Experter har i åratal förutspått en överhängande katastrof till följd av klimatförändringar. För 31 år sedan sade en FN-anställd till nyhetsbyrån The Associated Press att regeringarna inte hade mer än 10 år på sig att vända den globala uppvärmningen innan den nådde bortom mänsklig kontroll.

Som många andra var Michael Shellenberger rädd att klimatförändringar var ett existentiellt hot mot den mänskliga civilisationen. Han har ägnat tre årtionden av sitt liv åt miljöaktivism och att förbättra livet för människor i fattiga eller utvecklingsländer. Vid 16 års ålder startade han en insamling för Rainforest Action Network. Han har kämpat för att skydda redwoodträden i Kalifornien, rest till Kongo för att studera hur vedeldning påverkar gorillor, arbetat för bättre arbetsförhållanden för fabriksarbetare i Asien, och pushat den amerikanska regeringen att investera i förnybar energi.

Nu menar han att klimatrörelsen är radikal, alarmistisk, och att den orsakar oro och depression, särskilt bland unga människor. En av fem brittiska barn säger att de har haft mardrömmar om det, enligt en stor nationell undersökning tidigare i år.

Trots att de globala temperaturerna ökar och människor är en stor bidragande faktor, så innebär det inte att världen håller på att gå under, menar Shellenberger i sin bok ”Apocalypse Never: Why Environmental Alarmism Hurts Us All.”

I motsats till vad tidningsrubrikerna säger har klimatförändringarna inte förvärrat naturkatastroferna. Till exempel har bränder minskat med 25 procent i världen från 1998 till 2015. I Kalifornien och Australien, där bränderna har ökat, har de största bidragande faktorerna varit människor som har låtit bränsle samlas och att de byggt hus nära skogen – inte klimatförändringar.

På samma sätt har man enligt hans syn överdrivit påståendet att skördarna slår fel. Människor odlar redan tillräckligt för att föda 10 miljarder människor och FN:s jordbruksorganisation Food and Agriculture Organisation (FAO) förutspår att avkastningen kommer att fortsätta att öka.

De globala havsnivåerna ökar, men Shellenberger tror att människor kan anpassa sig under de kommande årtiondena. Nederländerna har lyckats bli ett rikt land samtidigt som man anpassat sig till att ha en tredjedel av landmassan under havsnivån. FN:s klimatpanel, IPCC, uppskattar att havsnivåerna kan höjas med 0,8 meter till år 2100. Vissa områden i Nederländerna ligger så lågt som 6 meter under havsytan.

Enligt Shellenberger skapar klimatalarmism mer problem än vad det löser. Den utesluter livskraftiga lösningar som kärnkraft, förhindrar utveckling i fattiga länder och styr bort uppmärksamheten från allvarliga miljöproblem, som överfiske.

Vind- och solkraft är inte framtiden

2003 var Shellenberger med och grundade ”New Apollo project”, för att styra skattepengar mot förnybar energi.

– Vad jag inte insåg – och som jag tror att de flesta inte inser – är hur mycket mark det skulle kräva, sade Shellenberger i en intervju med Epoch Times program ”American Thought Leaders”.

Det behövs i genomsnitt ungefär 300-400 gånger mer land för en vindkraftspark eller solpaneler för att generera lika mycket elektricitet som ett kärnkraftverk eller ett naturgasverk, säger Shellenberger.

Som Shellenberger skriver i ”Apocalypse never”: ”Om USA skulle försöka generera all energi vi använder med förnybart, då skulle det kräva 25-50 procent av all mark i USA. Dagens energisystem kräver bara 0,5 procent av marken i USA.”

Sol- och vindkraft är fundamentalt ineffektiva och kostsamma sätt att producera energi. ”De är opålitliga, vilket kräver 100 procent uppbackning, tappar energi, vilket kräver omfattande mark, ledningar och grävande”, skriver han.

Vindkraftsparker är även förödande för hotade fågelarter, fladdermöss, insekter, särskilt när vindkraftsparkerna finns vid deras flyttvägar. Vindkraftverk är ett särskilt hot mot stora, hotade arter som falkar, örnar, ugglor och kondorer.

– Jag brukar skoja om att det inte finns några som är mer avskurna från den naturliga världen än miljöaktivister, säger Shellenberger till Epoch Times.

Om kolutsläpp kommer att få så katastrofala konsekvenser som aktivister hävdar, så låter det inte vettigt att utesluta den mest uppenbara lösningen – kärnkraft. Redan 2017 fick Sverige 95 procent av den totala elektriciteten från källor som inte avger kol, mestadels kärnkraft och vattenkraft, säger Shellenberger.

Som jämförelse kommer Tyskland att 2025 ha lagt 580 miljarder dollar (motsvarande 5,4 biljoner SEK) för att göra bytet till förnybart, enligt Bloomberg. Men bara 34 procent av Tysklands elektricitet kommer från vind- och solkraft.

Som en följd av de starkt publicerade katastroferna vid kärnkraftverken i Chernobyl och Fukushima är många rädda för kärnkraft och potentiell strålning. Ur Shellenbergers synvinkel är dessa rädslor dock grovt malplacerade.

Enligt FN kan bara 50 dödsfall kopplas direkt till Chernobyl. Fem tusen fall av sköldkörtelcancer är kopplade till strålningen från katastrofen, men sköldkörtelcancer kan behandlas, med ett dödstal på 0,5 procent.

Strålningsnivåerna i Fukushima var så låga att det inte finns några kända dödsfall från strålningsexponering, säger Shellenberger.

Antalet döda orsakade av kärnkraft är mycket lågt. Samtidigt orsakar luftföroreningar uppskattningsvis 7 miljoner människors död världen över varje år, enligt Världshälsoorganisationen.

