loadingNågra unga personer i S:t Petersburg promenerar förbi reklamtavlor där de uppmanas ta värvning i armén. Bilden togs den 22 november. Foto: Dmitri Lovetsky/AP/TT
Några unga personer i S:t Petersburg promenerar förbi reklamtavlor där de uppmanas ta värvning i armén. Bilden togs den 22 november. Foto: Dmitri Lovetsky/AP/TT
Utrikes

Ryssar önskar fred – på Putins villkor

Martin Mederyd Hårdh/TT

Ryska medborgare ser gärna fred – men i så fall ska det ske på den ryska regimens villkor. Folk har lärt sig att leva med det brinnande kriget, enligt en analys av sinnesstämningen i Ryssland.

"Alla naiva förutsägelser om att ett folkligt missnöje utlöst av sanktioner och krigslagar som inskränker vardagslivet skulle leda till Vladimir Putin-regimens fall har inte slagit in", slås det fast i en rapport som tankesmedjan Carnegie har gjort tillsammans med det fristående ryska opinionsinstitutet Levada.

Majoriteten av ryssarna har köpt Putins förklaring att Ryssland behöver utkämpa ett existentiellt krig mot det kollektiva väst, enligt deras analys. Där beskrivs en stor och passiv majoritet som av olika skäl har anpassat sig och väntar på att stormen ska bedarra.

Bakgrund

(TT)

De fristående ryska opinionsinstituten är hårt ansatta av staten. Levada är till exempel stämplat som en "utländsk agent", vilket organisationen måste presentera sig som i sitt arbete i Ryssland.

Därtill sägs det sedan länge vara svårt att få ryska medborgare att ställa upp på enkäter, särskilt i politiskt känsliga ämnen. Efter den fullskaliga invasionen har det också blivit straffbart att uttrycka vissa åsikter om kriget eller armén.

Levada ser dock ingen stor skillnad i deltagandet före och efter den fullskaliga invasionen. I rapporten som tagits fram tillsammans med Carnegie anges det i genomsnitt ha varit 27 procent av de tillfrågade som ställde upp på personliga intervjuer vid dörrknackning, under 2022 och fram till i augusti i år.

I Russian Fields undersökning i slutet av oktober ringde institutet till exempel upp fler än 8 600 personer och ungefär tre fjärdedelar uppges ha avstått. Ytterligare några hundra samtal listas som "avbrutna".

Institutens intervjumetoder skiljer sig åt, men de redogör bägge för tillförlitliga metoder. I deras enkäter används minst 1 600 personers svar och populationen beskrivs som representativ utifrån kön och ålder, samt utvald i städer och landsbygd över stora delar av Ryssland.

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingNågra unga personer i S:t Petersburg promenerar förbi reklamtavlor där de uppmanas ta värvning i armén. Bilden togs den 22 november. Foto: Dmitri Lovetsky/AP/TT
Några unga personer i S:t Petersburg promenerar förbi reklamtavlor där de uppmanas ta värvning i armén. Bilden togs den 22 november. Foto: Dmitri Lovetsky/AP/TT
Utrikes

Ryssar önskar fred – på Putins villkor

Martin Mederyd Hårdh/TT

Ryska medborgare ser gärna fred – men i så fall ska det ske på den ryska regimens villkor. Folk har lärt sig att leva med det brinnande kriget, enligt en analys av sinnesstämningen i Ryssland.

"Alla naiva förutsägelser om att ett folkligt missnöje utlöst av sanktioner och krigslagar som inskränker vardagslivet skulle leda till Vladimir Putin-regimens fall har inte slagit in", slås det fast i en rapport som tankesmedjan Carnegie har gjort tillsammans med det fristående ryska opinionsinstitutet Levada.

Majoriteten av ryssarna har köpt Putins förklaring att Ryssland behöver utkämpa ett existentiellt krig mot det kollektiva väst, enligt deras analys. Där beskrivs en stor och passiv majoritet som av olika skäl har anpassat sig och väntar på att stormen ska bedarra.

Bakgrund

(TT)

De fristående ryska opinionsinstituten är hårt ansatta av staten. Levada är till exempel stämplat som en "utländsk agent", vilket organisationen måste presentera sig som i sitt arbete i Ryssland.

Därtill sägs det sedan länge vara svårt att få ryska medborgare att ställa upp på enkäter, särskilt i politiskt känsliga ämnen. Efter den fullskaliga invasionen har det också blivit straffbart att uttrycka vissa åsikter om kriget eller armén.

Levada ser dock ingen stor skillnad i deltagandet före och efter den fullskaliga invasionen. I rapporten som tagits fram tillsammans med Carnegie anges det i genomsnitt ha varit 27 procent av de tillfrågade som ställde upp på personliga intervjuer vid dörrknackning, under 2022 och fram till i augusti i år.

I Russian Fields undersökning i slutet av oktober ringde institutet till exempel upp fler än 8 600 personer och ungefär tre fjärdedelar uppges ha avstått. Ytterligare några hundra samtal listas som "avbrutna".

Institutens intervjumetoder skiljer sig åt, men de redogör bägge för tillförlitliga metoder. I deras enkäter används minst 1 600 personers svar och populationen beskrivs som representativ utifrån kön och ålder, samt utvald i städer och landsbygd över stora delar av Ryssland.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024