Så kan du förnya dina åldrande hjärnceller
Att förnya hjärnceller ansågs tidigare som en omöjlighet, men är numera ett välutforskat fenomen
Aktiviteter såsom schack är en hjärnstärkande hobby som minskar risken för kognitiv försämring.


Har du någonsin önskat att du kunde förnya de hjärnceller som du offrade i ungdomen? Är du orolig för att din åldrande hjärna är i ett konstant tillstånd av försämring? Det behöver du kanske inte vara, för vår medicinska vetenskap håller på att skrivas om och visar att vi faktiskt kan reparera vår hjärna, och att alla kan göra det.

En vanlig missuppfattning är att hjärnan inte kan repareras. Till och med det medicinska etablissemanget har hävdat att när hjärncellerna dör är de borta för alltid. Men faktum är att hjärnan kan reparera sig själv, och som vetenskapen nu visar kan man med enkla metoder få verkligt positiva effekter som kan bidra till att hålla hjärnan skärpt och elastisk under hela vår livstid.

Kunskapen om hjärnhälsan förändras

Kunskapen om kognitiv neurovetenskap är relativt ny – bara omkring 100 år gammal – så det är inte konstigt att vi ständigt får en ny och bättre förståelse för hur den  mänskliga hjärnans nervkretsar stödjer den övergripande hjärnfunktionen.

Termen neuroplasticitet hänvisar till hjärnans förmåga att ”rewire", det vill säga att dra nya nervbanor genom att träna på det man vill lära sig.

Under den största delen av de 100 åren trodde man att när hjärnan väl hade skadats, kunde den inte återhämta sig. Hjärncellerna var begränsade och varje förlust eller skada skulle leda till en brist för resten av livet. Det här skapade en felaktig bild av att hjärnan befinner sig i ett konstant tillstånd av försämring.

Även om det presenterades tydliga bevis för motsatsen redan 1960, så tar det lång tid för den medicinska dogmen att förändras. Det var först på 1980-talet när Fernando Nottebohms forskning vid Rockefeller University tydligt visade på att neurogenes, det vill säga produktion av nya nervceller, även neuroner, ägde rum i den vuxna hjärnan hos ryggradsdjur.

Nästa stora steg i den här vetenskapliga utvecklingen skulle ta mer än 30 år. Men hastigheten för vår förståelse för hur hjärnan är kopplad (wired) var på väg att ta ett kvantsprång.

Vår elastiska hjärna

Tillväxten av nya nervceller i en vuxen däggdjurshjärna sågs först 1992 när forskare isolerade nervceller från möss i en petriskål. Den här förnyelsen upprepades sedan tusentals gånger i en mängd publicerade studier under de kommande 25 åren.

Det accepteras nu inom den medicinska vetenskapliga världen att den vuxna hjärnan kan skapa nya nervceller och gliaceller, något man tidigare inte trodde inom det medicinska etablissemanget. Hjärnan anses nu vara smidig och elastisk, eller plastisk.

Termen neuroplasticitet hänvisar till hjärnans förmåga att ”rewire", det vill säga att dra nya nervbanor genom att träna på det man vill lära sig. Det är kombinationen av nya celler och ny inlärning som skapar denna magi. När nya nervceller stimuleras väl (tränas genom specifika inlärningsövningar) skapar de nya kopplingar. Med andra ord blir de till friska hjärnceller som bidrar till att man lär sig och utvecklar nya färdigheter.

Precis som kroppens muskler så läker och växer hjärnan när den får bra näring och stimuleras med rätt träning. Och med bra omvårdnad och nyttig mat kan den här otroliga hjärnförnyelsen pågå genom hela livet.

För att göra det enkelt har Green Med Info skapat en lista över hur man kan skydda sin hjärnhälsa, stimulera tillväxten av hjärnceller, och till och med läka hjärnan.

