Den är fridlyst, trivs bäst i klart vatten och kämpar för sin överlevnad. Nu tar Havs- och vattenmyndigheten till nya åtgärder för att rädda den utrotningshotade flodpärlmusslan. Samtidigt uppmanas privatpersoner att visa hänsyn – och gå på musseljakt.
Som namnet antyder har den sällsynta flodpärlmusslan förmågan att bilda pärlor. Långt ifrån alla lyckas dock.
– Man skulle behöva öppna väldigt många musslor för att hitta en pärla, säger Michael Diemer, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, och poängterar att det dessutom är förbjudet att fiska upp dem.
År 2000 blev musslan rödlistad och i dag är den hotad både i Sverige och internationellt, enligt myndigheten. Nu inleder man ett fyra år långt åtgärdsprogram, i hopp om att rädda den.
– Det är en svensk art som jag tycker vi har ett ansvar att skydda. Utöver det är så det en väldigt fascinerande art, eftersom den kan bli så fruktansvärt gammal – den kan bli upp till 250 år, säger Michael Diemer.
Fiskar för fortplantning
Sverige är det land i Europa med allra flest bestånd av flodpärlmussla och arten trivs allra bäst i klart, syrerikt vatten. Ett vattendrag med flodpärlmusslor kan därmed vara en indikation på ett friskt vattendrag.
En förutsättning för musslans överlevnad är öring eller lax – vid fortplantning sätter sig mussellarvarna som parasiter på gälar. Bristen på öring och dålig vattenkvalitet är två orsaker till att arten sedan en tid tillbaka hotas. Skogsbruk är en annan.
– Om man inte aktar sig så kan det medföra igenslamning i vattendragen i samband med avverkning av skog. Det påverkar musslan som sitter fast och filtrerar vatten hela tiden, säger Michael Diemer.
TT: Vad kan gemene man göra för att hjälpa till?
– Att visa hänsyn. Om man vet var det finns musslor kan man även rapportera in det till artportalen, så får vi ett bättre underlag och en överblick var flodpärlmusslan finns. Det är en förutsättning i nästa steg, att ta hänsyn till den vid exempelvis skogsavverkningar.
Att skilja en flodpärlmussla från andra musslor är inte helt lätt, men havs- och vattenmyndigheten har tagit fram ett verktyg som ska underlätta identifieringen.
Över 200 miljoner
Prislappen för åtgärderna i det fyra år långa programmet bedöms bli över 200 miljoner kronor, bland dem finns fiskevård samt restaurering av vattendrag.
– Det stora problemet vi ser nu är att endast sker en förökning i en tredjedel av de populationer som finns kvar. Det är lite bedrägligt att räkna antalet populationer generellt, eftersom arten är så långlivad, konstaterar Michael Diemer.
(Klara Stefansson/TT)