Vad gäller kärnavfall så producerar kärnkraft mycket lite avfall relativt andra energiformer. Det producerar 200-300 gånger mindre avfall än solenergi. Avfallet, de använda bränslestavarna, förvaras säkert, medan avfallet som kommer från kol, naturgas och solpaneler går ut i miljön.

För Shellenberger ligger energikällorna i ett spektrum från låg till hög densitet.

– Så vi går från ved och dynga till kol och vattenkraftverk till olja till naturgas till uran, säger han.

Ju högre energidensiteten är, desto mer effektiv är källan, desto mindre skada orsakar den i miljön och desto mindre kol avger det.

– Jag kan koka en kastrull med bönor med ett vedträ; jag skulle kunna värma upp mitt hem i 24 timmar med en bit kol; och med ett stycke uran kan jag få energi i hela mitt högenergiliv, säger han.

– Om människorna som föreslår ett förbud mot fracking på samma sätt kunde föreslå att bygga ett stort antal kärnkraftverk, så skulle det vara en intressant idé. Men de flesta skulle inte göra det.

Shellenberger säger att USA borde följa andra länder som har stora naturgastillgångar, som Ryssland och Förenade Arabemiraten.

– Man bygger kärnkraftverk för att ersätta den naturgas man använder för att få elektricitet hemma. Och sedan exporterar man naturgasen utomlands, säger han.

Det här ger den amerikanska exporten en skjuts och hjälper även andra länder att gå från kol till naturgas, en vinst för miljön.

Lamslagen utveckling

Många av dagens rika länder försöker, som ett resultat av klimatrörelsen, inte längre att utrota fattigdomen, utan försöker istället att göra fattigdomen ”hållbar”, enligt Shellenberger.

Han säger att från 1950-talet till 1980-talet:

– Finansierade Världsbanken och andra internationella utvecklingsbanker den ekonomiska utvecklingens infrastruktur i fattiga länder, vilket mestadels är vägar, dammar för vattenkraft, översvämningskontroll, elnät, avloppssystem.

– Efter att apokalyptiska miljöaktivister har utövat sitt inflytande över Världsbanken finansierar Världsbanken inte längre utveckling; den finansierar välgörenhetsaktiviteter. Så istället för att finansiera modernt jordbruk med konstbevattning, traktorer, gödningsmedel, så finansierar den nu agroekologi och andra saker för att i princip hålla människor på bondgården.

Ändå är utvecklingen just det som hjälper länder att hantera de negativa effekterna av klimatförändringar.

Och Världsbanken fokuserar nu pengar på sol- och vindenergi istället för vattenkraft, naturgas och kärnkraft. Europeiska investeringsbanken har meddelat att den 2020 kommer att sluta finansiera projekt med fossilt bränsle.

Shellenberger hävdar i sin bok ”Det är hycklande och oetiskt att kräva att fattiga länder följer en dyrare och alltså långsammare väg till välstånd än vad Väst har gjort”.

”Som vi har sett så finns det inga genvägar när det gäller energi. … Det finns inget rikt lågenergiland precis som att det inte finns något fattigt högenergiland.”

Att inte finansiera utveckling innebär även ett hot mot den nationella säkerheten i Amerika och Europa, säger Shellenberger.

– Om Väst inte kommer att finansiera vägar och kraftverk och stadion och alla utvecklingssaker i Afrika och Asien och Latinamerika, då finansieras det av Kina. Kina är inte intresserad av frihet och demokrati, säger han.

Miljöproblem överskuggas

Shellenberger säger att det finns:

– Allvarliga miljöproblem som vi inte ger tillräckligt med uppmärksamhet till eftersom vi är så upptagna med vårt eget apokalyptiska drama.

Djurpopulationer minskar inte på grund av klimatförändringar, utan på grund av regnskogsskövlingen. Människor i utvecklingsländer är fortfarande beroende av kol och biomassa som bränsle. Lösningen är att hjälpa människor att få tillgång till flytande gasol och billig elektricitet, hävdar han.

Förutom krympande livsmiljöer är ett av världens största hot mot vilda djur ”helt enkelt att vi fortfarande äter många av dem”, säger han.

Överfiskning hotar vilda fiskarter, liksom valar och havsdjur som är beroende av dem för sin överlevnad.

– Många miljögrupper – eftersom de har den här romantiseringen av naturen och att vara i harmoni med naturen – har faktiskt fördömt fiskodlande. Genom fiskodlingarna räddar vi vild fisk.

Och medan medierapporter har riktat strålkastaren mot hur havsdjur, särskilt havssköldpaddor, får i sig plastavfall som är potentiellt dödligt, så stämmer det också att solljus bryter ner det mesta av plasten på havsytan.

Det bästa sättet att minimera plastavfall i havet är inte att förbjuda plastsugrör eller plastpåsar, utan att hjälpa fattiga eller utvecklingsländer att bygga ett stabilt system för avfallsinsamling och -hantering, menar Shellenberger. Enligt en studie bidrar fem länder i Asien – Kina, Indonesien, Filippinerna, Vietnam och Sri Lanka – till hälften av världens felhanterade plastavfall.

Dagens moderna klimatrörelse drivs av en sekulär kvasireligion, enligt Shellenberger.

– Människor borde inte lita på vad de hör om vad som krävs för att rädda miljön, eftersom så många av de människorna som berättar saker för oss sitter i klorna på en religion, istället för att vara uppmärksamma på vad vetenskapen säger.

”American Thought Leaders” är en Epoch Times-show som finns på Facebook, YouTube och Epoch Times webbsida.

Åsikter som uttrycks i artikeln är författarens egna och representerar inte nödvändigtvis Epoch Times åsikter.

Följ Jan på Twitter: @JanJekielek

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.