Mycket fysisk träning

När du hör uttrycket ”hjärngymnastik”, tänker du kanske inte i första hand på att lyfta vikter. Men det har visat sig att fysisk träning är något av det bästa du kan göra för både din kropp och din hjärna.

Fysisk träning ökar blodflödet till hjärnan och levererar friskt syre och glukos till de hungriga hjärncellerna.

Hjärnan förbättras av träning på två sätt. För det första är hjärnan en glupsk konsument av glukos och syre, och kan inte lagra det för senare användning. Därför behöver man en kontinuerlig tillgång av dessa ämnen för att upprätthålla en optimal hjärnfunktion.

Fysisk träning ökar blodflödet till hjärnan och levererar friskt syre och glukos till de hungriga hjärncellerna. En studie från 2014 visade att endast 30 minuters måttlig konditionsträning var tillräckligt för att stärka hjärnans kognitiva funktion hos vuxna i alla åldrar.

Men det finns fler fördelar. Träning stimulerar neurogenes (nybildning av hjärnceller) i hippocampus: ny celltillväxt i det här området är kopplat till långtidsminne och känslor. En frisk celltillväxt i det här området är också viktigt för den åldrande hjärnan, och antas kunna hjälpa till att förebygga kognitiv försämring kopplad till Alzheimer och demens.

Lär dig stresshantering

Vår moderna värld drivs av stress, så behovet av att varva ner är lätt att förstå. Det du kanske inte är medveten om är hur skadligt det kan vara för din hjärna om du har ett konstant påslag av stresshormoner

Stress är en av de främsta orsakerna till åldersrelaterad kognitiv försämring. Det här innebär att regelbundna fritidsaktiviteter inte bara är en rolig sysselsättning, utan ett viktigt steg mot att säkerställa en optimal hjärnhälsa.

Man behöver inte anstränga sig så mycket för att hitta sätt att varva ner. Låt dina intressen leda dig. Nyckeln till att välja hjärnstärkande hobbys är att undvika stillasittande aktiviteter som TV-tittande, och istället välja stimulerande fritidsaktiviteter som håller igång hjärnan genom mönster, pussel och problemlösning.

Både meditation och att lyssna på musik påverkar också utsöndringen av viktiga hormoner som ökar hjärnplasticiteten …

En studie som publicerades i Journal of Neuropsychiatry 2011 fann att aktiviteter som att spela spel, läsa böcker, och handarbete såsom sömnad och stickning minskade nivåerna av kognitiv försvagning med upp till 50 procent.

Att pyssla med konst ligger också högt på listan för hjärnstärkande hobbys. Studier har dock visat att det inte räcker med att bara vara en passiv iakttagare, för att stärka hjärnan måste vi vara aktivt skapande.

I en tysk studie publicerad i tidskriften PLOS One, studerade forskare två grupper: en grupp som tittade på konst och en grupp som skapade konst. Studien visade att till skillnad från dem som tittade på konst, fick de som skapade konst ökad interaktivitet mellan hjärnans frontala och parietala bark. Den här ökade hjärnkopplingen innebar förbättrad psykologisk motståndskraft hos gruppen som skapade konst. Med andra ord förbättrades deras förmåga att stå emot de negativa effekterna av stress.

Men du kanske söker ett stillsammare sätt att varva ner? Vad sägs då om att lyssna till vacker musik eller sitta i tyst kontemplation? Meditation har visat sig sänka blodtrycket, minska inflammation, och till och med stärka motståndskraften mot oroskänslor och depression. Även om det att lyssna till musik kan verka som en passiv aktivitet, så visar forskning på att aktiviteten av att lyssna på musikaliska mönster underlättar nybildningen av hjärnceller.

Både meditation och att lyssna på musik påverkar också utsöndringen av viktiga hormoner som ökar hjärnplasticiteten, och förändrar därmed hela vårt sätt att påverkas av stress. Det kan man kalla bra medicin!

