loading
Historia

”Samerna har levt sida vid sida med kvänerna”

Eva Sagerfors

Kväner i Norge, Sverige och Finland delar språk, kultur och historia. Eldsjälen Gertrud Monlund berättar om hur man försvenskades och om olyckliga följder av den utvecklingen. I dag ser hon en vändning där många är stolta över att vara kväner.

Den 16 mars firas Kvenfolkets dag. Man hissar den blå flaggan med en solblomma och samlas till sång, musik och föreläsningar. Sedan dagen instiftades 2009 har allt fler deltagit i firandet.

Man talar om tornedalingar, lantalaiset och kväner, men det är olika benämningar på samma folk, berättar Gertrud Monlund i Karesuando. Hon är verksam i Kvenlandsförbundet, en av flera aktiva föreningar.

Kväner

Kvenfolkets dag den 16 mars firas till minne av ett avtal 1340 där Sverige garanterade kvänernas ättlingar birkarlarna som fanns i norra Sverige att fritt bebo och bruka i Lappland och Tornedalen.

Tornedalingar, lantalaiset och kväner: Termen tornedalingar är en benämning som har fått fäste, men som inte anses heltäckande. Det finns många som inte bor eller har rötter i Tornedalen som delar kulturen och språket. Lantalaiset/lantalainen är en egenbenämning på kväner och används främst av dem som har rötter i Malmfälten. På meänkieli betyder det landlänning. Kväner är en ursprunglig befolkning med historisk utbredning i norra Norge, Sverige och Finland där ättlingar än i dag bebor området och kallar sig för kväner, lantalaiset och/eller tornedalingar. Kvänerna omnämns första gången på 800-talet.

Meänkieli kallades tidigare tornedalsfinska och är ett officiellt minoritetsspråk. Det uppskattas att cirka 75 000 personer i Sverige kan tala meänkieli.

Flaggan från 2009 består av en solblomma mot blå bakgrund. Solblomman kommer från kvänsk allmogetradition och har återfunnits på föremål såsom bröllopsgåvor, smycken, knivar och jaktvapen.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading
Historia

”Samerna har levt sida vid sida med kvänerna”

Eva Sagerfors

Kväner i Norge, Sverige och Finland delar språk, kultur och historia. Eldsjälen Gertrud Monlund berättar om hur man försvenskades och om olyckliga följder av den utvecklingen. I dag ser hon en vändning där många är stolta över att vara kväner.

Den 16 mars firas Kvenfolkets dag. Man hissar den blå flaggan med en solblomma och samlas till sång, musik och föreläsningar. Sedan dagen instiftades 2009 har allt fler deltagit i firandet.

Man talar om tornedalingar, lantalaiset och kväner, men det är olika benämningar på samma folk, berättar Gertrud Monlund i Karesuando. Hon är verksam i Kvenlandsförbundet, en av flera aktiva föreningar.

Kväner

Kvenfolkets dag den 16 mars firas till minne av ett avtal 1340 där Sverige garanterade kvänernas ättlingar birkarlarna som fanns i norra Sverige att fritt bebo och bruka i Lappland och Tornedalen.

Tornedalingar, lantalaiset och kväner: Termen tornedalingar är en benämning som har fått fäste, men som inte anses heltäckande. Det finns många som inte bor eller har rötter i Tornedalen som delar kulturen och språket. Lantalaiset/lantalainen är en egenbenämning på kväner och används främst av dem som har rötter i Malmfälten. På meänkieli betyder det landlänning. Kväner är en ursprunglig befolkning med historisk utbredning i norra Norge, Sverige och Finland där ättlingar än i dag bebor området och kallar sig för kväner, lantalaiset och/eller tornedalingar. Kvänerna omnämns första gången på 800-talet.

Meänkieli kallades tidigare tornedalsfinska och är ett officiellt minoritetsspråk. Det uppskattas att cirka 75 000 personer i Sverige kan tala meänkieli.

Flaggan från 2009 består av en solblomma mot blå bakgrund. Solblomman kommer från kvänsk allmogetradition och har återfunnits på föremål såsom bröllopsgåvor, smycken, knivar och jaktvapen.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024