckor som finns, säger Thornberg.
Terrorhotbedömningen ligger dock kvar på samma nivå som sedan 2010, det vill säga ett förhöjt hot.
– Men vi följer varje dag om det finns anledning att ändra terrorhotnivån, säger Anders Thornberg.
(TT)