Ta lämpliga tillskott


1. Gurkmeja

Du känner säkert minst en person som entusiastiskt talar om hur nyttig gurkmeja är. Den här lilla roten har använts som ett universalmedel mot allt från att lindra ledsmärta och inflammation, till att minska risken för hjärtsjukdom. Och vår medvetenhet om hälsoeffekterna av den här gamla medicinalväxten fortsätter att öka. 

Gurkmeja är ett exempel på en remyeliniserande förening, som utmärker ett ämne med bevisade nervförnyande effekter.

Remyeliniserande föreningar reparerar den skyddande manteln runt nervknippen som kallas myelin, ett område som ofta är skadat vid autoimmuna och vaccininducerade sjukdomar. Forskning visar att även små doser av dessa ämnen kan ge tydlig nervförnyelse.

Den västerländska medicinen fokuserar på att identifiera och isolera den "aktiva substansen" i ett organiskt ämne. Det här synsättet bortser från att organiska föreningar ofta fungerar i samverkan: en isolerad beståndsdel kan sakna en viktig nyckel som en annan beståndsdel i växten har.

Kurkumin är den aktiva ingrediensen i gurkmeja, men ny forskning visar att en annan beståndsdel i gurkmeja har sina egna fantastiska egenskaper.

I en spännande studie publicerad i tidskriften Stem Cell Research & Therapy, upptäckte forskarna att en relativt okänd beståndsdel i gurkmeja, Ar-turmerone, kan vara ”en lovande kandidat för att stödja regeneration vid neurologisk sjukdom”.

Studien fann att när hjärnceller exponerades för Ar-turmerone, ökade neurala stamceller i antal och komplexitet, vilket visade att det hade en läkande effekt. Den här effekten replikerades hos möss, som när de exponerades för Ar-turmerone uppvisade en ökad stamcellsproduktion och bildade friska nya hjärnceller.

2. Grönt te

I en uppsats från 2014 som studerade de aktiva substanserna i grönt te (kända som katekiner), fastställdes att katekinerna i grönt te inte bara har antioxidanteffekt och är nervskyddande, utan att de faktiskt också stimulerar hjärnan till att tillverka fler neuroner.

På grund av den här terapeutiska effekten på skadade områden i hjärnan har grönt te visat sig ha en spännande roll i behandlingen av "obotliga" neurodegenerativa sjukdomar såsom Alzheimers, Parkinsons och Huntingtons sjukdom. Därför säger forskare nu att katekinerna i grönt te ”är ett mycket användbart kompletterande tillvägagångssätt” vid behandlingen av neurodegenerativa sjukdomar.

Vidare forskning på grönt te tittade på en kombination av blåbär, grönt te och karnosin, och fann att det främjar tillväxten av nya neuroner och hjärnstamceller i en djurmodell av neurodegenerativ sjukdom.

3. Ginkgo biloba

Ginkgo biloba anses vara ett riktigt kraftpaket inom örtmedicinen, och dess inverkan på hjärnhälsan är lika stark. Ginkgo har visat på minst 50 enskilda hälsofördelar, och dess medicinska effekter har dokumenterats i behandlingen av mer än 100 olika sjukdomar.

Det finns mängder med studier på Gingko bilobas förmåga att öka nivåerna av ett viktigt protein i hjärnan som heter BDNF (brain-derived neurotrophic factor). Det här proteinet påverkar läkningen i skadade områden av hjärnan, och är essentiellt för reglering, tillväxt och överlevnad hos hjärnceller, vilket gör det särskilt viktigt för långtidsminnet.

Ginkgo biloba är så effektivt att en studie 2006 publicerad i European Journal of Neurology ansåg den vara lika effektiv i behandlingen av Alzheimer som succéläkemedlet Donepezil.

Nyligen kom en ny mekanism bakom Ginkgo bilobas hjärnläkande egenskaper fram i ljuset i en artikel publicerad i Cell and Molecular Neurobiology. Forskare hade kommit fram till att Ginkgo biloba är effektivt, delvis på grund av dess förmåga att göra om neurala stamceller till den typ av celler som är nödvändiga för det specifika området i hjärnan där BDNF-proteinerna är aktiva.

Neurala stamceller är multipotenta celler; de har den fantastiska förmågan att kunna omforma sig till vilken som helst av de många olika typerna av celler i hjärnan. Ginkgo biloba stimulerar tillväxten av rätt celltyp för det drabbade området i hjärnan, vilket ger vår hjärna exakt vad den behöver, där det behövs. Det är verkligen intelligent medicin!

4. Ät grönsaker

Vill du stimulera tillväxten av hjärnceller medan du äter lunch? Lägg då till lite ångkokt broccoli på tallriken!

Vetenskapen har lagt till ett ämne som kallas sulforafan, som finns i svavelrika grönsaker som broccoli, på den långa listan över ämnen som har dokumenterats för att stimulera nervtillväxt i hjärnan.

Studien, som publicerades i tidskriften Genesis, visar att sulforafan, förutom att stimulera ny nervtillväxt, också har viktiga läkande egenskaper som ett antioxidant- och antiinflammatoriskt medel, samt förhindrar sjukdom och död av friska nervceller.

Spännande vad gäller dessa fynd är också att forskare har observerat den positiva effekten på neurala stamceller som leder till att de kan förändras till specifika, användbara typer av nervceller, vilket ger starkt stöd till hypotesen att sulforafan stimulerar hjärnreparation.

Grönsaker som innehåller sulforafan inkluderar broccoli, brysselkål, kål, blomkål, pepparrot, grönkål, kålrabbi, senapsblad, rädisor, vattenkrasse och bok choy. För terapeutiska effekter bör man äta åtminstone 7 dl per dag, råa eller kokta/ångkokta.

5. Kontinuerligt lärande

Åldrande är ofta förknippat med kognitiv försämring. Men en växande mängd litteratur visar att för att behålla en skarp och klar hjärna bör vi aldrig ”pensionera” vår kritiska tankeförmåga.

Vikten av att ständigt utmana och utöka vårt tänkande kunde ses i den ovannämnda studien från 2011 publicerad i Journal of Neuropsychiatry. I den här studien observerade man vilken påverkan fritidsaktiviteterna hos en grupp äldre vuxna (70 till 89 år) hade på en mild kognitiv försämring (MCI).

Studien fann att graden av aktiviteternas komplexitet var nyckeln till dess effektivitet för att förhindra MCI. Att arbeta med datorer, läsa böcker och aktiviteter kopplade till mönster och problemlösning bidrog till en betydande minskning av riskerna för att utveckla MCI. Mindre stimulerande aktiviteter visade ingen statistisk effekt. Det här betonar vikten av att känna sig utmanad och stimulerad av de aktiviteter vi engagerar oss i när vi åldras.

Dessa resultat förstärktes av en studie från 2014 med nästan 3 000 frivilliga, som sträckte sig över mer än ett decennium. Den här studien undersökte den potentiella långsiktiga nyttan av kognitiv träning hos äldre vuxna. Resultaten visade att deltagarna ökade hastigheten på hjärnbearbetning och resonemang i upp till tio år efter utbildningen.

De här positiva effekterna på hjärnan påverkade även det dagliga livet och mättes utifrån deltagarens förmåga att genomföra normala dagliga uppgifter, som privat ekonomi, måltidsberedning och rutiner för personlig vård. Studien visade att stimulerande miljöer ökar hjärnans komplexitet.

Sayer Ji är grundare av Greenmedinfo.com, recensent på International Journal of Human Nutrition and Functional Medicine, medgrundare och vd på Systome Biomed, vice ordförande i styrelsen för National Health Federation, och en ledande utskottsmedlem på Global GMO Free Coalition.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.